Ramadan

När är ramadan 2024? Ramadan i Sverige beräk­nas bör­ja måndag den 11 mars. Slut­giltigt besked läm­nas när månen har siktats.

De fles­ta som käm­par med sin vikt har kanske utöver andra metoder för vik­t­min­skn­ing exper­i­menter­at med någon form av fas­ta; som att bara äta frukt, bara dric­ka vat­ten, inte ha sock­er i mat­en eller den så kallade 5:2‑dieten då man fas­tar månda­gar och tors­da­gar. Men vad mån­ga finner märk­ligt, men sam­tidigt ock­så fascinerande, är att en hel nation, män som kvin­nor, gam­la som unga, rika som fat­ti­ga, går utan mat och dryck från gryn­ing till skymn­ing under en hel månad — ramadan. Vad är syftet med ? Är det inte svårt att fas­ta? Är det inte bara ett tillfälle då mus­limer vilar sig igenom dagar­na och frossar i mat under nät­ter­na? Vilken är den san­na innebör­den av ramadan?

Varför muslimer fastar i ramadan?

Ett mått av asketism är nöd­vändigt för att till ful­lo kun­na nju­ta av skör­den från sin­nenas över­flödi­ga intryck. Därmed är en viss åter­håll­samhet från det materiel­la som bal­anser­ar sin­nena och öpp­nar själen inför ett andligt liv nöd­vändigt. En sådan åter­håll­samhet är den fas­ta som är oblig­a­torisk för mus­limer under månaden ramadan. Under fas­tan rik­tas avhåll­samhet mot den sinnli­ga själen som Kora­nen kallar al-nafs al-ammarah. Under fas­tan tämjs den­na aspekt av själen genom en plan­er­ad efter­lev­nad av dessa strömningar inför Guds vil­ja. Här kan den sinnli­ga själens läng­tan gå obesvarad när den fas­tande påminns om att hans fas­ta är för Guds välbehag.

Det är där­för vik­tigt att en mus­lim inte bara avstår från mat och dryck utan även från andra sinnli­ga begär. Under fas­tan är de för­mån­er som tag­its för giv­na under resten av året en ni’mah eller gåva från himlen. Fas­tan blir en sköld av ren­het mot värld­sli­ga pas­sion­er när en mus­lim genom fas­tan väl­jer Guds sida över den mate­ri­al­is­tiska världen.

Fastan har funnits i de flesta religioner

På sven­s­ka bety­der “fas­ta” enligt Norstedts Ord “full­ständig avhåll­samhet från förtäring av föda”. Det­ta är en prax­is som återfinns i de fles­ta sto­ra värld­sre­li­gion­er. Bland hin­duer kallas fas­tan på san­skrit för upavāsa. From­ma hin­duer fas­tar vid speciel­la tillfällen som ett teck­en på respekt för deras per­son­li­ga gudar eller som bot­göring. Mån­ga indi­an­er fas­tar regel­bun­det eller vid speciel­la tillfällen som vid högtider. Under dessa dagar äter de inte alls eller äter de bara frukt eller enkel mat. ^[1]Saranam.com/Hindu Ency­clo­pe­dia. För judar är dagen yom kip­pur (“för­son­ings­da­gen”) den sista av de tio ångerda­gar­na i månaden tishri. Den­na dag är det för­b­judet att äta, dric­ka, tvät­ta, bära läder eller ha sex­uel­la rela­tion­er. Dessu­tom för­b­juds arbete på sam­ma sätt som under sab­bat­en. ^[2]Dic­tio­nary of World Reli­gions, s. 817. Enligt Toran fas­tade även Moses (över hon­om vare Guds frid):

Och han blev kvar där hos Her­ren i fyr­tio dagar och fyr­tio nät­ter, utan att äta och utan att dric­ka. ^[3]Andra Mose­bo­ken 34:28

För krist­na kato­lik­er är påsk den sto­ra faste­högti­den då Jesus (över hon­om vare Guds frid) sägs ha fas­tat fyr­tio dagar. Under det fjärde århun­dradet fas­tade man sex veck­or före påsk eller före den stil­la veck­an. Men under det sjunde århun­dradet fas­tade man istäl­let fyr­tio dagar. ^[4]Dic­tio­nary of World Reli­gions, s. 425.

