Moderns rättigheter

Det har bekräf­tats i aut­en­tiska berät­telser från pro­feten – över hon­om vare Guds frid och väl­signelser – att Abu Hurairah ^[1]En av pro­fetens (över hon­om vare Guds frid och väl­signelser) föl­jes­la­gare, har rap­porter­at att en man en gång kom till Guds sän­de­bud och sade: ”Vem har störst rätt till mitt goda säll­skap?” Han sva­rade: ”Din mod­er.” ”Sedan vem?” ”Din mod­er.” ”Sedan vem?” Pro­feten sva­rade åter: ”Din mod­er.” Man­nen frå­gade en fjärde gång: ”Sedan vem?” Den­na gång sva­rade han: ”Din fad­er.” ^[2]al-Bukhārī 5971 och Mus­lim 2548

 
Den­na pro­fet­tra­di­tion illus­tr­erar hur stor rätt mod­ern har; en rätt som är tre gånger större än faderns. Mod­ern ges dessa rät­tigheter för hennes tålam­od, svårigheter­na hon genomgår under gra­viditeten samt föd­seln och för att hon upp­fos­trar och utbil­dar bar­nen. Det­ta är något fadern inte behöver genomgå men ändå ges han en rätt då han försör­jer bar­nen, upp­fos­trar dem och förs­er dem med en utbildning.

Och Gud den Allsmäk­tige vet bäst.

Käl­la:
Muham­mad bin ‘Abdul-‘Aziz al-Mus­nad (1422), Fatāwa Islamiyah. Libanon: Mak­ta­ba Dār us-Salām. ISBN saknas