Monoteism

Islam är en monoteis­tisk reli­gion och byg­ger från grun­den på att Gud är En; En i Sig Själv och inte en treenig gudom eller en fysisk fören­ing med materian.

I islam är Gud inte den dun­kla gudom som filosofer och ultra-mys­tik­er talar om, inte heller är Han juden­domens nation­al­is­tiska och män­nisko­lik­nande gudom eller kris­ten­domens gåt­ful­la och treeni­ga gudom. Vad vi vet är att Han är verk­lig, oberoende, och Den som de bäs­ta nam­nen (al-Asmā al-Hus­na) till­hör. Även om Han har attrib­ut (sifāt) är dessa attrib­ut uni­ka med hän­vis­ning till Hans per­fek­ta Själv och lik­nar ingent­ing i vår verk­lighet eller något som kan upp­stå i män­niskans kollek­ti­va medvetande.

I islam är Gud inte den oper­son­li­ga, över­flödi­ga och irrel­e­van­ta gudom som deis­ter­na talar om. Istäl­let är Han direkt och med eftertryck rel­e­vant för Uni­ver­sum och män­niskans liv då Han ska­p­at allt och har full kännedom om Hans skapelse. Han besvarar män­niskans bön­er, likväl är Han den som är Sig Själv nog (al-Ghani); Hans han­dlin­gar påverkar direkt män­niskans öde, likväl är Han den Vise (al-Hakīm), den Sub­tile (al-Latīf) och över allt annat, den Hög­ste (al‑A’lā).

Islam är en reli­gion med både en kat­e­gorisk affir­ma­tion och en kat­e­gorisk nega­tion. Å ena sidan bekräf­tas med eftertryck Guds enhet och unikhet och å andra sidan avvisas kat­e­goriskt alla for­mer av poly­teism, heden­dom och henothe­ism som direk­ta osan­ningar. Har du någon­sin hört talas om två kun­gar som styr sam­ma land? Har du någon­sin sett två förare köra sam­ma bil med sam­ma ratt? Att föres­lå att det finns fler än en sann Gud är i sig ett självmotsägande.

Icke-tro och ateism upp­står då man miss­förstår Ska­paren, skapelsen och obser­vatören. I islam är dessa tre nivåer av exis­tens kon­ceptuellt sam­mankop­plade. Miss­förstånd vid någon nivå kom­mer att påver­ka förståelsen av de andra två. Att till exem­pel under­skat­ta obser­vatören (män­niskan) led­er till en under­skat­tning av livet eller uni­ver­sum (det ska­pade) vilket led­er till en under­skat­tning eller förnekande av Ska­parens existens.

Bekräf­telsen att Gud är en förkun­nas inför var­je böneu­trop genom frasen “lā ʾilāha ʾil­lā-llāh.”