Detta världs­alt har ska­pats av många olika bestånds­de­lar. Det finns galaxer och sol­sy­stem ovan och bortom jor­den och på jor­den själv finns imma­te­ri­ella ting likt berg, hav och land till­sam­mans med ett fan­tas­tiskt och vari­e­rande djur­rike. Vissa aspek­ter av denna ska­pelse upp­täc­ker män­ni­skan än idag. Allt som en del av Guds skapande.

I Kora­nen görs det tyd­ligt att det är Gud som har ska­pat him­larna och jorden:

Han har ska­pat him­larna och jor­den i enlig­het med en plan och ett syfte; höjd [är Han] högt över allt vad [män­ni­skor] vill sätta vid Hans sida.¹

Han har ska­pat him­larna och jor­den i enlig­het med en plan och ett syfte. Han låter nat­ten svepa in dagen [i sitt mör­ker] och låter dagen svepa in nat­ten [i sitt ljus] och Han har under­ord­nat solen och månen under [Sina lagar], som var och en löper sitt krets­lopp till en fast­ställd tid­punkt. Han är i san­ning den Allsmäk­tige, Den som för­lå­ter och för­lå­ter på nytt!²

Gud är all­tings Ska­pare; Han styr och över­va­kar allt.³

Guds för­måga till att skapa står bortom jäm­fö­relse – Han kom­men­de­rar och före­må­let skapas:

Him­larna och jor­den är Hans verk och när Han beslu­tar att något skall vara säger Han endast till det: “Var!” — och det är.⁴

Han är Den som ska­par, form­ger, avsät­ter pro­por­tio­ner och väg­le­der delar av skapelsen:

Prisa din Her­res, den Högs­tes, namn! Han som ska­par [allt] och där­ef­ter for­mar det [med hän­syn till den upp­gift som det skall fylla], och som ger [män­ni­skan] hen­nes rätta mått och där­ef­ter leder henne på rätt väg.⁵

Gud har också sagt att Han har ska­pat him­larna och jor­den i sex steg:

Det är Gud som har ska­pat him­larna och jor­den och allt där­e­mel­lan under sex dagar⁶ och som tro­nar [över ska­pel­sen] i Sin all­makts här­lig­het. Ni har ingen beskyd­dare utom Honom och ingen som kan tala till er för­mån — vill ni inte tänka över detta?⁷

I flera ver­ser i Kora­nen visar Gud på olika aspek­ter av ska­pel­sen och beskri­ver dem som tec­ken för den som begrun­dar⁸:

Och det är Han som har brett ut jor­dens yta och sänkt ned i den fast för­ank­rade berg och låtit den genom­kor­sas av flo­der. Och åt alla väx­ter på jor­den har Han gett två kön. Han sve­per in dagen i natt. Helt visst lig­ger det bud­skap i detta till män­ni­skor som tän­ker.⁹

Det är Han som låter regn falla från skyn; av detta får ni [vat­ten att] dricka och [det ger liv] åt träd och bus­kar där ni släp­per ut era djur på bete; och där­med fram­bringar Han bröd­säd och oliv­träd och dadel­pal­mer och vin­stoc­kar och alla [andra] slag av frukt. I detta lig­ger helt visst bud­skap till män­ni­skor som tän­ker. Och Han har gjort nat­ten och dagen till era tjä­nare lik­som solen och månen; också stjär­norna tjä­nar er på Hans befall­ning. I detta lig­ger helt visst bud­skap till män­ni­skor som använ­der sitt för­stånd. Och i allt vad Han har ska­pat på jor­den av skif­tande fär­ger och for­mer lig­ger ett bud­skap till dem som ägnar [tingen] efter­tanke.¹⁰

I ska­pel­sen av him­larna och jor­den, i väx­lingen mel­lan natt och dag, i skep­pen som plö­jer haven [las­tade] med det som är till nytta för män­ni­skorna, i reg­net som Gud sän­der ned och där­med ger nytt liv åt den jord som varit död och låter djur av alla de slag befolka den och i vin­dar­nas och mol­nens rörel­ser, drivna mel­lan him­mel och jord i bestämda banor — [i allt detta] lig­ger för­visso bud­skap till dem som använ­der sitt för­stånd.¹¹

I strä­van efter det världs­liga fin­ner män­ni­skan lite tid för efter­tanke över denna ska­pelse, vår vis­telse här och livets mening. Det av yttersta vikt att ta sig tid för reflek­tion och efter­tanke för om man gör det kom­mer man att finna tec­ken och lär­do­mar som för en till­baka till Gud – ett så vik­tigt steg i detta liv. Tar man sig bara tid för att söka fin­ner man dessa tec­ken över­allt omkring oss. Gud säger:

