Islamiska världen under medeltiden

Nuti­da Cor­do­ba som under medelti­den var Europas främ­s­ta cen­trum för akademiska studier.

Under medelti­den influer­ades Europa i hög grad av den islamiska världen vilket led­de fram till renäs­sansen och veten­skapli­ga rev­o­lu­tion­er ^[1]http://en.wikipedia.org/wiki/Islamic_contributions_to_Medieval_Europe.
 
Efter Kora­nens uppen­barelse intog mån­ga mus­lim­s­ka veten­skapsmän framträ­dande roller och städer som Bagh­dad, Damaskus, Kairo samt Cór­do­ba blev vik­ti­ga cen­trum för veten­skapli­ga studi­er. Städer­na blom­strade och veten­skapsmän gjorde enastående upp­täck­ter inom både prak­tiska och teo­retiska dis­ci­plin­er. I Europa var sit­u­a­tio­nen den rakt mot­sat­ta där den mäk­ti­ga katol­s­ka kyrkan över­ty­gat de krist­na européer­na om att mus­limer­na var djävu­lens folk vilket lät dem tro att de var mus­limer­na över­lägsna. Därav drog Europa inte nyt­ta av de veten­skapli­ga fram­steg som den östli­ga grannen gjorde och kyrkan höll Europa kvar i den mör­ka medelti­den. Sam­tidigt blom­strade den islamiska civil­i­sa­tio­nen från Spanien i väst till Kina i öst.

Under korstå­gen var kon­tak­ten mel­lan mus­limer och krist­na begrän­sad och endast en liten mängd kun­skap utbyttes. Det sto­ra utbytet av idéer, som led­de fram till renäs­sansen, sked­de i det islamiska Spanien (Andalusien, al-’An­dalus). Här utgjorde huvud­staden Cór­do­ba ett cen­trum för lärande var­till stu­den­ter från hela Europa reste för att stud­era ^[2]http://en.wikipedia.org/wiki/Córdoba,_Andalusia. Bib­lioteket i Cór­do­ba stolt­ser­ade med över 500 000 bok­ti­t­lar ^[3]Ibid. vilket kan jäm­föras med det störs­ta europeiska bib­lioteket i S:t Gall som endast innehöll 36 titlar.

Likaså är struk­turen för hur ett uni­ver­sitet är upprät­tat en islamiskt uppfinning ^[4]Nuria Sanz, Sjur Bergan. The her­itage of Euro­pean uni­ver­si­ties, Vol­ume 548. Coun­cil of Europe. s. 28.. De förs­ta uni­ver­siteten byg­gdes i den islamiska världen under sent 600-tal och tidigt 700-tal medan de förs­ta uni­ver­siteten i Europa först stod färdi­ga under 1300-talet. Den organ­isatoriska struk­turen hade då direkt kopier­ats från den islamiska.

I den matem­a­tiska skolan intro­duc­er­ades nol­lan (0) och dec­i­mal­sys­temet vilket utgjorde basen för en veten­skaplig rev­o­lu­tion ^[5]http://en.wikipedia.org/wiki/0_(number)#The_Arab_world. Det ara­biska numeriska sys­temet kopier­ades ock­så vilket gjorde beräkningar myck­et enklare att utföra. Prob­lem som tidi­gare tag­it flera dagar att lösa kunde nu beräk­nas på ett fåtal minut­er. Arbeten av Muḥam­mad ibn Mūsā al-Khwārizmī (780–850) ^[6]http://sv.wikipedia.org/wiki/Muhammad_ibn_Musa_al-Khwarizmi över­sattes till latin. al-Khwārizmī, som i Europa kallats, Algho­ris­mus, var­ifrån den matem­a­tiska ter­men alge­bra härstam­mar, upprät­tade även sind­hind ^[7]http://en.wikipedia.org/wiki/Muḥammad_ibn_Mūsā_al-Khwārizmī#Trigonometry som var en sam­manställ­ning av astronomiska tabeller. Men fram­förallt lade han grun­den för vad som senare utveck­lades till alge­bra. Han genom­förde även en stor mängd exper­i­ment, mätte höj­den på jor­dens atmos­fär och upp­täck­te principer­na bakom förstor­ings­glaset. Mån­ga av hans böck­er över­sattes till europeiska språk. Även arbeten av Alki­ra­mi inom trigonometri, var­ifrån sinus och cos­i­nus härstam­mar, över­sattes till latin.

Fram­steg gjordes även inom med­i­cin där Muham­mad ibn Zakariyā Rāzī (865–925) ses som en av de mest beröm­da läkar­na i islams his­to­ria. Under den­na tid hade var­je större stad ett sjukhus. I Kairo huser­ades en inrät­tning med över 8000 bäd­dar där även studi­er i med­i­cin bedrevs. ^[8]http://www.irfi.org/articles/articles_1_50/islamic_hospital.htm

Det­ta kun­nande som Europa fick ta del av spelade en vik­tig roll för den veten­skapli­ga rev­o­lu­tio­nen. Även om mån­ga islamiska bidrag inte fått någon större beröm­melse av efter­världen utgjorde de likväl vik­ti­ga tillskott.

En intres­sant slut­sats är att det islamiska samhäl­let pro­duc­er­ade den­na sto­ra mängd kun­skap på grund av islam och inte trots islam.

Käl­la:
John L. Espos­i­to. The Oxford His­to­ry of Islam. Oxford Uni­ver­si­ty Press. ISBN 0195107993.