Skip to main content

Prof. John Leslie har sagt:

Den­na värld kan te sig mys­tiskt. Var­för är dess lagar sådana att de tillåter intel­li­gent liv att utveck­las? Var­för låter de hän­delser som ägt rum fal­la i mön­ster som över­ty­gar oss om “lagar” eller “kausal ord­ning och reda”? Och var­för exis­ter­ar den över­hu­vud­taget? Var­för finns det någonting snarare än ingent­ing? [1]Leslie, John (2000) Our Place in the Cos­mos. Phi­los­o­phy, Vol. 75, No 291. (Jan­u­ari), s. 5.

Skapelsens beg­yn­nelse är en så uppe­hål­lande gåta att kos­molo­gen prof. Paul Davies (1946-) inte kunde göra annat än att till­skri­va den “ett uns av magi[2]Davies, P. (2001) A Nat­u­ral­is­tic Account of the Uni­verse. I Peter­son, Michael et al. (red.) Phi­los­o­phy of Reli­gion, Oxford Uni­ver­si­ty Press, s. 231.. Och när Stephen Hawk­ing (1942–2018), pro­fes­sor i teo­retisk fysik, fun­der­ade över livets och uni­ver­sums ursprung kunde han inte finna en mer logisk förk­lar­ing än att anta en Ska­pares med­verkan. Han sade:

Det skulle vara myck­et svårt att förk­lara var­för uni­ver­sum har tillkom­mit på pre­cis det­ta sätt utom genom Guds han­dling i syfte att ska­pa varelser som oss. [3]Hawk­ing, Stephen (1998) A Brief His­to­ry of Time, s.127.

Tron på exis­tensen av en Ska­pare är inte ett teck­en på omoget tänkande, vilket vis­sa ateis­ter vill låta påski­na. Charles Dar­win skrev själv i Descent of Man att “om det finns en Ska­pare och Härskare av uni­ver­sum [är en frå­ga som] har besvarats jakande av några av de högs­ta intellekt som någon­sin exis­ter­at[4]Dar­win, Charles (1902) The Descent of Man and Selec­tion in Rela­tion to Sex, Vol. 1, s. 788..

Argument för Guds existens

Det finns flera argu­ment för Guds exis­tens och några av de som van­li­gen brukar fram­läg­gas är:

  1. Det ontol­o­giska argu­mentet [5]Guds­be­viset finns i flera vari­anter, men ser i sin grund­form ut så här: Enligt vårt guds­be­grepp kan det inte finnas någonting mera ful­län­dat eller mera ful­lkom­ligt än Gud. Om vi då antar att … Fort­sätt läsa,
  2. att den värld vi lever i är per­fekt utformad,
  3. att en skapelse behöver en Ska­pare och
  4. genom upplevelser samt moral.

En naiv teolog eller akademik­er skulle kän­na sig till freds med ett eller två av dessa argu­ment men genom att göra så skulle han omed­vetet göra sig en björn­tjänst för att bevisa Guds exis­tens. Filosofen prof. Richard Swin­burne (1934-) har noter­at att “ett oly­ck­ligt inslag i senare tids reli­gions­filosofi är en ten­dens att behand­la argu­ment för Guds exis­tens isol­er­ade från varan­dra[6]Swin­burne, Richard (2004) The Exis­tence of God, Oxford Uni­ver­si­ty Press, s. 12..

Ateism är ej ett naturligt tillstånd

Män­niskans tankar kring vad som fört henne till exis­tens har alltid sys­sel­satt henne och malt i hennes inre. Ateis­ter utgör här inget undan­tag. Var­för? Det­ta beror på att ateis­ter inte föds som ateis­ter, vilket de själ­va är med­vet­na om. Deras med­vet­na beslut att avstå från reli­gion och väl­ja ateism upp­står i ett senare skede i livet. Ateis­ten upp­täck­er inte avsak­naden av Gud rent naturligt, eller genom logisk efter­tanke, utan snarare upp­täck­er han eller hon behovet av Gud för att sedan till var­je pris strä­va efter att förne­ka det och käm­pa mot dess inre gnagande.