Vi skall visa dem Våra tec­ken vid hori­son­ten och inom dem själva, ända till dess [uppen­ba­rel­sens] san­ning står klar för dem! Är det inte nog för dem [att veta] att din Herre är vittne till allt som sker?¹²

Reflek­te­rar man över hur ska­pel­sen är beskaf­fad och ord­nad inser man att det måste fin­nas ett syfte bakom den. Det är otänk­bart att någon skulle skapa med sådan pre­ci­sion och per­fek­tion utan mening¹³. Detta näm­ner Gud flera gånger i Koranen:

Vi har inte ska­pat him­len och jor­den och allt som finns där­e­mel­lan för ros skull.¹⁴

I ska­pel­sen av him­larna och jor­den och i väx­lingen mel­lan natt och dag lig­ger helt visst bud­skap till dem som vill använda sitt för­stånd; de som minns Gud när de står, när de sit­ter och när de läg­ger sig till vila, och som, när de begrun­dar him­lar­nas och jor­dens ska­pelse [ber med dessa ord]: “Herre! Du har inte ska­pat [allt] detta i blindo. Stor är Du i Din här­lig­het! För­skona oss från Eldens straff!¹⁵

Upp­höjd över allt är Gud, Konungen, den yttersta San­ningen! Det finns ingen gudom utom Han, Her­ren till all­mak­tens, nådens och barm­här­tig­he­tens tron.¹⁶

Kora­nens argu­ment är att det är en logisk omöj­lig­het att komma till en annan slut­sats. Tror man att Gud är Ska­pa­ren pas­sar det inte att tro att Han har ska­pat med sådan exakt­het och skön­het enbart för ros skull. Den som tror på Ska­pa­ren men som sam­ti­digt tror att denne Ska­pare sak­nar syfte ser honom som barns­lig och oin­tel­li­gent. Det är svårt att tro att en sådan Ska­pare skulle kunna åstad­komma det Uni­ver­sum vi ser idag. Nej, tvek­löst vitt­nar ska­pel­sen om vissa utav Ska­pa­rens attri­but och om att det finns en mening dess till­komst. Att någon­ting över­hu­vud­ta­get exi­ste­rar tyder på att det finns en Ska­pare som inte ska­par av en slump eller för nöjes skull. Ska­pa­ren kan inte vara någon annan än Gud med Hans per­fekta och sublima attri­but. Världs­all­tet behö­ver Gud för att fun­gera. Gud säger i Koranen:

Men om det i him­len eller på jor­den hade fun­nits gudar vid sidan av Gud skulle världs­all­tets ord­ning ha bru­tit sam­man! Stor är Gud i Sin här­lig­het, Her­ren till all­mak­tens tron, fjär­ran från [deras för­sök] att beskriva [Hans Väsen]!¹⁷

Käl­lor:
Jamāl al-Din M. Zara­bozo, What is Islam. www.islamhouse.com; Muham­med Knut Bern­ström (2000), Kora­nens bud­skap. Sim­rishamn: Proprius.

1. Kora­nen 16:3 [↩]
2. Kora­nen 39:5 [↩]
3. Kora­nen 39:62 [↩]
4. Kora­nen 2:117 [↩]
5. Kora­nen 87:1–3 [↩]
6. Det ara­biska ordet ayām, ovan över­satt som ”dagar”, avser inte nöd­vän­digt­vis en 24 tim­mar lång period. Istäl­let är det sex tids­rym­der. På andra plat­ser i Kora­nen säger Gud exem­pel­vis: ”En dag är för din Herre det­samma som tusen år så som ni räk­nar.” (22:47), se även 32:5. I ännu en vers säger Gud: ”Till Honom sti­ger äng­larna och den heliga ingi­vel­sens ande upp under en dag vars längd är fem­ti­o­tu­sen år.” (70:4) [↩]
7. Kora­nen 32:4 [↩]
8. Lägg märke till att det är ett tyd­ligt tec­ken på att en sann reli­gion inte är rädd för veten­skap. I Väst har reli­gion ofta ställts mot veten­skap. Detta har dock att göra med den reli­gion som har följts i Väst och inte nöd­vän­digt­vis med all reli­gion och spe­ci­ellt inte den sanna reli­gion som kom­mer från samma Ska­pare som ska­pat him­larna och jor­den. [↩]
9. Kora­nen 13:3 [↩]
10. Kora­nen 16:10–13 [↩]
11. Kora­nen 2:164 [↩]
12. Kora­nen 41:53 [↩]
13. Detta är så klart vad en mate­ri­a­list skulle påstå. De menar att all­ting är till­kom­mit av en slump. Då finns det inte något syfte bakom denna ska­pelse. [↩]
14. Kora­nen 21:16 [↩]
15. Kora­nen 3:190–191 [↩]
16. Kora­nen 23:115 [↩]
17. Kora­nen 21:22 [↩]