Skip to main content

Omskärelse av vux­na män samt nyföd­da pojkar (dvs. inom den förs­ta lev­nadsmå­naden) med­för flera fördelar:

  1. Ren­het. En omskuren penis är lättare att tvät­ta efter­som förhu­den inte behöver föras bort och en studie vis­ar att enbart 4% omskur­na unga män hade dålig hygien jäm­fört med hela 26% av icke omskur­na. [1]“Cir­cum­ci­sion — Penile Hygiene”. O’Far­rell., Kalcev, Oster. 2005, 1964, 1968,.
  2. Sky­dd emot infek­tion­er i kön­sor­ganet som orsakas av förhu­den om den är för trång. Det­ta kan leda till urin­re­ten­tion eller infek­tion­er i ollonet på penis — vilket kräver omskärelse som behan­dling. I kro­niska fall kan bar­net utsät­tas för åtskil­li­ga framti­da sjuk­do­mar av vil­ka den all­varli­gaste är can­cer i penis.
  3. Infek­tion­er i urin­röret. Flera studi­er har visat att ej omskur­na pojkar är mer utsat­ta för infek­tion i urin­röret. I vis­sa studi­er var antalet 39 gånger högre än bland omskur­na pojkar. I andra studi­er var talet 10 gånger högre. Andra studi­er visade att 95% av de barn som lid­er av infek­tion­er i urin­röret inte var omskur­na, medan antalet bland omskur­na barn inte över­steg 5%.
  4. Infek­tion­er i urin­röret hos barn, vilket i vis­sa fall är en all­varlig åkom­ma. I en studie av Wisewell på 88 barn som drab­bats av infek­tion­er i urin­röret förekom hos 36% av dem sam­ma bak­terier ock­så i blodet. Tre av dem ådrog sig hjärn­in­flam­ma­tion och två led av njursvikt. Ytterli­gare två dog som ett resul­tat av sprid­nin­gen av mikroor­gan­is­mer i kroppen.
  5. Sky­dd mot can­cer i penis. Studier­na är eni­ga om att can­cer i penis är näs­tan obefintligt bland omskur­na män, medan antalet bland ej omskur­na män inte är obe­ty­dligt. I USA är ande­len penis­cancer bland omskur­na män 0, medan det bland ej omskur­na förekom­mer 2,2 indi­vider på var­je 100 000. Efter­som de fles­ta invånare i USA är omskur­na inträf­far den­na can­cer enbart mel­lan 750 och 1000 gånger per år. Om befolknin­gen inte vore omskuren skulle antalet vara 3000. I län­der där pojkar inte omskärs, som i Kina, Ugan­da och Puer­to Rico, utgör penis­cancer mel­lan 12–22% av alla can­cer­fall hos män. Det­ta är en myck­et hög andel.
  6. Sex­uellt över­för­bara sjuk­do­mar. Forskare har fun­nit att sex­uellt över­för­bara sjuk­do­mar som över­förs via sex­uell kon­takt sprids lättare bland dem som inte är omskur­na; speciellt her­pes, mjuk schanker [2]http://sv.wikipedia.org/wiki/Mjuk_schanker, syfil­is, can­di­da [3]Can­di­da är ett släk­te jästsvam­par. Med can­di­da menas jäst­lik­nade svam­par, med den äldre beteck­n­ing Monil­ia eller Moni­la., gonor­ré och kondylom.Det finns mån­ga nuti­da studi­er som bekräf­tar att omskärelse min­skar risken för att smit­tas av AIDS. Men det utes­luter inte möj­ligheten att en omskuren man får AIDS som resul­tatet av sex­uell kon­takt med en per­son som har AIDS. Omskärelse är inte ett sky­dd mot det och det finns inget verk­ligt sätt att sky­d­da sig mot sex­uellt över­för­bara sjuk­do­mar föru­tom att und­vi­ka promiskuitet och homo­sex­u­alitet [4]Aids beskrevs först i slutet av 1970-talet av fran­s­ka läkare som märk­te hur homo­sex­uel­la män i orim­ligt hög grad drab­bades av ovan­li­ga sjuk­do­mar. Åren 1983–1984 iden­ti­fier­ades viruset som … Fort­sätt läsa.
  7. Sky­dd för makan emot liv­mod­er­cancer. Forskare har noter­at att kvin­nor gif­ta med omskur­na män löper min­dre risk att få livmoderhalscancer.

Käl­la:
al-Khitān, s. 76, av Dr. Muham­mad al-Bār.

Fot­not­er:

Fot­not­er:
1 “Cir­cum­ci­sion — Penile Hygiene”. O’Far­rell., Kalcev, Oster. 2005, 1964, 1968,.
2 http://sv.wikipedia.org/wiki/Mjuk_schanker
3 Can­di­da är ett släk­te jästsvam­par. Med can­di­da menas jäst­lik­nade svam­par, med den äldre beteck­n­ing Monil­ia eller Monila.
4 Aids beskrevs först i slutet av 1970-talet av fran­s­ka läkare som märk­te hur homo­sex­uel­la män i orim­ligt hög grad drab­bades av ovan­li­ga sjuk­do­mar. Åren 1983–1984 iden­ti­fier­ades viruset som sprid­er smit­tan. Det upp­täck­tes i det när­maste sam­tidigt av två forskar­grup­per (Luc Mon­tag­nier i Frankrike och Robert Gal­lo i USA) och kallades LAV (lym­phadenopa­thy-asso­ci­at­ed virus) respek­tive HTLV-III (human T‑lymphotropic virus type III), innan man enades om ter­men HIV (human immun­od­e­fi­cien­cy virus).