Allmosan

Islams tred­je pelare är all­mosan (az-Zakāt) som innebär att en viss mängd egen­dom skänks till särskil­da behö­vande. Miljon­tals män­niskor i världen lid­er av svält och fat­tig­dom trots inter­na­tionellt bistånd i form av mat, med­i­cin och hus­rum. Sta­tis­tik från Förenta Nation­er­na vis­ar att över 730 miljon­er män­niskor lid­er av svält.

 
Islamisk lag lös­er det­ta prob­lem i två steg. För det förs­ta för­b­jud­er islam monopol av resurs­er och kon­cen­tra­tion av rike­dom i de rikas hän­der och för det andra upprät­thålls social rättvisa genom rättvis fördel­ning av befintligt väl­stånd män­niskor emel­lan. I Kora­nen kan vi läsa:

Det får inte bli [en han­delsvara], som cirkuler­ar mel­lan dem av er som lever i väl­stånd. ^[1]Kora­nen 4:124

Uni­ver­sum, inklu­sive män­niskan själv, till­hör Gud då Han är den abso­lu­ta Ägaren (al-Mālik). En rik indi­vid kan vara innehavare — islam har fast­ställt rät­ten till ägande århun­draden före kap­i­tal­is­men — men det är inte för hon­om att berö­va andra från Guds rik­li­ga gåvor eller priv­i­legiera en viss grupp och läm­na andra i nöd­ställd­het. Ett av de vik­ti­gaste målen med all­mosan är att motver­ka orättvis resurs­fördel­ning. Genom att krä­va ett visst årligt belopp från den väl­bär­gades för­mö­gen­het och dis­tribuera det bland de som har det säm­re ställt upp­nås härigenom två mål i att:

1. före­byg­ga girighet och
2. främ­ja social välbefinnande

Beträf­fande det förs­ta målet är all­mosan en möj­lighet till att rena en mus­lim från drag av girighet. ^[2]Strauch, S. (2002) Islam­ic Insights, Inter­na­tion­al Islam­ic Pub­lish­ing House, s. 35. När det gäller det andra målet led­er all­mosan till min­skat slöseri och maximer­ar utnyt­t­jan­det av väl­stånd, och bidrar därigenom avsevärt till att sky­d­da ekonomin från fluk­tu­a­tion­er, infla­tion och rik­stäckande konkurs. ^[3]Michael Par­en­ti avs­lö­jar några av de neg­a­ti­va följder­na av den kap­i­tal­is­tiska ekonomin: “Stor­före­tag stjäl enor­ma till­gån­gar från den amerikan­s­ka allmän­heten genom otill­räck­li­ga lön­er, … Fort­sätt läsa”

Tag då emot något av dem som offer­gå­va [Muhammed]; så renar du dem [från synd] och hjälper dem att växa [i rät­tfärdighet]. Och be för dem — dina bön­er ger dem tryg­ghet och tröst; Gud hör allt, vet allt. ^[4]Kora­nen 4:124

Den grundläg­gande tanken med all­mosan är inte ny och näs­tan alla samhällen upp­muntrar till lik­nande for­mer av väl­gören­het. Även i den sekulära sfären av statlig välfärd är all­mosa inte en nyhet. Generellt sett är all­mosan gan­s­ka lik tanken om noblesse oblige ^[5](Från fran­s­ka): “Tanken att de som har särskil­da för­mö­gen­heter skall hjäl­pa andra män­niskor som inte åtnjuter dessa förde­lar.” (Oxford Advanced Learn­er’s Dic­tio­nary, sjätte uppla­gan, Oxford … Fort­sätt läsa även om all­mosan skil­jer sig åt avsevärt på tre sätt:

1. den häm­tar vis­dom från gudom­lig uppenbarelse
2. den är en oblig­a­torisk grund­pelare i religionen
3. dess tota­la nyt­ta är både mång­sidig och långt­gående ^[6]I Kora­nen (9: 60) definieras mot­ta­gar­na av all­mosa i åtta kat­e­gori­er: de fat­ti­ga, de behö­vande, admin­is­tratör­er (dis­trib­utör­erna) av all­mosa, de som är benägna till islam, krigs­fån­gar (för … Fort­sätt läsa

