Skall vi dis­ku­tera islam och kvinnosyn måste vi först skilja mel­lan vad islam lär och vad mus­li­mer gör. Även om det finns kul­tu­rer i vilka det finns kvin­no­för­try­k åter­speg­lar detta endast lokala seder – inte islams egent­liga kvinnosyn. Islam för­vän­tar sig att dess bekän­nare skall bejaka kvin­nors rät­tig­he­ter, värna om deras soci­ala sta­tus och på alla sätt hindra att de för­ned­ras. Islam menar vidare att kvin­nor är lika män i deras ursprung, som män­ni­skor och i heder samt ansvar inför Gud.

Män och kvin­nor har olika ansvar men också olika rät­tig­he­ter; de sam­ar­be­tar och kom­plet­te­rar varandra. Även om kvin­nans för­plik­tel­ser i vissa avse­en­den kan skilja sig från man­nens, base­rat på män och kvin­nors olik­he­ter, är varje indi­vid lika ansva­rig för sitt sär­skilda ansvars­om­råde. Att bortse från dessa skill­na­der är inte rea­lis­tiskt men det finns ändå ingen anled­ning till att för­moda att islam har en nedvärderande kvinnosyn.

Islam stärkte kvinnans ställning när hon inte längre sågs som ett lösöre att överföra från far till make. De blev lika mycket värda som män, med både rättigheter och skyldigheter att ta hänsyn till. Tyvärr faller muslimska kvinnor ofta offer för kulturella avvikelser och en för islam och Koranen främmande kvinnosyn. Mäktiga personer och grupper påstår sig vara muslimer utan att praktisera islams sanna principer. Närhelst media avslöjar historier om hedersmord, könsstympning, tvångsäktenskap, straff av våldtäktsoffer, kvinnor bundna till deras hem eller kvinnor som nekas utbildning är det egentligen män och kvinnor som är okunniga om hur islam och Koranen ser på kvinnosyn.