När ateis­ten kon­fron­teras med ett naturligt intresse för abso­lu­ta värderingar eller med någon form av metafy­sisk ångest, kom­mer han eller hon inom­bor­ds finna spår av vad som lig­ger bor­tom gränsen för det som kan upp­fat­tas med sin­nena eller för­nuftet. Hans önskan är att und­kom­ma dessa inre fun­deringar då Guds blot­ta exis­tensen upplevs som ett hot [7]Swin­burne, Richard (2004) The Exis­tence of God, Oxford Uni­ver­si­ty Press, s. 12.. “I ateis­tens fall är det där­för inte en frå­ga om att glöm­ma utan snarare en dju­pare form av förnekelse[8]Ibid.. Han är bun­den till att oup­phörli­gen käm­pa mot Gud och att omar­be­ta allt inom sig själv och i världen utan­för, inte på grund­val av ateism utan på grund­val av en per­son­lig hän­given­het för anti-teism [9]Mar­i­tain, Jacques (1949) On the Mean­ing of Con­tem­po­rary Athe­ism. The Review of Pol­i­tics, vol. 11, nr 3 (juli), s. 267–268..

Kora­nen beskriv­er ateis­tens rela­tion till Gud:

Och förnekaren gör sig till med­hjäl­pare [till de onda krafter som sät­ter sig upp] mot hans Herre. [10]Kora­nen 25:55

Ateism kan ses som en avvikelse, en anom­ali eller ett med­vetet avsteg från den män­skli­ga naturen, medan teism (eller religiösa upplevelser i allmän­het) kan betrak­tas som en kos­misk mag­net som lockar det män­skli­ga psyket mot dess cen­trum [11]Antony Flew (1923–2010), den berömde brit­tiske filosofen, var en stark före­språkare för ateism och häv­dade att vi bör förut­sät­ta Guds inex­is­tens till bevis för Guds exis­tens har lagts fram. … Fort­sätt läsa. Det är anled­nin­gen till att vi näs­tan aldrig ser barn — som före de var­it i kon­takt med någon form av reli­gion — ha en utta­l­ad böjelse mot ateism. Vad vi ser är däre­mot barn som är pas­sion­er­at nyfik­na på var­ifrån sak­er har upp­stått och som av naturen är bered­da att tro på idén om en skapelse. Mot­stånd eller ateism, pre­cis som religiös indok­triner­ing, utveck­las senare i livet.

James H. Leu­ba (1867–1946), känd för hans verk inom reli­gion­sp­sykolo­gi, förklarar:

Mån­ga är de som med förvån­ing observer­at små barns syn på hur världen tillkom­mit. Ett barn upp­täck­er en märk­ligt for­mad sten och frå­gar vem som ska­p­at den. Det berät­tas för bar­net att den bil­dats då vat­ten for­sat för­bi och for­mat den. Då frå­gar bar­net vidare vem som ska­p­at det for­sande vat­tnet. Nöd­vändigheten av en Ska­pare är utan tvekan en tanke män­niskan med­född [12]Leu­ba, James H. (1909) The Psy­cho­log­i­cal Ori­gin and The Nature of Reli­gion. Bryn Mawr Col­lege, USA, s. 41.

En punkt är här vik­tig att notera. I mot­sats till ateis­ter­nas påstående att barn föds utan religiösa upp­fat­tningar och att de först senare över­förs till dem genom kul­turell tillvän­jn­ing har studi­er visat att barn har sub­ti­la kon­ceptuel­la för­må­gor i frå­gor om tro innan de utsätts för formell sys­tem­a­tisk indok­triner­ing. Justin L. Bar­rett, en välkänd evo­lu­tionär antropolog, berät­tar att “i frå­ga om Guds kreati­va kraft tycks förskole­barn vara kapabla att förstå att Gud ska­par naturli­ga ting, inte arte­fak­ter, medan män­niskor ska­par arte­fak­ter men inte naturli­ga ting.” [13]Bar­rett, JL (2000) Explor­ing the Nat­ur­al Foun­da­tions of Reli­gion, Trends in Cog­ni­tive Sci­ences — (jan­u­ari), vol. 4, nr 1, s. 30).

