När vi diskuterar detta påstående är det värt att notera att ingen annan religions urkund påstår sig härstamma direkt från Gud så tydligt och ofta som Koranen gör. Gud säger:
Ägnar de ingen eftertanke åt det som Koranen [innehåller]? De skulle säkert ha funnit många motsägelser i den, om den inte varit från Gud. [1]Koranen 4:82
När Koranen uppenbarades lade araberna märke till att dess språk var unikt och distinkt olikt Muhammads (må Guds frid och välsignelser vara över honom) och hans folks dialekt. Detta trots att araberna vid denna tid var kända för deras poesi och språkliga kunskaper. Koranen nämner att Muhammed (må Guds frid och välsignelser vara över honom) varken kunde läsa eller skriva. Hade detta inte varit sant hade hans motståndare protesterat och avslöjat honom, vilket det inte finns några rapporter om. Det fanns visst de som avvisade Muhammads (må Guds frid och välsignelser vara över honom) budskap på samma sätt som andra profeters budskap avvisats, men ingen avvisade honom av denna anledning.
Det är också viktigt att påpeka att även om Koranen inte är poesi, blev araberna mycket mindre intresserade av poesi efter dess uppenbarelse. Det kan sägas att Koranen är ett arabiskt litterärt verk par excellence och att Muhammads fiender insåg att de inte kunde överträffa den eller prestera något likvärdigt, hur mycket de än försökte.
Det är inte svårt att bevisa att Muhammad (må Guds frid och välsignelser vara över honom) inte besatt all den kunskap som Koranen innehåller; som fakta om historiska händelser, tidigare profeter och naturfenomen. I Koranen nämns återkommande att Muhammad (må Guds frid och välsignelser vara över honom) och hans folk inte kände till dessa ting:
Vi uppenbarar här för dig [Muhammad] dessa dolda ting, som varken du eller ditt folk tidigare haft kännedom om. Och ha tålamod och avvakta [Guds dom] — den slutliga segern tillhör dem som fruktar Gud. [2]Koranen 11:49
Koranen är inte bara den mest memorerade och bäst bevarade skriften utan den är också oöverträffad i fråga om att påverka människans inre med vackra och tydliga budskap.
I Koranen kan vi läsa om hur Gud kritiserar och korrigerar profeten Muhammad (må Guds frid och välsignelser vara över honom) för hans oavsiktliga fel som människa. Hade han själv varit dess författare hade han kanske inte inkluderat dessa tillrättavisanden. Ett exempel på detta är när profeten (må Guds frid och välsignelser vara över honom) försökte bjuda in en av de hedniska ledarna till islam och han avbröts av en blind man som hade kommit till honom för att lära sig Koranen. Profeten (må Guds frid och välsignelser vara över honom) ogillade att bli avbruten full av hopp om att kunna få de inflytelserika ledarna till att anamma islam. Med en bister uppsyn vände han sig om med en gest som den blinde mannen inte kunde se. Kort efter att profeten (må Guds frid och välsignelser vara över honom) hade talat färdigt med ledaren fick han ta emot följande uppenbarelse, som han utan tvekan lät förmedla till folket:
Med bister min vände han sig bort när den blinde mannen kom fram till honom. Och kanske skulle han — hur hade du kunnat ana detta? — [kanske skulle han] ha vuxit i renhet eller ha tagit emot och dragit nytta av vad du skulle ha sagt [honom]. [3]Koranen 80:1–4
Denna historia visar profetens (må Guds frid och välsignelser vara över honom) stora ärlighet i fråga om vad som uppenbarades till honom. Dessa verser visar likaså att profeten (över Honom vara Guds frid och välsignelser) inte författade Koranen eller ens var islams grundare.
Vissa kristna kritiker har påstått att Muhammad (må Guds frid och välsignelser vara över honom) inte författade Koranen själv utan att han lärde sig eller kopierade den från judiska eller kristna skrifter. Profeten Muhammads kontakter med judar och kristna var dock mycket begränsade och historiska uppgifter visar att han endast reste utanför Mecka tre gånger innan han blev profet. När han var nio följde han sin moder till Medina, tre år senare reste han med sin farbror på en affärsresa till Syrien och vid 25 års ålder, strax innan hans äktenskap med Khadijah, ledde han en karavan till Syrien. Den mest prominente kristne som han mötte var en gammal blind man vid namn Waraqah bin Nawfal som var släkt med hans fru Khadijah. Han hade konverterat till kristendom och var påläst om Evangeliet. Profeten (må Guds frid och välsignelser vara över honom) mötte honom endast två gånger; det första tillfället var kort före han blev profet och det andra var när han tagit emot den första uppenbarelsen från Gud. Waraqah dog tre år senare men uppenbarelsen av Koranen fortsatte under 23 år.
Några av hedningarna som motsatte sig Muhammad (må Guds frid och välsignelser vara över honom) anklagade honom för att lära sig Koranen från en kristen smed bosatt i Meckas ytterområden. En uppenbarelse i Koranen var dock tillräcklig för att avfärda detta påstående:
Vi vet att de säger: “Det är bara en människa som lär honom denna [Koran]” — [men] den de syftar på [med sin beskyllning] talar ett utländskt språk, medan detta är klingande ren arabiska. [4]Koranen 16:103
Muhammeds fiender vakade noga över honom i hopp om att finna bevis till stöd för deras påstående att han var en lögnare. De kunde emellertid inte visa på ett enda tillfälle då profeten Muhammad (må Guds frid och välsignelser vara över honom) kan tänkas ha haft hemliga överläggningar med någon jude eller kristen.
Det är sant att profeten (må Guds frid och välsignelser vara över honom) debatterade både med judar och med kristna men de ägde rum öppet i Medina och uppenbarelsen av Koranen hade då pågått under 13 år. Påståendet att dessa judar och kristna var dess källa saknar grund då profeten Muhammad (må Guds frid och välsignelser vara över honom) roll enbart var den av en lärare; han bjöd öppet in dem till att anta islam och han visade på hur de avvikit från Guds sanna monoteistiska lära. Åtskilliga kristna och judar antog islam efter att ha hört Muhammads (må Guds frid och välsignelser vara över honom) budskap.
Därtill var det allmänt känt att Muhammad varken var läs- eller skrivkunnig. Genom Guds visdom var den siste profeten analfabet för att ingen skulle kunna hysa minsta lilla tvivel och anklaga honom för att själv skriva eller kopiera Koranen. Därtill fanns inte Bibeln på arabiska under Muhammads (må Guds frid och välsignelser vara över honom) tid. Den tidigaste versionen av det Gamla Testamentet på arabiska är R. Sādis Gaon som först fanns till handa 900 år efter Kristus – sålunda mer är 250 år efter Muhammads (må Guds frid och välsignelser vara över honom) bortgång.
Vi har nämnt att Koranen rymmer vetenskapliga mirakel och vi har lagt fram ett antal fakta som bevis för att de under inga omständigheter kan ha varit kända varken för Muhammed eller för någon annan. Nyliga vetenskapliga upptäckter tycks stämma överens med Koranen och är därmed bevis för att dess källa inte kan vara någon annan än Gud.
Det är sant att det finns likheter mellan Koranen och Bibeln men detta är inte en tillräcklig grund för att anklaga Muhammed (må Guds frid och välsignelser vara över honom) för att ha sammanställt eller kopierat från Bibeln. Likheterna mellan de båda tyder inte på att den senare är ett plagiat av den tidigare utan vad det tyder på är endast att de har samma källa – Gud, Världarnas Skapare.