Monoteism

Her­raväldets monoteism (tawhīd ar-rubu­biyyah) innebär att man bekräf­tar Guds den Härliges, den Upphöjdes enhet i skapelse, her­ravälde och organ­i­sa­tion [av vad som sker i det­ta uni­ver­sum]. Den detal­jer­ade förk­larin­gen är följande:

Bekräftelsen av Guds den Upphöjdes monoteism i skapande

Bekräf­telsen av Guds den Upphöjdes enhet i ska­pande innebär att det enbart är Gud som är Ska­paren och att det inte finns någon ska­pare jäm­sides med Hon­om. Gud den Upphöjde säger:

Finns det en annan ska­pare än Gud, som förs­er er [med det] i himlen och på jor­den som ni behöver för er försör­jn­ing? Nej, det finns ingen gud utom Han; hur förvir­rade är inte era begrepp? ^[1]Kora­nen 35:3

Gud den Upphöjde är därmed den ende Ska­paren. Han har bestämt alla ting och arranger­at dem med pas­sande mått. Hans skapelse är allt som är ett resul­tat av vad Han har gjort, likväl som av vad Hans skapelser gör. Där­för är det en del av en full­ständig tro på det förutbestäm­da att tro på att Gud den Upphöjde är Ska­paren av Hans tjänares han­dlin­gar. Gud den Upphöjde säger:

Är Han, Ska­paren, jäm­för­bar med den som inte ska­par något? Skall ni inte tän­ka över [det­ta]? ^[2]Kora­nen 16:17

De ska­pade varelser­nas han­dlin­gar är därmed egen­skaper [som till­hör dem]. Gud har ska­p­at Hans tjänare [män­niskan] och ska­paren av ett ting är även ska­paren av dess egen­skaper. En annan aspekt av det­ta är att tjänarens han­dling äger rum genom en bestämd vil­ja och en full­ständig för­må­ga. Både vil­jan och för­må­gan är Guds skapelse, och den som har ska­p­at orsak­en är ock­så Ska­paren av resultatet.

Fastän Gud har ska­p­at både er och ert hantverk. ^[3]Kora­nen 37:96

Sägs det: Hur skall vi förstå Guds den Allsmäk­tiges monoteism i ska­pande när även andra än Gud ska­par? Det­ta är ju något som bevisas i Guds den Upphöjdes ord:

Välsig­nad vare Gud, den bäste For­m­gi­varen! ^[4]Kora­nen 23:14

Pro­feten – över hon­om vare Guds frid och väl­signelser – har på lik­nande sätt sagt:

Det kom­mer att sägas till dem: ”Ge liv till vad ni har ska­p­at.” ^[5]al-Bukhārī 2105 och Mus­lim 2106

Svaret är att andra inte ska­par på det sätt som Gud gör. Män­niskor kan inte få någonting till att exis­tera från ingent­ing eller ge liv till det som är dött. Vad de gör är enbart att förän­dra karak­tärs­dra­gen i något som Gud den Allsmäk­tiges [redan] har skapat.

Ett exem­pel på det­ta är en kon­st­när som ”gör” en bild. Han ska­par inte utan han förän­drar enbart till något annat. Kanske förän­drar han lera till for­men av en fågel eller en kamel, eller använ­der han färg för att förän­dra en tom duk till en fär­glagd bild. Mate­ri­alet [ler­an], färg­er­na och den blan­ka duken har dock Gud den Allsmäk­tige skapat.

Det­ta är skill­naden mel­lan att bekräf­ta Guds ska­pande och att bekräf­ta det ska­pades skapande.

Således är Gud den Härlige, den Upphöjde den ende som ska­par på det sätt som är unikt för Honom.

Bekräftelse av Guds monoteism i frågor om herravälde

Det är enbart Gud som är Ägaren [av alla ting], vilket Han den Upphöjde förklarar:

Välsig­nad Han som har allt her­ravälde i Sin hand och vars makt övervin­ner allt! ^[6]Kora­nen 67:1

Säg: ”Vem är det som har allt her­ravälde i Sin hand, som besky­d­dar [allt] och som ingen kan besky­d­da? [Svara] om ni vet det?” ^[7]Kora­nen 23:88

Ägaren av det obe­grän­sade, uni­versel­la och allom­fat­tande her­raväldet är enbart Gud den Härlige, den Upphöjde.

Säger man att någon annan än Gud har her­ravälde avs­er det då enbart [ett her­ravälde] i andra hand. Gud den Allsmäk­tige har bekräf­tat att andra än Han äger när Han sagt:

Eller de hus vars nyck­lar ni har i er hand. ^[8]Kora­nen 24:61

[Och ingen ger fritt utlopp åt sin lust] med någon annan än sina hus­trur eller dem som de rättmätigt besit­ter – inget klan­der kan då rik­tas mot dem. ^[9]Kora­nen 23:6

Det finns även andra bevis som vis­ar att andra än Gud kan ha ägarskap eller her­ravälde. Men det­ta ägarskap är inte som Guds den Allsmäk­tiges. Det­ta är ett ägarskap med begrän­sningar; ett begrän­sat ägarskap som inte är universellt.

För att göra en liknelse: Huset som Zaid äger ägs inte av ‘Amr och huset som ‘Amr äger ägs inte av Zaid.

Det­ta ägande är även begrän­sat då man inte kan bestäm­ma över det som man äger utom på ett sätt som Gud tillåter. Där­för har pro­feten – över hon­om vare Guds frid och väl­signelser – för­b­ju­dit att man slösar pen­gar och Gud den Välsig­nade, den Upphöjde säger:

Låt inte dem som [ännu] inte har förstånd få råda över egen­dom som Gud har anförtrott åt er för [deras] uppe­hälle, men använd den för att förse dem med vad de behöver av mat och kläder och ha [alltid] ett vän­ligt ord för dem. ^[10]Kora­nen 4:5

Det­ta bevis­ar att män­niskans ägande är ett begrän­sat ägande, vilket står i mot­sats till hur Gud den Upphöjde, den Härlige äger. Guds ägande är allom­fat­tande och obe­grän­sat. Han den Härlige, den Upphöjde gör vad Han vill och Han till­frå­gas inte om vad Han gör. Män­niskan kom­mer däre­mot att tillfrågas.

Upprätthållandet [av alla skeenden i universum]

Gud den Allsmäk­tige är den ende som styr skapelsens ord­ning. Det är Han som styr vad som hän­der med de ska­pade varelser­na, him­lar­na och jor­den. Gud den Härlige, den Upphöjde säger:

”Skapelsen är Hans och Han befall­er över allt. Välsig­nad vare Gud, värl­dar­nas Herre!” ^[11]Kora­nen 7:54

Den­na kon­troll av monoteism omfat­tar allt. Ingen vid sidan av Gud kan ta del av den och ingen kan hin­dra den. Den kon­troll som vis­sa ska­pade varelser har, som den män­niskan har över hennes till­gån­gar, barn, tjänare och lik­nande är begränsad.

Käl­lor:
Fahd bin Nasir bin Ibrāhīm as-Sulaimān (1424), Fatāwa Arkānul-Islām. Volym 1. Libanon: Makbta­ba Dār us-Salām. 19 s. ISBN 9960–892-66–2 

Muhammed Knut Bern­ström (1421), Kora­nens bud­skap. Sim­r­ishamn: Pro­prius. ISBN 91–7118-887–8