Hade ateism var­it det naturli­ga till­stån­det hade det var­it män­niskans oföryt­terli­ga rätt att omfam­na den; själ­va tanken om en Ska­pare hade var­it full­ständigt otänkbar [14]Det­ta kan räk­nas som ett ontol­o­giskt argu­ment för Guds exis­tens. Även om det har attack­er­ats av flera filosofer är det mer rationellt än att häv­da något annat.. För en evo­lu­tionär ateist [15]En evo­lu­tionär ateist är någon som avvis­ar exis­tensen av en Ska­pare och anser att livet har utveck­lats från uråldri­ga fysikalisk-kemiska process­er. är det en för­bryl­lande para­dox att dar­win­is­tisk evo­lu­tion kan pro­duc­era intel­li­gen­ta varelser med en så stark känsla för att någon ska­p­at dem.

Agnosticism — en väg mot ateism

Andel invånare i europeiska län­der som menar att det inte finns någon gudom eller ett högre väsen. (Euro­barom­e­ter Poll 2005)

Agnos­ti­cism, förnekan av att kun­skap om till­varons ytter­s­ta grun­der är möjlig, är en poten­tiell språng­brä­da mot ateism. I Ency­clopae­dia of Chris­t­ian The­ol­o­gy kan vi läsa:

Genom att säga om Gud att Han inte exis­ter­at i tanken [dvs. agnos­ti­cism] finns det ock­så en möj­lighet att förne­ka att Han exis­ter­ar över huvud taget. I his­to­rien är det släk­t­skapet mel­lan agnos­ti­cism och ateism som seg­rat [16]Sec­re­tan, P. (2005) Agnos­ti­cism. I Ency­clo­pe­dia of Chris­t­ian The­ol­o­gy, redi­g­er­ad av Jean-Yves Lacoste, Rout­ledge, s. 15–16..

Till grun­den är en agnos­tik­er en per­son som anti­n­gen försök­er vara likgiltig inför Guds exis­tens eller en per­son som menar att Guds exis­tens inte kan bevisas. En gemen­sam nämnare är att näs­tan alla agnos­tik­er är skep­tiskt lag­da. Kora­nen behand­lar en sådan skep­sis med en rad djupgående retoriska frågor:

Ska­pades de kanske av en slump? Eller är de själ­va ska­parna? Har de [ock­så] ska­p­at him­lar­na och jor­den? Nej, de är inte säkra på något! [17]Kora­nen: 52:35–36

Kan inte dessa frå­gor besvaras jakande innebär det att det inte finns någon anled­ning till att vår exis­tens bör vara mer nöd­vändig än att det finns en Skapare.

Och Gud vet vad ni döl­jer lika väl som det som ni öppet tillkän­nag­er. Kan du inte se att Gud har ska­p­at him­lar­na och jor­den i enlighet med en plan och ett syfte? Om Han så vill, skall Han låta er gå under och sät­ta ett nytt släk­te [i ert ställe]. [18]Kora­nen 16:19

Ledtrådar i naturen

Två insik­ter styr vårt varande till en nivå av verk­lighet bor­tom vår materiel­la värld:

  1. att vi är dödli­ga varelser som lever i en övergående värld och
  2. den trän­gande känslan av att livet har ett syfte.

Hade inte det­ta var­it fal­l­et hade vår jordiska strä­van, vår kollek­ti­va strä­van och våra iden­titeter berö­vats på mening. I vår resa för att hit­ta den Ulti­ma­ta Verk­ligheten, san­nin­gen av alla san­ningar, påminns vi ständigt om att föl­ja de teck­en (āyāt) som finns i över­flöd i de tre sto­ra rikena:

  1. Jagets sfär
  2. Jorde­liv­et
  3. Näs­ta liv

Och inom er själ­va. Var­för inte [öpp­na ögo­nen och] se. I himlen finns det som [hjälper er] att uppe­hål­la livet och där finns det som ni fått löfte om [i näs­ta liv]. [19]Kora­nen: 51:21–22