I det Nya Tes­ta­mentet kan vi läsa att Jesus (över hon­om vare Guds frid) fas­tade på sam­ma sätt som Moses:

Under fyr­tio dagar och fyr­tio nät­ter åt han ingent­ing, och han blev till slut hun­grig. ^[5]Mat­teus 04:02 och Lukas 4:2

Utifrån den­na kon­text säger Gud i Koranen:

Troende! Det är en plikt för er att fas­ta, lik­som det var en plikt för dem som levde före er — kanske skall ni fruk­ta Gud. ^[6]Kora­nen 2:183

Även om fas­tan i de fles­ta reli­gion­er är en för­son­ingsrit har fas­tan i islam som främ­s­ta syfte att föra den troende när­mare Gud, såsom i den ovan näm­n­da versen. Då med­ve­tande om Gud är en förut­sät­tning för rät­tfärdighet är betonin­gen på fas­tan stor i islam. Det är allt­så inte förvå­nande att när pro­feten Muhammed (över hon­om vare Guds frid och väl­signelser) fick frå­gan: ”Vilken är den bäs­ta han­dlin­gen?” sva­rade: “Fas­tan, för det finns inget som den.” ^[7]al-Nasa’i

Det finns lika mån­ga nivåer av fas­ta som det finns nivåer av att vara män­niska. En kor­rekt utförd fas­ta bör omfat­ta alla dimen­sion­er av män­sklig exis­tens för att ha den gudom­ligt avsed­da effekten.

Föl­jande är några av fas­tans vik­ti­gaste nivåer:

Den rituella nivån

Den­na nivå av fas­ta kräver att de grundläg­gande regler­na upp­fylls som att und­vi­ka mat, dryck och sex­uellt umgänge mel­lan gryn­ing och solnedgång under 29 eller 30 dagar var­je år under månaden ramadan. Vid den­na nivå gör man bara vad som krävs utan att läg­ga någon större vikt vid fas­tans andli­ga dimen­sion­er. Det­ta är den mest grundläg­gande nivån som måste upp­fyl­las men för att fas­tan skall ha en verk­lig inverkan på den fas­tande måste fler nivåer uppnås.

Den fysiska nivån

Fas­ta på den fysiska nivån led­er till att den fas­tande kän­ner hunger och törst när han eller hon fas­tar så som Muhammed (över hon­om vare Guds rid och väl­signelser) gjorde. Pro­feten Muhammed brukade äta en myck­et lätt måltid före grynin­gen (suhūr) och en måt­tlig måltid för att bry­ta fas­tan vid solnedgån­gen (iftār). Han rap­porteras ha sagt:

Det värs­ta utrymme en män­niska kan fyl­la är magen. Några bitar mat för att hål­la en upprätt är till­räck­ligt. Men om begären övervin­ner; låt en då äta en tred­jedel, dric­ka en tred­jedel och läm­na en tred­jedel för att andas. ^[8]Ibn Majah

Pro­feten brukade bry­ta fas­tan med några färs­ka eller torkade dad­lar och ett glas vat­ten pre­cis före solnedgångs­bö­nen, ṣalāt al-maġrib ^[9]Abu Dawūd. Vid den­na nivå upplever den fas­tande hunger och törst och utveck­lar därmed sym­pa­ti för sväl­tande som törstar i andra delar av världen.

