Evolution

Antag att vi accepter­ar evo­lu­tion­ste­orin till ful­lo. Vi skulle då naturligtvis ock­så anta att män­niskan enbart är ett resul­tat av slump­mäs­si­ga fysikalisk-kemiska process­er och att hon sak­nar anlag för and­lighet och reli­gion. Om så vore fal­l­et måste vi frå­ga oss var­för evo­lu­tio­nen pro­duc­er­at varelser med en fast andlig övertygelse?

Om evo­lu­tio­nen i en ateis­tisk mening är verk­lig och som en följd därav utes­luter Guds exis­tens bör evo­lu­tio­nen ock­så framkalla ett psykol­o­giskt till­stånd oemot­tagligt för teism, design och ska­pande. Är vi ​​en pro­dukt av evo­lu­tio­nen, naturens legit­i­ma avkom­ma, skulle ateism vara var­je män­niskas förs­ta val. Det skulle vara den rådande nor­men och “tes­im” skulle vara undan­taget, anom­alin. Den sto­ra majoriteten skulle vara icke-troende och endast en liten minoritet, som en droppe i havet, skulle vara de laglösa som ateis­ter­na kallar “troende”. Våra gen­er skulle vara fyll­da med “ateis­tiska kemikalier” och våra sin­nen immu­na mot tanken om Gud eller religiösa upplevelser ^[1]Michael R. Trim­ble, emer­i­tus pro­fes­sor i beteen­de­veten­skap och neu­rolo­gi, berät­tar om en av hans patien­ter som “vak­nade för att finna sig själv i himlen vilket var en stor över­raskn­ing för … Fort­sätt läsa. Det­ta är den naturli­ga slut­sat­sen. Men om vi ser till verk­ligheten har inget av det­ta någon­sin inträffat.

Dr. Ray Billing­ton (1903–1981) kon­stat­er­ade att:

Gud verkar vara lika vik­tig för språket som saltet för havet eller syret för luften. Och bland den överväldigande majoritet som trott på Gud ser vi inte bara ett enormt antal men ock­så ett brett spek­trum: rika och fat­ti­ga, svar­ta och vita, lär­da och anal­fa­beter, sofistik­er­ade och enkla samt rationel­la och vidskepliga.

Mot bak­grund av dessa fak­ta kan vi förstå den föga avundsvär­da sit­u­a­tio­nen för de icke troende när de står försvarslösa inför Gud i livet efter det­ta. De troende, som en gång var föremål för hån, kom­mer att vara bland Guds vit­tnen mot de icke-troende:

Och vad angår dem som vill tvista om Gud efter det att [män­nisko­r­na] har bejakat Hans [kallelse], får de se sina argu­ment under­kän­da inför sin Herre och de skall drab­bas av [Hans] vrede och ett strängt straff. ^[2]Kora­nen 42:16. Det­ta är ett över­ty­gande argu­ment för om det var onaturligt att tro på Gud, skulle det naturli­ga till­stån­det vara ateism, vilket inte är fal­l­et.

Käl­lor:
Dr. Ash-Shehri, Abdul­lah S. The Only Way Out: www.islamhouse.com, 2014. Web. 7 apr 2014.
Muhammed Knut Bern­ström (2000), Kora­nens bud­skap. Sim­r­ishamn: Proprius