islam.se — kunskap om islam på svenska
Islam på svenska, förklarad ur källorna – Koranen, sunna och de tidiga generationernas lärda.
Mätstickan som redan finns
Vad skiljer ett bönehus från ett maktmedel? Plan- och bygglagen får inte fråga, och de två stora svenska försöken att ändå avgöra saken slutade båda i strid. Traditionen bär ett eget prov, ställt en gång mot en moské i Medina: det frågar efter pengar och ansvarskedja, aldrig efter tro.
- Ingen flyende förföljs
I augusti 1676 låg omkring hundrafemtio göingebönder och bonddrängar i bakhåll vid Loshult, nära den gamla riksgränsen, tillsammans med danskt kavalleri. De tog den svenska krigskassan. Bytet skiftades mellan bönderna och ryttarna. Så långt är händelsen oomstridd. Men vad var det som skedde?
- Vid samma bord
Kan man vara svensk och muslim? Frågan återkommer i svensk offentlighet så regelbundet att den knappt längre behöver något att haka upp sig på.
Ämnen
Alla ämnenNaturen, djuren och kosmos lästa som tecken – vägen till en skapare går genom det vi ser omkring oss.
- Samma stjärnhimmel
Tre tusen år innan någon brydde sig om att räkna åren satt en namnlös siare under den nordindiska natthimlen och försökte säga något sant om världens början. Han misslyckades med avsikt.
- Solen mörknar för ingen
Ingen har bringat världen i ordning så grundligt som Carl von Linné. Han gav arterna deras dubbla namn, fördelade det levande i klasser och ordningar och lärde Europa att läsa naturen som ett register. Ändå ägnade han sina sista årtionden, i det tysta, åt något som var taxonomins raka motsats.
Människans inre liv – begäret och samvetet, sorgen och förlåtelsen, det som tär på en själ och det som läker den.
- Nattbönens ansikte
En kvinna vaknar mitt i natten, inte för att sminka sig – för att be. Tillfrågad varför svarar hon att bönen förskönar ansiktet. Det är ett svar skönhetsindustrin inte kan sälja.
- Passionens klängväxt
I Doktor Glas skiljer Hjalmar Söderberg kärleken från drömmen om den, men svenskan ger honom bara ett ord att arbeta med. Redan på 1300-talet hade den damascenske juristen Ibn Qayyim al-Jawziyyah kartlagt närmare sextio arabiska namn, ordnade inte som synonymer utan som stadier, symptom och prognoser.
Livet tillsammans – tron i det offentliga, och en gammal tradition som möter dagens Sverige.
- En handsbredd över marken
Minneslunden är Sveriges vanligaste gravform och anonym av konstruktion: ingen punkt går att peka ut. Islam förbjuder gravmonumentet men behåller platsen – en handsbredd över marken, precis så mycket som behövs för att veta var någon ligger. Sverige har gjort tvärtom.
- Kompassnålens moské
Landsvägen stiger i två kilometer. Från höjden breder sig en rund dal, och mitt i tratten ligger byn med sin kyrka. Bilden är Strindbergs, men mönstret är äldre.
Trådar
Alla trådar
Hjärtats anatomi
Som en läkare kartlägger kroppens sjukdomar kartlade Ibn Qayyim al-Jawziyya hjärtats – begärets stadier, blickens dubbelhet, vanans långsamma infärgning.
6 essäer
Natten
Dagen flås av som ett skinn och natten träder fram, säger Koranen – om sömnlöshet och vaka, om bönen som väcker och sömnen som är dödens lilla syster.
5 essäer
Tungan och sanningen
Talet kan erövras genom lögn och lika säkert genom tystnad – om vad ett ord kostar, från sanningens pris till böneutropets ord över taken.
5 essäer
Maskinen och människan
Vad händer när människan delegerar sina beslut till maskiner som inte kan bäva inför dem?
4 essäer
Tänkare
Alla tänkareDen klassiska islamiska traditionen
Svenska och västerländska röster
Fakta om islam
Vad är islam?
Islam vilar på fem pelare – det en muslim gör – och sex trosartiklar – det en muslim tror. Var och en förklaras för sig, ur källorna.