På den fysiska nivån påverkas de sub­stanser i hjär­nan (neu­ro­trans­mit­tor­er likt adren­a­lin och dopamin ^[10]http://sv.wikipedia.org/wiki/Signalsubstans) som över­för infor­ma­tion och ska­par känslor. Fas­tan stim­uler­ar endorfin-pro­duk­tio­nen (som är kop­plad till våra känslor för väl­befinnande och eufori) till att pro­duc­era mer endorfin­er ^[11]Endorfin är ett pep­tid­hor­mon (opi­oid­pep­tid) som krop­pen tillverkar själv av proo­p­i­ome­lanoko­rtin, och som lin­drar smär­ta. Hor­mon­et påverkar vår vil­ja att sova, äta och dric­ka. Endorfin … Fort­sätt läsa. Det­ta lik­nar effek­ten av motion, fast utan fysisk ansträngn­ing. Expert­er inom med­i­cin har ock­så upp­märk­sam­mat att fas­tan på oli­ka sätt kan ha en pos­i­tiv inverkan på den fysiska häl­san. Under fas­tan för­brukar krop­pen koles­terol som ofta lagras i blodsys­temet och kropps­fet­man. Genom fas­tan hålls krop­pen smärt och risken för hjär­tat­tack min­skar. Skill­naden mel­lan den rit­uel­la och den fysiska nivån är att den som bara fas­tar på rit­uell basis kan äta sto­ra måltider före och efter fas­tan och därmed inte kän­na hunger eller törst. Men om den fas­tande inte inför­li­var de andra nivåer­na kom­mer fas­tan enbart att vara fysiskt utmat­tande. Pro­feten Muhammed (må Guds frid och väl­signelser vara över hon­om) har sagt:

Möjli­gen är det så att den fas­tande inte kän­ner något annat än hunger och törst av fas­tan. ^[12]Ibn Majah

Sexualdriftnivån

I dessa tider när media oavbrutet anspelar på sex­u­alitet för att mark­nads­föra och säl­ja pro­duk­ter är för­må­gan att kon­trollera dessa begär en mer­it. Pro­feten Muhammed (må Guds frid och väl­signelser var över hon­om) sade:

Ung­do­mar! Den av er som kan gif­ta sig, låt hon­om göra det för det tyglar ögat och köns­driften. Den som inte kan gif­ta sig bör fas­ta då det är en sköld. ^[13]Sahih Al-Bukhari

Genom att begrän­sa sig till ett intimt umgänge som är tillåtet blir det lättare för den fas­tande att avhål­la sig från för­b­jud­na sex­uel­la han­dlin­gar utan­för fastan.

Den emotionella nivån

https://www.youtube.com/watch?v=WsX55Jyb7XA

Fas­tan bryts under böneu­trop i Mecka.

Fas­ta på den­na nivå innebär att man kon­troller­ar mån­ga av de neg­a­ti­va känslor som sjud­er i det inre. Ett exem­pel på det­ta är ils­ka som är ett myck­et destruk­tivt emo­tionellt till­stånd som fas­tan hjälper den troende att tygla. Pro­feten Muhammed sade:

När någon av er fas­tar bör han avstå från oanständi­ga han­dlin­gar och onödigt tal, och om någon till­ta­lar hon­om oanständigt eller sök­er dispyt skall han säga: ’Jag fas­tar.’ ^[14]Sahih Al-Bukhari

På den­na nivå måste alla neg­a­ti­va känslor und­vikas, exem­pelvis genom att avstå från opas­sande och heta diskus­sion­er, ty även när man har rätt är det bät­tre att ge upp och hål­la sin emo­tionel­la fas­ta intakt. Likaså däm­pas neg­a­ti­va känslor i form av svart­sju­ka, efter­som alla fas­tande reduc­eras till den min­s­ta gemen­sam­ma nämnaren av avhåll­samhet och ingen är över­lägsen någon annan i det­ta avseende.