Islamisk ekonomi

Låt oss ta tillfäl­let i akt och även tala om islamisk ekono­mi. För att bör­ja med en över­gri­pande beskrivn­ing sök­er islams ekonomiska sys­tem en medelväg mel­lan social­ism och lib­er­al-kap­i­tal­ism (Nationalekonomen Adam Smith (1723–1790) menade att “indi­viders girighet och habegär var nöd­vändi­ga förut­sät­tningar­na för ekonomisk stim­u­lans.”). ^[7]Hilton, Matthew (2004) The Lega­cy of Lux­u­ry: Moral­i­ties of Con­sump­tion Since the 18th Cen­tu­ry, Jour­nal of Con­sumer Cul­ture, 4, s. 102. All­mosan motverkar den diskrim­iner­ing och klasskamp som plå­gar mån­ga samhällen. I islam finns ingen plats för en feo­dal aris­tokrati som livnär sig på vin­ster från de borg­erli­ga som, i sin tur, skor sig på det fat­ti­ga pro­le­tari­atet. Islam skyr ock­så kap­i­tal­is­tiska osund­heter såsom monopol, ock­er (även om all form av rän­ta är för­b­judet i islam) ^[8]Kora­nen och sun­nan för­b­jud­er i strik­ta ordalag riba (rän­ta). I ett samhälle där rän­ta är utbrett fly­t­tas rike­dom från fat­ti­ga till rika. En ökn­ing av rän­tan sker på lån­ta­garens bekost­nad … Fort­sätt läsa, traf­fick­ing och kom­mer­siell oppor­tunism. I Polit­i­cal Ide­ol­o­gy skriv­er Andrew Heywood:

Genom att väl­ja en medelväg mel­lan kap­i­tal­ism och social­ism upprät­thåller islam insti­tu­tio­nen pri­vat egen­dom, för­b­jud­er ock­er eller speku­la­tion samt upp­ma­nar till social rättvisa, väl­gören­het och samar­bete. ^[9]Hey­wood, A. (2003) Polit­i­cal Ide­ol­o­gy, Pal­grave, (edit.) s. 142, 306.

Århun­draden före Adam Smith pre­sen­ter­ade en kap­i­tal­is­tisk etik i boken The Wealth of Nations, “fast­ställde Kora­nen, kom­plet­ter­ad med pro­fet­tra­di­tion­er, mått som bröt bar­riär­erna av ekonomiska kaster och min­skade orättvi­sor för särskil­da intresseg­rup­per”, kon­stat­er­ade prof. Hus­ton Smith (1919-) som avslutar:

Den mod­ell som bäst beskriv­er islams ekono­mi är krop­pens blodom­lopp. En god häl­sa kräver att blodet flö­dar fritt och med kraft; tröghet kan leda till sjuk­dom, blod­prop­par och en hastig död. Det är inte annor­lun­da med den poli­tiska krop­pen, i vilken rike­dom tar blodets plats som liv­gi­vande ämne. ^[10]Smith, Hus­ton (2001) Islam: A Con­cise Intro­duc­tion, Harper­Collins, s. 59–60.

Inom islam behand­las med­bor­gar­na utefter likvärdi­ga vil­lkor när de drar nyt­ta av ett rän­te­fritt lånesys­tem. Motiverin­gen byg­ger på den islamiska principen att ingen får utnyt­t­jas på bekost­nad av någon annan; med andra ord bör ekonomiska motiv alltid utlösa en sit­u­a­tion som alla vin­ner på.

Käl­lor:
Dr. Ash-Shehri, Abdul­lah S. The Only Way Out: www.islamhouse.com, 2014. Web. 7 apr 2014.
Muhammed Knut Bern­ström (2000), Kora­nens bud­skap. Sim­r­ishamn: Proprius