Fakta om islam

Den­na text innehåller kor­ta fak­ta om islams ställningstaganden:

Vad är islam?

En Gud – en mänsklighet

Islam ser hela män­sk­ligheten som en del av en familj under Guds uni­versel­la goda vil­ja, Gud som är den gemen­sam­ma ska­paren och försör­jaren för alla varelser.

Den gudom­li­ga uppen­barelsens allmängiltighet

Islam lär oss att på sam­ma sätt som Guds sol sprid­er sina liv­gi­vande strålar över skapelsen utan att göra skill­nad, så har uppen­barelsens vägledande ljus – som är oundgäng­ligt för män­niskans andli­ga tillväxt och välmående – på sam­ma sätt uppen­barats för alla nation­er och folk under alla tidsåldrar.

Det finns inget utvalt folk

Islam avvis­ar tanken om ett utvalt folk och låter istäl­let tron på Gud och goda han­dlin­gar vara nyck­eln till paradiset.

Inget präster­skap

Islam är den van­lige man­nens reli­gion och en öppen och per­son­lig närhet till Gud är möjlig för alla män­niskor utan undan­tag och utan medlin­gen av något prästerskap.

Ingen fatal­ism

Islam gör män­niskan till sin egen lyckas smed. Män­niskan är ska­pad med den störs­ta av poten­tial och är fri att väl­ja det goda eller dåli­ga och leva ett liv i ärlig strä­van eller på annat sätt. Män­niskan är dock ans­varig med sina han­dlin­gar inför Gud.

Vilka är muslimer?

Islam är inte en ny reli­gion utan den sista kul­men och upp­fyl­lan­det av sam­ma grundläg­gande san­ning som Gud uppen­ba­rade genom alla Sina pro­feter för var­je folk. För en femt­edel av världens befolkn­ing är islam inte bara en per­son­lig reli­gion utan ett helt levnadssätt.

Över en mil­jard män­niskor från alla etniciteter, nation­aliteter och kul­tur­er över jord­klotet är mus­limer — från Indone­siens ris­far­mar till öknar­na i hjär­tat av Afri­ka; från New Yorks skyskra­por till ara­bi­ens beduintält.

Bara 18 pro­cent av mus­limer­na bor i arab­världen; en femt­edel finns i Afri­ka, nedan­för Sahara; och världens störs­ta mus­lim­s­ka kom­mu­nitet är Indone­sien. Sto­ra delar av Asien är mus­lim­skt medan bety­dande minoriteter finns i de cen­tralasi­atiska repub­lik­er­na, Indi­en, Kina, Nord- och Sydameri­ka, Öst- och Västeuropa.

Vad tror muslimer på?

Mus­limer tror på En, Unik, Ojäm­förlig Nåderik Gud — som ensam är uni­ver­sums Ska­pare, upprät­thål­lare och försör­jare; på änglar­na som ska­p­ats av Hon­om; på pro­feter­na genom vil­ka Hans uppen­barelse gavs till män­sk­ligheten; på domeda­gen och på var­je indi­vids då ställs till svars för sina han­dlin­gar; på Guds full­ständi­ga auk­toritet över ödet, vare si det är bra eller dåligt; och på ett liv efter döden.

Mus­limer tror att Gud sände bud­bärare och pro­feter till alla folk med bör­jan hos Adam och inkluderande Noak (nuh), Abra­ham (Ibrahîm), Lot (Lut), Ismael (Isma’îl), Isak (Ishâq), Jakob (Ya’qûb), Josef (Yusuf), Job (Ayûb), Moses (Musa), Aron (Harun), David (Dâwud), Salo­mo (Sulaymân), Elias (Iliyâs), Jon­ah (Yunus), Johannes döparen (Yahya), och Jesus (Isa); frid vare över dem alla.

Guds sista bud­skap till män­niskan, en bekräf­telse av det evi­ga bud­skapet och en sum­mer­ing av allt som har föregått, uppen­ba­rades för den sista pro­feten Muhammed — över hon­om vare frid — genom ärkeän­geln Gabriel.

Man blir mus­lim genom att tro på och utropa att “Det inte finns någon gudom (värd någon dyrkan) föru­tom Gud och att Muhammed är Guds bud­bärare.” Genom den­na dekla­ra­tion tillkän­nag­er den troende inte bara sin tro på Gud, utan ock­så tron på alla Guds bud­bärare och de skrifter (i dess ursprung­li­ga och rena form) som dessa bud­bärare förde med sig.

Hur ser muslimer på de äldre, döden och på livet efter detta?

Insti­tu­tion­er som hem för de äldre är mer eller min­dre okänt i den mus­lim­s­ka världen. Ansträngnin­gen för att ta hand om sina föräl­drar under den svåraste tiden av deras liv ans­es vara en ära och en välsignelse.