De sex trosartiklarna
Det islamiska året
Ramadan
fastans månad; obligatorisk fasta från gryning till solnedgång
1–29 Ramaḍān 1448
De sista tio nätterna
natten då Koranens uppenbarelse inleddes (Laylat al-Qadr) sökes på de udda nätterna, ofta den 27:e
21–29 Ramaḍān 1448
Eid al-fitr
högtiden som avslutar Ramadan; firas med eid-bön och allmosan zakāt al-fitr
1 Shawwāl 1448
De sex dagarna i Shawwal
den rekommenderade fastan efter Ramadan
2–30 Shawwāl 1448
De tio första dagarna i Dhul-hijja
de dagar då goda gärningar är som mest älskade
1–10 Dhū al-ḥijja 1448
Hajj
vallfärden till Mecka; de tre avslutande dagarna (11–13) kallas tashrīq
8–13 Dhū al-ḥijja 1448
Arafa
den mest förtjänstfulla fastan på året för icke-pilgrimer
9 Dhū al-ḥijja 1448
Eid al-adha
offerhögtiden under vallfärden; firas med eid-bön och ett offer (qurbān)
10 Dhū al-ḥijja 1448
Det islamiska årets första dag
den islamiska kalenderns början, räknad från utvandringen (hijra) till Medina år 622
1 Muḥarram 1449
Ashura
Muharram är den bästa månaden för frivillig fasta efter Ramadan; den 10:e — till minne av att Gud räddade Mose — sonar det gångna året och fastas med den 9:e eller 11:e
10 Muḥarram 1449
Ramadan
fastans månad; obligatorisk fasta från gryning till solnedgång
1–29 Ramaḍān 1449
De sista tio nätterna
natten då Koranens uppenbarelse inleddes (Laylat al-Qadr) sökes på de udda nätterna, ofta den 27:e
21–29 Ramaḍān 1449
Eid al-fitr
högtiden som avslutar Ramadan; firas med eid-bön och allmosan zakāt al-fitr
1 Shawwāl 1449
De sex dagarna i Shawwal
den rekommenderade fastan efter Ramadan
2–30 Shawwāl 1449
De tio första dagarna i Dhul-hijja
de dagar då goda gärningar är som mest älskade
1–10 Dhū al-ḥijja 1449
Hajj
vallfärden till Mecka; de tre avslutande dagarna (11–13) kallas tashrīq
8–13 Dhū al-ḥijja 1449
Arafa
den mest förtjänstfulla fastan på året för icke-pilgrimer
9 Dhū al-ḥijja 1449
Eid al-adha
offerhögtiden under vallfärden; firas med eid-bön och ett offer (qurbān)
10 Dhū al-ḥijja 1449
Det islamiska årets första dag
den islamiska kalenderns början, räknad från utvandringen (hijra) till Medina år 622
1 Muḥarram 1450
Ashura
Muharram är den bästa månaden för frivillig fasta efter Ramadan; den 10:e — till minne av att Gud räddade Mose — sonar det gångna året och fastas med den 9:e eller 11:e
10 Muḥarram 1450
Ramadan
fastans månad; obligatorisk fasta från gryning till solnedgång
1–29 Ramaḍān 1450
De sista tio nätterna
natten då Koranens uppenbarelse inleddes (Laylat al-Qadr) sökes på de udda nätterna, ofta den 27:e
21–29 Ramaḍān 1450
Eid al-fitr
högtiden som avslutar Ramadan; firas med eid-bön och allmosan zakāt al-fitr
1 Shawwāl 1450
De sex dagarna i Shawwal
den rekommenderade fastan efter Ramadan
2–30 Shawwāl 1450
De tio första dagarna i Dhul-hijja
de dagar då goda gärningar är som mest älskade
1–10 Dhū al-ḥijja 1450
Hajj
vallfärden till Mecka; de tre avslutande dagarna (11–13) kallas tashrīq
8–13 Dhū al-ḥijja 1450
Arafa
den mest förtjänstfulla fastan på året för icke-pilgrimer
9 Dhū al-ḥijja 1450
Eid al-adha
offerhögtiden under vallfärden; firas med eid-bön och ett offer (qurbān)
10 Dhū al-ḥijja 1450
Det islamiska årets första dag
den islamiska kalenderns början, räknad från utvandringen (hijra) till Medina år 622
1 Muḥarram 1451
Ashura
Muharram är den bästa månaden för frivillig fasta efter Ramadan; den 10:e — till minne av att Gud räddade Mose — sonar det gångna året och fastas med den 9:e eller 11:e
10 Muḥarram 1451
Därtill de vita dagarna (Ayyām al-bīḍ) — fasta den 13:e, 14:e och 15:e i varje månmånad.
I Shaʿbān, månaden före Ramadan, fastade Profeten ﷺ fler dagar än under någon annan månad utom Ramadan.
Boken & podden
essäerEssäer om islamisk intellektuell tradition och svenskt kulturarv2026
De 57 essäerna finns samlade i en bok — och inlästa som podd.