Islam i Spanien — Andalusien

Stud­er­ar man europeisk kul­tur är renäs­sansen ett av huvudäm­ne­na. Mån­ga av den europeiska kul­turens röt­ter kan spåras till­ba­ka till den­na tid när kon­st, veten­skap, han­del och arkitek­tur blom­strade. Men vad mån­ga inte kän­ner till är att långt före renäs­sansen blom­strade på sam­ma sätt även det mus­lim­s­ka Spanien. Under den­na tid utveck­lades inte bara kon­st, veten­skap och han­del utan det­ta var ock­så en tid präglad av tol­er­ans. Mus­limer­na befolka­de Spanien under näs­tan 700 år och det var deras civil­i­sa­tion som kom att upplysa Europa och inle­da renässansen.

Under det åttonde århun­dradet befann sig Europa i ett djupt mörk­er. I boken The Day The Uni­verse Changed beskriv­er his­torik­ern James Burke (1936-) hur de typiska stads­bor­na i Europa levde:

Invå­nar­na kas­tade deras sopor i avlop­pet i mit­ten av de smala gator­na. Stanken måste var­it överväldigande, men det verkar ha gått dem näs­tan obe­märkt för­bi. ^[1]Sid. 32

Det europeiska samhäl­let organ­is­er­ades i ett feo­dalt sys­tem med få verk­tyg för att upprät­thål­la en kom­mer­siell ekono­mi då den katol­s­ka kyrkan exe­me­plvis för­b­jöd utlån­ing av pen­gar — vilket gjorde det svårt att star­ta kom­mer­siel­la verk­samheter. “Anti­semitism, som tidi­gare var­it säll­synt, ökade. Utlån­ing av pen­gar, som för­b­jöds av kyrkan, var tillåten enligt jud­isk lag.” ^[2]Burke, 1985, sid. 32 Det medelti­da Europa led i stor utsträck­n­ing av anal­fa­betism, vidske­pelse, bar­bari och ohygien.

Under sam­ma tid van­drade mus­limer­na in i Europa från söder. Abd al-Rah­man I, en mus­lim­sk härskare och över­l­evare från en familj av kalif­er i det mus­lim­s­ka imperi­et, nådde Spanien under mit­ten av 700-talet och blev den förs­ta kalifen av Andalusien, den mus­lim­s­ka delen av Spanien, som ock­u­per­ade sto­ra delar av den iberiska halvön. Han upprät­tade ock­så Umayyad-dynas­tin som styrde Andalusien i över 300 år. ^[3]Groliers, His­to­ry of Spain al-Andalus bety­der “van­daler­nas land” från vilket det nuti­da nam­net Andalusien härstammar.

Till en bör­jan påminde lan­det om resten av Europa i all dess elände. Men inom 200 år hade mus­limer­na vänt Andalusien till en bas­tion av kul­tur, han­del och skönhet.

Bevat­tningssys­tem som importer­ats från Syrien led­de till att de tor­ra slät­ter­na blev till en god plats för jord­bruk. Oliv­er och vete hade alltid fro­dats där men mus­limer­na tillförde granatäp­plen, apelsin­er, cit­roner, aubergin­er, kro­närt­skock­or, kum­min, korian­der, banan­er, mand­lar, hen­na, galnare, saf­fran, sock­er­rör, bomull, ris, fikon, vin­dru­vor, per­sikor, aprikos­er och ris. ^[4]Burke, 1985, sid. 37

Under det nionde århun­dradet när Abd al-Rah­man III till­träde mak­ten inled­des Andalusiens guldålder och Cor­do­ba i södra Spanien kom att utgöra Europas intellek­tuel­la cen­trum. När Lon­don endast var en liten ler­by som “inte kunde stolt­sera med en enda gat­u­lam­pa” ^[5]Digest, 1973, sid. 622 fanns det i Cordoba…

…en halv miljon invånare bosat­ta i 113.000 hus. Det fanns 700 moskéer och 300 offentli­ga bad sprid­da över hela staden och dess 21 förorter. Gator­na var asfal­ter­ade och upplysta. ^[6]Burke, 1985, s. 38