I islam är tjä­nan­det av ens föräl­drar en plikt som bara föregås av plik­ten till dyrkan och det är förälderns rätt att förvän­ta sig det. Det ans­es vara mot­b­ju­dande att uttryc­ka irri­ta­tion då — utan att de själ­va gjort fel — de gam­la blir svåra att hantera.

Det står att läsa i Koranen:

Er Herre har befallt, att ni inte skall dyr­ka någon annan än Hon­om. Och att visa god­het mot era föräl­drar. Om en av dem eller båda upp­når hög ålder i din vård, var då inte otålig eller sträng mot dem, till­rät­tavisa dem inte, och tala alltid hövligt och vän­ligt till dem. Och sänk ödmjukt ömhetens vinge över dem och be: “Herre! När jag var liten vår­dade de och fos­trade de mig; för­bara­ma Dig nu i Din nåd mot dem!” ^[1]Kora­nen, al-Isrâ’ 12:23–24

Mus­limer tror att det nuvarande livet bara är en prövope­ri­od för det kom­mande livet. Grundläg­gande trosar­tik­lar inklud­er­ar tron på domeda­gen, återup­p­stån­delsen, him­mel och helvete.

Då en mus­lim dör tvät­tas han eller hon, van­ligtvis av en famil­jemedlem, viras in i ett rent vitt tygsty­cke och begravs med en enkel bön, före­dragsvis sam­ma dag.

Mus­limer anser det­ta vara den sista tjänst de kan göra för sina nära och en möj­lighet att påmin­na sig om sin egen kor­ta till­varo här på jorden.

Har islam, kristendomen och judendomen olika ursprung?

Nej. Det urp­srung­li­ga och oförän­drade uppen­barelser­na som gavs de abra­hami­tiska och andra pro­feter ända till­baks till Adams tid kom alla från en och sam­ma san­na Gud. Det­ta gemen­samm ursprung förk­larar deras likheter i myck­et av tro­supp­fat­tningar och värderingar.

Abra­ham nämns i Kora­nen som en av de sto­ra pro­feter­na och hedrades med titeln “Guds vän.” Abra­ham och hans äld­ste son, Ish­mael, beor­drades av Gud att byg­ga en plats för dyrkan, den­na plats var Kaba i det som idag är staden Mec­ka i Saudiarabien.

Kaba är en enkel stenkon­struk­tion som uppfördes som en helge­dom för dyrkan av den Ende Guden. Kora­nen berät­tar att Gud upp­manade Abra­ham att kalla hela män­sk­ligheten till att besö­ka den­na plats, och då pil­grim­mer besök­er plat­sen i dag säger de, “Till din tjänst, o Herre,” som gensvar på kallan­det av Abraham.

Kaba är den cen­trala plats mot vilken alla mus­limer vän­der sina ansik­ten i sin bön till Gud, den Allsmäktige.

Varför är islam så ofta missförstått?

Islam miss­förstås ofta och kan till och med ver­ka exo­tiskt och främ­mande i vis­sa delar av dagens värld. Kanske är det efter­som reli­gion inte län­gre dominerar i det väster­länd­s­ka samhäl­lets livsstil, medan det för mus­limer är islam som är själ­va livet. Mus­limer gör inte någon kon­st­lad skill­nad mel­lan det sekulära och det sakrala.

Under en län­gre tid har islam setts som någon “öster­länd­sk” reli­gion, men med det ökande antalet mus­limer som lever i väst har islam grad­vis kom­mit att upp­fat­tas som en glob­al tro. Mus­limer ses inte som främ­lin­gar med kon­sti­ga vanor utan välkom­nas som en del av mosaiken som utgör livet i väst. I mån­ga fall är ses islam inte bara som en accept­abel reli­gion utan som en önskat sätt att leva.

Efter den iran­s­ka rev­o­lu­tio­nen, PLO:s fly­g­plan­skap­ningar under 1970 och 80-tal­en och, under 2000-talet, attack­er­na mot World Trade Cen­ter och det efter­föl­jande sk “kriget mot ter­ror­is­men” har islam och mus­limer kom­mit att omta­las näs­tan utes­lu­tande i neg­a­ti­va ter­mer. Mass­me­dia och pop­ulärveten­skapli­ga fram­ställ­ningar av islam och poli­tiskt akti­va mus­limer har gjort islam syn­onymt med ter­ror, extrem­ism och människofientlighet.

Men den intellek­tuellt tänkande män­niskan inbjuds ändå till att stan­na upp ett tag och frå­ga sig själv, “Vad vet jag egentli­gen om islam och mus­limer?” Islam är världens mest växande reli­gion. Mån­ga män­niskor kon­vert­er­ar till islam och väl­jer den religiösa vägen som sin livsstil och i den mus­lim­s­ka världen ökar intres­set för den egna reli­gio­nen. För dessa är islam en pos­i­tiv kraft i deras liv, ja till och med det som gör livet värt att leva och som ger det dess själ­va innehåll.