I skapelsen av him­lar­na och jor­den och i växlin­gen mel­lan natt och dag lig­ger helt visst bud­skap till dem som vill använ­da sitt förstånd. [20]Kora­nen 3:190

I den sist­näm­n­da versen är enbart “dem som vill använ­da sitt förstånd” läm­pade för att dra nyt­ta av Guds teck­en (āyāt) [21]Efter en grundlig studie av Kora­nen och dess fören­lighet med mod­ern veten­skap, sam­manställde dok­tor Zakir Naik “mer än sex­tusen ‘teck­en’ i Kora­nen av vil­ka mer än tusen behand­lar grundläg­gande … Fort­sätt läsa. På andra platser i Kora­nen omnämns boskap­s­lik­nande män­niskor som vägrar inse de teck­en som vis­ar på sanningen.

Vi har sänt skaror av osyn­li­ga väsen och män­niskor till hel­vetet: de har hjär­tan som ingent­ing förstår, ögon som ingent­ing ser och öron som ingent­ing hör. De är som krea­tur, nej, de är ännu vil­snare: de är de tan­klösa, de likgilti­ga. [22]Kora­nen 7:179) “Hjär­tan” är i den­na vers en orda­grann över­sät­tning av det ara­biska ordet “quloob” (plur­al av “qalb”). Det ara­biska ordet har en något dju­pare innebörd än det sven­s­ka ordet … Fort­sätt läsa

För att bli en av “dem som vill använ­da sitt förstånd” måste vi först avaxla vår stol­thet och erkän­na våra svagheter. Ödmjukhet, i mot­sats till själv­god­het, låter män­niskan se sina bris­ter och upprät­thål­la sitt sökande efter mer kun­skap och vis­dom. Som ord­språket lyder, “vår styr­ka väx­er utifrån våra svagheter[23]Emer­son, Ralph Wal­do (1803–1882)..

Lär­domen här är att nar­cis­sism och själv­god­het, som är van­li­ga bipro­duk­ter av arro­gans, bara för­dun­klar sin­net och gör indiv­i­den blind inför de teck­en som är lika uppen­bara som solen under lju­san dag.

Resonera sig fram till Guds existens

Tidi­gare noter­ade vi två käl­lor till kun­skap inom islam: kon­ceptuell och fysisk kun­skap. Båda dessa käl­lor kan, när de används på rätt sätt, leda män­niskan till fas­ta religiösa över­tygelser, inklu­sive den nöd­vändi­ga san­nin­gen att Gud existerar.

Två exem­pel kan näm­nas i det­ta avseende.

Det förs­ta är René Descartes, den franske filosofen och matem­atik­ern. Descartes föres­log en ratio­nal­is­tisk deduk­tiv metod som innebar att reson­era fram en allmän lag från speci­fi­ka fall vilket så småningom led­de hon­om till att acceptera Guds exis­tens [24]Vault, Bird­sall S. (1990) West­ern Civ­i­liza­tion Since 1600, s. 61–62.. Näs­tan ett sekel senare till­skrev den tyske filosofen Immanuel Kant den “män­skli­ga intu­itio­nen” en vik­tig roll. Han trodde ock­så att män­niskans behov av att upp­nå opti­mal moral kräver en tro på gudom­lig rättvisa. Lik­som sin föregån­gare nådde Kant slut­sat­sen att tro och intu­ition kan leda till en förståelse för andli­ga san­ningar, bland dem Guds exis­tens [25]Fal­l­et med den indiske matem­atik­ern, känd som Ramanu­jan, är ett tydligt bevis för att män­niskor föds utrustade med en kraft­full intu­ition. Anled­nin­gen till att jag näm­n­er den­na his­to­ria är … Fort­sätt läsa.

Kora­nen fast­ställer inte bara Guds exis­tens som nöd­vändig utan upp­ma­nar ock­så män­niskan att under­sö­ka den­na tro intellek­tuellt och utsät­ta den för logisk verifiering.