Husen hade balkonger av mar­mor för som­maren och varm­luftkanaler under mosaik­golv för vin­tern. De var pry­d­da med trädgår­dar med kon­st­gjor­da fontän­er och fruk­t­trädgår­dar. ^[7]Digest, 1973, sid. 622

Pap­per, ett mate­r­i­al fort­farande okänt i Väst, fanns över­allt. Det fanns bokhand­lar och mer än 70 bib­liotek. ^[8]Burke, 1985, sid. 38

I boken Spain In The Mod­ern World förk­larar James Cleuge Cor­dobas bety­delse i medelti­dens Europa:

Ingent­ing gick att lik­na vid det­ta [Cor­do­ba] i Europa under den­na tid. Kon­ti­nen­tens främ­s­ta hjärnor­na såg till Spanien för allt som tydli­gast skil­jer en män­niska från en tiger. ^[9]Cleugh, 1953, sid. 70

Under slutet av det förs­ta årtusendet var Cor­do­ba den intellek­tuel­la brunn från vilken européer­na drack. Stu­den­ter från Frankrike och Eng­land reste dit för att stud­era hos mus­lim­s­ka, krist­na och jud­iska lärde för att lära sig filosofi, veten­skap och med­i­cin. ^[10]Digest, 1973, sid. 622 I det sto­ra bib­lioteket i Cor­do­ba fanns 600.000 manuskript. ^[11]Burke, 1978, sid. 122

Det­ta rika och sofistik­er­ade samhälle förhöll sig tol­er­ant mot andra reli­gion­er, vilket var något okänt i övri­ga Europa. Men i det mus­lim­s­ka Spanien, “levde tusen­tals judar och krist­na i fred och har­moni med deras mus­lim­s­ka her­rar.” ^[12]Burke, 1985, s. 38

Den­na tid av intellek­tuellt och ekonomiskt väl­stånd skulle dock inte vara för evigt. Sprick­or upp­stod i mak­t­struk­turen och strid­er förekom. Kalif­er­na elim­in­er­ades till sist och Cor­do­ba över­togs av andra grupper.

År 1013 förstördes det sto­ra bib­lioteket i Cor­do­ba men trogna deras islamiska tra­di­tion­er tillät dock de nya härskar­na att böck­er­na dis­perg­er­ades till­sam­mans med de lärde i Cor­do­ba till huvud­städer­na i små emi­rat. ^[13]Burke, 1985, s. 40

De intellek­tuel­la egen­do­mar­na från det en gång så fram­stående Andalusien delades nu mel­lan små städer.

De krist­na gjorde pre­cis tvär­tom. I nor­ra Spanien före­nades de oli­ka krist­na rike­na i syfte att dri­va ut mus­limer­na från den europeiska kon­ti­nen­ten. ^[14]Groliers, His­to­ry of Spain Det­ta lade grun­den till slu­tak­ten av den medelti­da perioden.

I Con­nec­tions beskriv­er James Burke hur mus­limer­na led­de européer­na ur den mör­ka medeltiden

Men den hän­delse som måste betytt mest för det intellek­tuel­la och veten­skapli­ga återup­pli­van­det av Europa var för­lus­ten av Tole­do i Spanien till de krist­na år 1105. I Tole­do hade mus­limer­na enor­ma bib­liotek som för det krist­na Europa innehöll för­lorade verk från grek­er­na och romar­na till­sam­mans med mus­lim­sk filosofi och matem­atik. När de span­s­ka bib­lioteken öpp­nades till­gäng­lig­gjordes en upp­sjö av klas­siska och mus­lim­s­ka verk. ^[15]Burke, 1978, sid. 123

Den intellek­tuel­la plun­drin­gen av Tole­do förde lärde i nor­ra Europa som nat­tfjäri­lar till ett ljus. De krist­na inrät­tade ett myck­et omfat­tande över­sät­tning­spro­gram i Tole­do. Med judar­na som tolkar över­sat­te de mus­lim­s­ka böck­er till latin. Här inklud­er­ades “de fles­ta av de sto­ra arbete­na av grekisk veten­skap och filosofi… till­sam­mans med mån­ga ursprung­li­ga mus­lim­s­ka verk.” ^[16]Digest, sid. 622