För dessa är islam en pos­i­tiv kraft i deras liv, ja till och med det som gör livet värt att leva och som ger det dess själ­va innehåll.

Några missförstånd om islam

Den mus­lim­s­ka guden är inte sam­ma som den kristna

I islam såväl som kris­ten­domen finns bara en Gud och det­ta är sam­ma Gud. Till exem­pel finner du i de ara­biska biblar­na nam­net Allâh för Gud — t ex från Mose­bo­ken: Så ska­pade Gud him­lar­na och jor­den – kha­laqa Allâhu s‑samawât wa l‑ard. På sam­ma sätt hit­tar man namn på Gud i andra språk – God, Dieu, Gott o s v.

Mus­limer dyrkar Muhammed – över hon­om vare frid

Nej, han är en män­niska, inte en gudom. Han är det mest förträf­fli­ga föredömet för hur man skall leva, men det­ta skall emuleras inte dyrkas.

Mus­limer dyrkar Ka’­ba (den svar­ta sten­byg­gnaden) i Mecka

Nej, mus­limer vän­der sig till Mec­ka då det är den heli­gaste plat­sen och den förs­ta moskén för mus­limer och deras moskeer vänds i den rik­t­nin­gen. Mus­limer får inte göra män­niskor eller ska­pade ting till idoler.

Mus­limer hatar Jesus – över hon­om vare frid

Nej, tvär­tom hedrar de hon­om. Det finns myck­et att stud­era i Kora­nen om hon­om. Jesus nämns t ex fler gånger än vad Muhammed nämns i Kora­nen och det finns ett helt kapi­tel upp­kallat efter Jesus mod­er Maria, eller Maryam på arabiska.

Muhammed – över hon­om vare frid – skrev själv Koranen

Kora­nen uppen­ba­rades för Muhammed genom ärkeän­geln Gabriel. Pro­feten ‑ö ver hon­om vare frid – var inte läs och skrivkun­nig. Kora­nen dik­ter­ades för hon­om under tju­gotre års tid och den nedteck­nades av skrivare.

Islam är en fatal­is­tisk religion

Mus­limer tror att allt­ing hän­der i enlighet med Guds vil­ja men att män­nisko­r­na är ans­vari­ga för sig själ­va och sina handlingar.

Islam har spritts med svärdet

Nej, islam är en värld­sre­li­gion pre­cis som kris­ten­domen och efter­föl­jare av båda reli­gion­er­na förvän­tas vit­tna om san­nin­gen, och bju­da in till den, så som de ser den. Kon­ver­sion­er är enbart genom ett per­son­ligt val och inte genom tvång.

Islam är en reli­gion enbart för araber

Nej, det finns krist­na araber ock­så sam­tidigt som araber­na inte uppgår till mer än 18 pro­cent av världens befolkn­ing. De utgör inte mer än ca 10 pro­cent av hela den mus­lim­s­ka gemen­skapen. I Storbri­tan­nien t ex är araber­na en liten minoritet, medan de dominerande grup­per­na är pak­istanier, indi­er och från Soma­lien, Turki­et och Bosnien – en bild som gan­s­ka väl åter­speglar den mus­lim­s­ka världen. Mån­ga européer – både män och kvin­nor, men mest kvin­nor – som väl­jer att kon­vert­era till islam.

Islam är en terrorist-religion

Nej, till sin essens står islam för fred. Ter­ror­ism – i form av själv­mords­bomb­ningar eller annat – är inte fören­ligt med någon reli­gion, inte heller med islam. Tvär­tom används dessa medel för alla slags poli­tiska orsak­er och religiösa argu­ment kan klis­tras på dem.

Exem­pel kan hit­tas i de japan­s­ka själv­mord­spi­loter­na under andra värld­skriget, de hin­duiska tamil­s­ka tigrar­na som var­it verk­sam­ma i näs­tan tju­go år på Sri Lan­ka, jud­iska ter­ror­is­ter som var inblandade i etableran­det av Israel, IRAs ter­ror­is­ter som var kato­lik­er o s v. Det är dock sant att mån­ga av dagens ter­ror­is­ter använ­der en islamisk retorik. Det är ock­så svårt att definiera vad som är ter­ror­ism och inte.

Mus­limer vill kon­vert­era Europa till att bli en mus­lim­sk kon­ti­nent och Sverige är en del av den­na plan

Nej, de all­ra fles­ta mus­limer tänker inte på det viset utan är nöj­da med att försö­ka leva sina egna liv i Europa. Att mus­lim­s­ka famil­jer ofta är väldigt barn­ri­ka är heller inte en del av en sådan konspiration.

För med fak­ta om islam är du välkom­men att läsa övri­ga tex­ter på den­na webbplats.