Den psykologiska nivån

Den­na nivå hjälper den fas­tande att på ett psykiskt plan avstyra onda tankar och trä­nar hon­om eller henne till att i viss mån övervin­na snål­het och girighet. Pro­feten har sagt:

Gud har inget behov av någons hunger och törst om denne inte avhåller sig från att lju­ga och att hand­la utifrån lögn under fastan.

I den­na tid av omedel­bar till­fredsstäl­lelse, när sak­er och ting används för att upp­fyl­la män­nisko­rs behov och önskningar näs­tan så fort de har kom­mit över dem, är för­må­gan att kun­na för­drö­ja till­fredsstäl­lelse en vik­tig färdighet. Vad som upp­står mel­lan omedel­bar och för­dröjd till­fredsstäl­lelse är tålam­od. Under fas­tan lär den troende sig kon­sten att ha tålamod.

Utifrån ett psykol­o­giskt per­spek­tiv är det bra att vara lite avskild från det värld­sli­ga, även om det inte är fel att nju­ta av ett gott och rikt liv. Det är dock vik­tigt att kun­na lös­göra sig från det materiel­la så att det inte blir den vik­ti­gaste delen av ens liv. Fas­tan låter en övervin­na mån­ga av de beroen­den som har bliv­it en stor del av det mod­er­na livet. Mat ger för mån­ga män­niskor tröst och gläd­je och att kun­na skil­ja sig från den ger den fas­tande en psykol­o­gisk nyt­ta av att veta att de har en viss kontroll.

Den andliga nivån

För att upp­nå den­na nivå, den högs­ta och mest bety­dande grad av fas­ta och Guds-med­ve­tande, gjorde pro­feten Muhammed förnyan­det av avsik­ten till ett krav inför var­je fastedag. Han rap­porteras ha sagt:

Den som inte har avsikt att fas­ta före gryn­ings­bö­nen har inte fas­tat. ^[15]Abu Dawud

Daglig förnyelse av avsik­ten hjälper den troende att etablera en andlig grund­val av upprik­tighet som är vik­tig för att en inre ren­ing skall upp­nås. Upprik­tig fas­ta renar och gör bot för synd, som pro­feten Muhammed sade:

Den som fas­tar ramadan med en innerlig tro och sök­er Guds belön­ing kom­mer för­lå­tas för tidi­gare synder.

Han rap­porteras även ha sagt:

Från en ramadan till en annan sker för­son­ing för syn­der mel­lan dem.

Upprik­tig fas­ta för den troende när­mare Gud varigenom han eller hon får en speciell belön­ing. Pro­feten har informer­at om att det finns en port till Par­adis­et som kallas för rayyān som har reserver­ats för dem som fas­tar och han tillade:

När ramadan kom­mer öpp­nas Par­adis­ets por­tar. ^[16]Sahīh al-Bukhāri

Fas­tan sker i förs­ta hand mel­lan den fas­tande och Gud, då ingen annan kan se om en per­son fas­tar eller ej. På grund av den­na inti­ma aspekt av fas­tan berät­tar pro­feten att Gud sagt:

Adams ättlin­gars han­dlin­gar är för dem själ­va utom fas­tan. Den är enbart för Mig och enbart Jag kom­mer belö­na för den. ^[17]Sahih Mus­lim

I kom­bi­na­tion med de tidi­gare nivåer­na påverkas här den fas­tande på ett djupgående plan. Den åter­ställer, återup­pli­var och åter­ska­par den fas­tandes and­lighet och förän­drar radikalt hans eller hennes karak­tär. Dessa är de värde­ful­la resul­tat­en av ett förhöjt till­stånd av Guds-medvetande.

Eid al fitr

Under den förs­ta dagen i den påföl­jande månaden shawwāl firas eid al fitr. De som har fas­tat sam­las för en gemen­sam bön som hålls tidigt på mor­gonen, följt av fest och besök hos släk­tin­gar och vän­ner. Under den­na dag beta­las även zakāt al-fitr genom att en viss mängd bas­fö­da don­eras till de fat­ti­ga. Att fas­ta de båda högtids­da­gar­na eid al-fitr och eid al-adha är strikt förbjudet.