Säg: “Begrun­da allt det som him­lar­na och jor­den rym­mer!” — Men vilken nyt­ta har män­niskor som inte vill tro av bud­skap och varningar? [26]Kora­nen 10:101

Det är Gud som har ska­p­at him­lar­na och jor­den och som låter regn fal­la från skyn för att därmed fram­bringa fruk­ter för er försör­jn­ing; [det är Han] som har gett er skepp, som seglar över haven på Hans befall­ning, och som har ska­p­at floder­na till er nyt­ta, och [det är Han] som har gett er solen och månen, som löper [i sina banor] utan att förtröt­tas, och [Han] som har gett er nat­ten och dagen för era behov.Han ger er något av allt det som ni ber Hon­om om, och om ni ville räk­na Guds väl­gärningar, skulle ni aldrig kun­na pre­cis­era deras antal. Men män­niskan är san­nerli­gen alltid beredd till förnekelse och synd och djupt otack­sam! [27]Kora­nen: 14:32–34. De som har kom­menter­at den­na vers, såsom den fram­stående andalu­siske Ibn Attiyah, sade att innebör­den är att Gud har försett män­niskan med allt som är nöd­vändigt för … Fort­sätt läsa

Här sam­man­fat­tar dr. William C. Chittick (1943-):

Kora­nen påmin­ner upprepade gånger de som läs­er den: kom­mer ni inte att reflek­tera, kom­mer ni inte att begrun­da, kom­mer ni inte att tän­ka? Över vad? Över de teck­en som återfinns i över två hun­dra Koran­vers­er som påmin­ner oss om sak­ers beskaf­fen­het i allmän­het och natur­fenomen i syn­ner­het. Det krävs inte en framträ­dande veten­skaps­man eller akademik­er för att förstå att världen talar högt om dess Ska­pares majestät [28]Chittick William C. (2007) Sci­ence of the Cos­mos, Sci­ence of the Soul: The Per­ti­nence of Islam­ic Cos­mol­o­gy in the Mod­ern World, Oxford, s. 12..

Darwinistisk evolution

Ett upp­slag ur Dar­wins “Om arter­nas upp­komst” som legat till grund för den evo­lu­tionära läran.

För ateis­tiska evo­lu­tion­is­ter har Gud ersatts av evo­lu­tio­nens lagar. Påståen­det att livet enbart upp­kom­mit genom kao­tiska evo­lu­tionära mekanis­mer, som i sig sak­nar intel­li­gens, är en uppen­bar mot­sägelse. Män­niskans verk och uppfinningar man­i­fester­ar den­na mot­sät­tning till ful­lo då ingen rent materiell kraft någon­sin byg­gt eller kan byg­ga och ini­tiera en nuk­leär accel­er­a­tor, ett tåg eller ens ett enkelt hjul [29]Bar­rows, HD (1904) Cos­mos or Chaos? The­ism, or Athe­ism? Los Ange­les, s. 12..

Enligt Kora­nen är Ska­parens exis­tens en logisk nöd­vändighet: “Kan någon tvivla på att Gud [finns], him­lar­nas och jor­dens Ska­pare?[30]Kora­nen 14:10. Allt annat är värld­sligt och kunde ha miss­ly­ck­ats med att exis­tera, men i frå­ga om Ska­paren, “Han är den Förste och den Siste[31]Kora­nen: 57:1–3. Därav föl­jer att frå­gan ”vem ska­pade Gud” är logiskt ogiltig.

Som dr. Jonathan Sar­fati (1964-) [32]Dr. Jonathan Sar­fati är en aus­tralisk kemist. uttryck­er det, “per def­i­n­i­tion är den oska­pade [ock­så] uni­ver­sums ska­pare så frå­gan ”vem ska­pade Gud” är då pre­cis lika olo­gisk som frå­gan ”vem är ungkarlen gift med”. [33]Sar­fati, Jonathan (1998) Cre­ation Ex Nihi­lo Tech­ni­cal Jour­nal, 12 (1): 20–22.

Prof. William L. Craig (1949-) bekräftar:

Gud, som aldrig har bör­jat exis­tera, kräver ingen orsak, medan uni­ver­sum, som kom till ur ingent­ing för en begrän­sad tid sedan gör det [34]Craig, William L. (1986) God, Cre­ation and Mr. Davies. The British Jour­nal for the Phi­los­o­phy of Sci­ence, vol. 37, nr. 2 (juni), s. 169..

