Antag att vi accepterar evolutionsteorin till fullo. Vi skulle då naturligtvis också anta att människan enbart är ett resultat av slumpmässiga fysikalisk-kemiska processer och att hon saknar anlag för andlighet och religion. Om så vore fallet måste vi fråga oss varför evolutionen producerat varelser med en fast andlig övertygelse?

Om evolutionen i en ateistisk mening är verklig och som en följd därav utesluter Guds existens bör evolutionen också framkalla ett psykologiskt tillstånd oemottagligt för teism, design och skapande. Är vi ​​en produkt av evolutionen, naturens legitima avkomma, skulle ateism vara varje människas första val. Det skulle vara den rådande normen och “tesim” skulle vara undantaget, anomalin. Den stora majoriteten skulle vara icke-troende och endast en liten minoritet, som en droppe i havet, skulle vara de laglösa som ateisterna kallar “troende”. Våra gener skulle vara fyllda med “ateistiska kemikalier” och våra sinnen immuna mot tanken om Gud eller religiösa upplevelser1. Detta är den naturliga slutsatsen. Men om vi ser till verkligheten har inget av detta någonsin inträffat.
 
Dr. Ray Billington (1903–1981) konstaterade att:

Gud verkar vara lika viktig för språket som saltet för havet eller syret för luften. Och bland den överväldigande majoritet som trott på Gud ser vi inte bara ett enormt antal men också ett brett spektrum: rika och fattiga, svarta och vita, lärda och analfabeter, sofistikerade och enkla samt rationella och vidskepliga.

Mot bakgrund av dessa fakta kan vi förstå den föga avundsvärda situationen för de icke troende när de står försvarslösa inför Gud i livet efter detta. De troende, som en gång var föremål för hån, kommer att vara bland Guds vittnen mot de icke-troende:

Och vad angår dem som vill tvista om Gud efter det att [människorna] har bejakat Hans [kallelse], får de se sina argument underkända inför sin Herre och de skall drabbas av [Hans] vrede och ett strängt straff.2

Källor:
Dr. Ash-Shehri, Abdullah S. The Only Way Out: www.islamhouse.com, 2014. Web. 7 apr 2014.
Muhammed Knut Bernström (2000), Koranens budskap. Simrishamn: Proprius

Fotnoter:
  1. Michael R. Trimble, emeritus professor i beteendevetenskap och neurologi, berättar om en av hans patienter som “vaknade för att finna sig själv i himlen vilket var en stor överraskning för honom eftersom han var ateist”. (Trimble, Michael R. (2007) The Soul in the Brain: The Cerebral Basis of Language, Art, and Belief, The Johns Hopkins University Press, s. 151). []
  2. Koranen 42:16. Detta är ett övertygande argument för om det var onaturligt att tro på Gud, skulle det naturliga tillståndet vara ateism, vilket inte är fallet. []