Fastedagar utanför ramadan

Det finns andra dagar under året som det är rek­om­mender­at att fas­ta. Mus­limer upp­muntras att fas­ta sex dagar i shawwāl, månaden efter ramadan; månda­gar och tors­da­gar; samt den nionde och tionde, eller tionde och elfte i månaden muhar­ram, årets förs­ta månad. Den tionde dagen som kallas ashūrah fas­tar även judar (yom kip­pur).

Även om fas­ta i sig upp­muntras är kon­stant fas­ta lik­som celi­bat och full­ständig reträtt från det värld­sli­ga livet inte något som islam rekommenderar.

Vetenskap som talar för fasta

Även om den huvud­sak­li­ga anled­nin­gen till att mus­limer fas­tar är rent religiös kan det även finnas häl­somäs­si­ga förde­lar. Forskare har stud­er­at fas­tans inverkan på krop­pen och fun­nit att intaget av mat ökar krop­pens ämne­som­sät­tning. Efter fas­tan kan ämne­som­sät­tnin­gen bli så myck­et som 22 pro­cent lägre än det nor­mala. Forskn­ing har ock­så visat att krop­pen efter lång fas­ta ten­der­ar att anpas­sa sig genom att sän­ka graden av metab­o­lism. Efter fas­tan bör man där­för bör­ja äta successivt.

I några studi­er som utförts på fas­tande mus­limer kon­stat­er­ades att det upp­kom en liten vik­t­min­skn­ing både för män och kvin­nor sam­tidigt som deras blod­sock­er­nivåer ökade markant.

En annan studie utförd för unge­fär ett decen­ni­um sedan i Iran visade att spo­radisk avhåll­samhet från mat och dryck under cir­ka 17 tim­mar om dagen i 30 dagar inte förän­drade de man­li­ga kön­shormon­er­na, HPTA (hypota­la­mus-hypo­fys-tyreoidea-axeln) eller per­ifer metab­o­lism av sköld­körtel­hor­mon. Eventuel­la förän­dringar åter­gick till det nor­mala fyra veck­or efter fastan.

Dr. Jalila El Ati och hennes medar­betare under­sök­te ^[18]Ökad fet­tför­brän­ning under ramadan hos friska kvin­nor: en adap­tiv mekanism för under­håll av kroppsvikt. Am. J. Clin. Nutri. augusti 1995 de möjli­ga effek­ter­na av fas­tans antropometriska och metabo­la vari­abler hos friska mus­lim­s­ka kvin­nor i Tunisien. De fann att det tota­la dagli­ga energi­in­taget var oförän­drat medan de kval­i­ta­ti­va delar­na av näringsäm­ne­na påverkades markant och att varken kroppsvikt eller kroppssam­man­sät­tning förändrades.

I icke-mus­lim­s­ka län­der bör läkare, särskilt hus­läkare och invärtesmed­i­c­inare, vara med­vet­na om förän­dringar av glukos och biliru­bin under fastan.

Fasta i ramadan kan ge ett längre liv

Studi­er på försöks­d­jur har visat att ett begrän­sat kalori­in­tag ökar livs­läng­den, sak­tar in tak­ten på funk­tionell ned­bry­t­ning och min­skar förekom­sten av ålder­sre­lat­er­ade sjuk­do­mar. Mekanis­men som styr effek­ten av kalorimäng­den är okänd men data tyder likväl på att cel­lulära funk­tion­er förän­dras på ett sådant sätt att destruk­ti­va bipro­duk­ter från ämne­som­sät­tnin­gen reduc­eras samt att försvars- eller repa­ra­tionssys­tem för­bät­tras av den­na näringsmäs­si­ga manip­u­la­tion. Studi­er på djur och män­niskor tyder på poten­tiel­la förde­lar med diet­mod­i­fier­ing, motion, antiox­i­dan­ter, hor­mon­er och deprenyl.