Efter att ha erkänt det­ta bör man inse att ingen verk­lig religiös diskus­sion kan ske utan “Gud” i centrum.

Käl­lor:
Dr. Ash-Shehri, Abdul­lah S. The Only Way Out: www.islamhouse.com, 2014. Web. 7 apr 2014.
Muhammed Knut Bern­ström (2000), Kora­nens bud­skap. Sim­r­ishamn: Proprius

Fot­not­er:

Fot­not­er:
1 Leslie, John (2000) Our Place in the Cos­mos. Phi­los­o­phy, Vol. 75, No 291. (Jan­u­ari), s. 5.
2 Davies, P. (2001) A Nat­u­ral­is­tic Account of the Uni­verse. I Peter­son, Michael et al. (red.) Phi­los­o­phy of Reli­gion, Oxford Uni­ver­si­ty Press, s. 231.
3 Hawk­ing, Stephen (1998) A Brief His­to­ry of Time, s.127.
4 Dar­win, Charles (1902) The Descent of Man and Selec­tion in Rela­tion to Sex, Vol. 1, s. 788.
5 Guds­be­viset finns i flera vari­anter, men ser i sin grund­form ut så här: Enligt vårt guds­be­grepp kan det inte finnas någonting mera ful­län­dat eller mera ful­lkom­ligt än Gud. Om vi då antar att Gud inte exis­ter­ar, skulle det­ta innebära en oful­lkom­lighet hos Hon­om, näm­li­gen att Han inte exis­ter­ar. Allt­så kan vi förestäl­la oss någonting som är mer ful­län­dat än Gud, näm­li­gen något som har alla Guds egen­skaper plus egen­skapen att exis­tera. Men det­ta strid­er mot begrep­pet Gud, som def­i­n­i­tion­s­mäs­sigt är det mest ful­lkom­li­ga man kan förestäl­la sig. Allt­så måste Gud existera.
6 Swin­burne, Richard (2004) The Exis­tence of God, Oxford Uni­ver­si­ty Press, s. 12.
7 Swin­burne, Richard (2004) The Exis­tence of God, Oxford Uni­ver­si­ty Press, s. 12.
8 Ibid.
9 Mar­i­tain, Jacques (1949) On the Mean­ing of Con­tem­po­rary Athe­ism. The Review of Pol­i­tics, vol. 11, nr 3 (juli), s. 267–268.
10 Kora­nen 25:55
11 Antony Flew (1923–2010), den berömde brit­tiske filosofen, var en stark före­språkare för ateism och häv­dade att vi bör förut­sät­ta Guds inex­is­tens till bevis för Guds exis­tens har lagts fram. Det dröjde dock inte länge för­rän han avsade sig ateism och åter­vände till tron på Gud. Hans slut­gilti­ga åsik­ter fram­lade han i den kon­tro­ver­siel­la boken There is A God: How the Worlds Most Noto­ri­ous Athe­ist Changed His Mind.
12 Leu­ba, James H. (1909) The Psy­cho­log­i­cal Ori­gin and The Nature of Reli­gion. Bryn Mawr Col­lege, USA, s. 41.
13 Bar­rett, JL (2000) Explor­ing the Nat­ur­al Foun­da­tions of Reli­gion, Trends in Cog­ni­tive Sci­ences — (jan­u­ari), vol. 4, nr 1, s. 30).
14 Det­ta kan räk­nas som ett ontol­o­giskt argu­ment för Guds exis­tens. Även om det har attack­er­ats av flera filosofer är det mer rationellt än att häv­da något annat.
15 En evo­lu­tionär ateist är någon som avvis­ar exis­tensen av en Ska­pare och anser att livet har utveck­lats från uråldri­ga fysikalisk-kemiska processer.
16 Sec­re­tan, P. (2005) Agnos­ti­cism. I Ency­clo­pe­dia of Chris­t­ian The­ol­o­gy, redi­g­er­ad av Jean-Yves Lacoste, Rout­ledge, s. 15–16.
17 Kora­nen: 52:35–36