Det intellek­tuel­la samhälle som de lärde från norr fun­nit i Spanien var så över­lägset vad de själ­va hade på hemma­plan att det läm­nade en bestående svart­sju­ka gen­te­mot den mus­lim­s­ka kul­turen, vilket kom att fär­ga väster­länd­s­ka upp­fat­tningar i århun­draden. ^[17]Burke, 1985, s. 41

De ämnen som behand­lades i tex­ter­na var med­i­cin, astrolo­gi, astrono­mi, far­makolo­gi, psykolo­gi, fys­i­olo­gi, zoolo­gi, biolo­gi, botanik, min­er­alo­gi, optik, kemi, fysik, matem­atik, alge­bra, geometri, trigonometri, musik, mete­o­rolo­gi, geografi, mekanik, hydro­sta­tik, nav­i­ga­tion och his­to­ria. ^[18]Burke, 1985, s. 42

Dessa verk var inte till­räck­li­ga för att tän­da elden som skulle leda till renäs­sansen. De lades till Europas kun­skap, men myck­et av det var föga upp­skat­tad utan en förän­dring i sät­tet européer­na visade världen.

Kom ihåg att vidske­pelse och ett i övrigt irra­tionellt beteende var myck­et van­ligt i det medelti­da Europa. “Vad som lät den­na intellek­tuel­la bomb explodera var dock den filosofi som följde med (böck­er­na).” ^[19]Burke, 1985, s. 42

När de krist­na åter­erövrade Spanien följde död och förödelse i deras väg. Böck­er­na skon­ades men den moriska kul­turen förstördes och deras civil­i­sa­tion upplöstes. Iro­niskt nog var det inte bara de krist­na styrkona som beseg­rade mus­limer­na utan under­laget berodde även på osäm­ja i mus­limer­nas egna led. Lik­som Grekland och Rom, som föregått dem, led mus­limer­na i Andalusien av moralisk dekadens och avvek från det intellek­tuel­la tankesätt som gett dem framgång.

Över­sät­tningar­na fort­skred sam­tidigt som var­je mus­lim­sk fris­tad föll till de krist­na. År 1492, sam­ma år som Colum­bus upp­täck­te den nya världen, föll Grana­da, den sista mus­lim­s­ka enklaven. De som hade till­skansat sig den nya kun­skapen behöll dock inte dess vis­dom. De judar och mus­limer som inte över­gav deras tro avrät­tades eller drevs i lands­fly­kt ^[20]Groliers, His­to­ry of Spain. Så upphörde en epok av tol­er­ans och allt som åter­stod av mus­limer­na var deras böcker.

Det är fascinerande att inse hur myck­et Europa lärde sig från de mus­lim­s­ka tex­ter­na. På grund av den­na flod av kun­skap kunde de förs­ta uni­ver­siteten upprät­tas och högskole- samt uni­ver­sitet­sex­am­i­na utveck­las ^[21]Burke, 1985, sid. 48. Direkt från mus­limer­na kom­mer de siffror som vi använ­der idag. Även begrep­pet noll (0) (sifr, på ara­biska) härstam­mar från mus­limer­na ^[22]Castil­lo & Bond, 1987, sid. 27. Det är ock­så rim­ligt att säga att renäs­sans arkitek­toniska begrepp kom från de mus­lim­s­ka bib­lioteken. Matem­atik och arkitek­tur beskriv­en i de mus­lim­s­ka tex­ter­na till­sam­mans med mus­lim­s­ka verk om optik led­de till renäs­sansens per­spek­tiv­fyll­da mål­ningar ^[23]Burke, 1985 sid. 72. De förs­ta juris­ter­na påbör­jade deras hantverk med den­na nya kun­skap som deras vägledare. Även de bestick vi använ­der idag härstam­mar från det Cor­doban­s­ka köket. ^[24]Burke, 1985 sid. 44 Dessa exem­pel vis­ar bara några av de sätt Europa påverkades av muslimerna.

Käl­lor:
Steven J. Dun­lop 1997: http://en.wikipedia.org/wiki/File:Mosque_of_Cordoba_Spain.jpg
Luis Gar­cía 2008: http://en.wikipedia.org/wiki/File:Centro_Cultural_Isl%C3%A1mico_-_Mezquita_de_Madrid_01.jpg