Fasta i ramadan under amning

Effek­ter­na av fas­ta och förhöj­da vär­den av insulin och glukos på mäng­den mjölk och mjölkens sam­man­sät­tning har stud­er­ats med glukosclampteknik bland helt eller delvis ammande kvin­nor (som inte pro­duc­er­ar mer än 200 ml mjölk per dag). Mjölkvoly­men, glukoskon­cen­tra­tio­nen, den tota­la fet­thal­ten och utsön­drin­gen av lak­tos takt påverkades inte. Slut­sat­sen är att pro­duk­tio­nen av bröst­mjölk är isol­er­ad från de home­o­sta­tiska mekanis­mer som regler­ar glukos­me­tab­o­lis­men i resten av kroppen.

I en studie där man under­sök­te effek­ter­na av en kort­varig fas­ta (72 tim­mar) på kvin­nors repro­duk­ti­va hor­monut­sön­dring och men­stru­a­tions­funk­tion drogs slut­sat­sen att trots djupgående metabo­la förän­dringar, en 72-tim­mars fas­ta under fol­likelfasen, inte påverkar men­stru­a­tion­scykeln för kvin­nor med nor­mala cykler.

Fasta i ramadan och tillfrisknande

Studi­er pågår för att behand­la all­varli­ga sjuk­do­mar som oste­o­reuma­toid artrit och ast­ma där fas­ta används under en kort tid av några dagar till med­i­cin­skt över­vakad fas­ta med bara vat­ten under 30 dagar för att hjäl­pa krop­pen att läka sig själv. Det är känt att både barn och djur som en naturlig reak­tion har en ovil­ja inför att äta när de är sju­ka. Den som är svårt sjuk har ingen aptit utan äter bara vid upp­man­ing. Den svårt sjuke kän­ner ingen hunger efter­som mat vid svår sjuk­dom går emot krop­pens naturli­ga svar. Krop­pen försök­er alltid läka sig själv. När patien­ten vilar och endast kon­sumer­ar vat­ten läk­er krop­pen sig själv och fas­tan under­lät­tar processen. Man kan bli beroen­de­fri från kaffe, rökn­ing, salta eller söta livsmedel genom fas­ta, efter­som fas­tan ren­sar smak­lökar­na och häl­sosam mat bör­jar sma­ka bät­tre igen. Men insulin­beroende dia­betik­er bör inte fas­ta efter­som ketos hos patien­ter med insulin­beroende inte kan bry­ta ner keton­er och använ­da dem som bränsle. Friska män­niskor använ­der keton­er (bipro­duk­ter av fet­tom­sät­tnin­gen) för att upprät­thål­la energiförsör­jnin­gen. För att spara på glyko­gen­re­ser­ven begrän­sas glukos till det cen­trala nervsys­temet, främst hjär­nan. Istäl­let för att ta glukos från hjär­nan bör­jar krop­pen bry­ta ner fettsy­ror i fettväv­nad­er. Per­son­er med icke-insulin­beroende dia­betes (majoriteten av dia­betes­pa­tien­ter) kan för­bät­tra häl­san genom fasta.

Fas­tan hjälper mot hjärt-kärl­sjuk­do­mar, artrit, ast­ma, icke-insulin­beroende dia­betes, magsår och matsmält­ning­sprob­lem, lupus och hud­prob­lem (cys­tor, tumör­er, och njursten). Fas­tan kan även ha en pos­i­tiv inverkan vid rökavvän­jn­ing samt vid fetma.

Fas­tan under ramadan orsakar inga neg­a­ti­va med­i­cin­s­ka effek­ter men kan däre­mot ha viss pos­i­tiv inverkan på vikt och lipid metabolism.