18 Kora­nen 16:19
19 Kora­nen: 51:21–22
20 Kora­nen 3:190
21 Efter en grundlig studie av Kora­nen och dess fören­lighet med mod­ern veten­skap, sam­manställde dok­tor Zakir Naik “mer än sex­tusen ‘teck­en’ i Kora­nen av vil­ka mer än tusen behand­lar grundläg­gande veten­skap”. (Naik, Zakir, The Quran and Mod­ern Sci­ence: Com­pat­i­ble or Incom­pat­i­ble, s. 5, (odat­er­ad), utgiv­en av Islam­ic Research Foundation) 
22 Kora­nen 7:179) “Hjär­tan” är i den­na vers en orda­grann över­sät­tning av det ara­biska ordet “quloob” (plur­al av “qalb”). Det ara­biska ordet har en något dju­pare innebörd än det sven­s­ka ordet “hjär­ta”. Ordet “qalb” används ibland som en syn­onym till “fu’ad”.
23 Emer­son, Ralph Wal­do (1803–1882).
24 Vault, Bird­sall S. (1990) West­ern Civ­i­liza­tion Since 1600, s. 61–62.
25 Fal­l­et med den indiske matem­atik­ern, känd som Ramanu­jan, är ett tydligt bevis för att män­niskor föds utrustade med en kraft­full intu­ition. Anled­nin­gen till att jag näm­n­er den­na his­to­ria är för att visa att formel­la for­mer av utbild­ning kan vara kon­trapro­duk­ti­va (Aris­tote­les utdragna syl­lo­gis­mer kan ha förvrängt Ramanu­jan orör­da sinne!). Och för det andra kan en obe­fläck­ad intu­ition leda till verk­lig fak­ta och äkta slut­satser. Även om Ramanu­jan, enligt Paul Davies (1992), levde isol­er­ad från den van­li­ga under­vis­nin­gen och när­made sig matem­atik på ett myck­et okon­ven­tionellt sätt lyck­ades han utan ansträngn­ing nå för­bluffande slut­satser, som för att bevisas krävde den kollek­ti­va intel­li­gensen hos pro­fes­sionellt utbil­dade matem­atik­er (se Davies, P. (1992) The Mind of God: Sci­ence & the Search for Ulti­mate Mean­ing, Pen­guin, s. 153–54).
26 Kora­nen 10:101
27 Kora­nen: 14:32–34. De som har kom­menter­at den­na vers, såsom den fram­stående andalu­siske Ibn Attiyah, sade att innebör­den är att Gud har försett män­niskan med allt som är nöd­vändigt för hennes över­lev­nad och väl­befinnande. (Ibn-Attyi­ah ( 2007) al-Muhararul-Wajeez, Qatar, vol. 5, s. 252).
28 Chittick William C. (2007) Sci­ence of the Cos­mos, Sci­ence of the Soul: The Per­ti­nence of Islam­ic Cos­mol­o­gy in the Mod­ern World, Oxford, s. 12.
29 Bar­rows, HD (1904) Cos­mos or Chaos? The­ism, or Athe­ism? Los Ange­les, s. 12.
30 Kora­nen 14:10
31 Kora­nen: 57:1–3
32 Dr. Jonathan Sar­fati är en aus­tralisk kemist.
33 Sar­fati, Jonathan (1998) Cre­ation Ex Nihi­lo Tech­ni­cal Jour­nal, 12 (1): 20–22.
34 Craig, William L. (1986) God, Cre­ation and Mr. Davies. The British Jour­nal for the Phi­los­o­phy of Sci­ence, vol. 37, nr. 2 (juni), s. 169.
Dr. Abdullah S. Ash-Shehri

Dr. Abdullah S. Ash-Shehri

Abdullah Ash-Shehri har avlagt en doktorsexamen inom sociologi vid Leicester University, Storbritannien. Han har även studerat islamiska ämnen med en kandidatexamen inom islamisk lag från King Saud University, Riyadh.