Hem » Vetenskap » Absoluta sanningar

En extrem till­tro till att veten­skap kan lösa män­niskans alla prob­lem är inte min­dre farlig än religiös extremism.

Pro­fes­sor William C. Chittick (1943-) förklarar:

Gemene man tror att veten­skap ensam kan avs­lö­ja uni­ver­sums mys­terier. De accepter­ar veten­skapli­ga upp­täck­ter som san­ningar utan att inse att de full­ständigt måste lita till den auk­tori­ta­ti­va kun­skap som veten­skapens präster­skap besit­ter. ^[1]Chittick William C. (2007) Sci­ence of the Cos­mos, Sci­ence of the Soul: The Per­ti­nence of Islam­ic Cos­mol­o­gy in the Mod­ern World, Oneworld Books, Oxford, s. 68.

Prof. Rudy Ruck­er (1946-), som forskar i matem­atik och dataveten­skap, talar om veten­skapens gränser och abso­lu­ta sanningar:

Det ytter­s­ta genom­brot­tet kom­mer inte kom­ma från oss. Ingen­stans i den veten­skapli­ga fäst­nin­gen finns ett slut­giltigt svar om den abso­lu­ta san­nin­gen. ^[2]Bar­row, John D. (1998) Impos­si­bil­i­ty: the Lim­its of Sci­ence and the Sci­ence of Lim­its, Oxford Uni­ver­si­ty Press, s. 218.

Den tyske soci­olo­gen dr. Nor­bert Elias (1897–1990) har med rät­ta påpekat att veten­skapli­ga metoder ofta är både känslomäs­sigt och per­son­ligt laddade:

Pre­cis som andra män­niskor är forskare inom naturveten­skap till en viss del påverkade av per­son­li­ga förhopp­ningar och de behov som den gemen­skap de till­hör har. De kan vil­ja främ­ja deras egna kar­riär­er och de kan hop­pas att resul­tat­en av deras studi­er skall vara i lin­je med de teori­er som de tidi­gare for­muler­at. ^[3]Elias, N. (1956) Prob­lems of Involve­ment and Detach­ment, British Jour­nal of Soci­ol­o­gy, 7:3, s. 228.

Maria Midg­leys (1919-) diag­nos är ock­så relevant:

Mån­ga, lik­som Dar­win och den store genetik­ern Theo­do­sius Dobzhan­sky ^[4]Theo­do­sius Gry­gorovych Dobzhan­sky, född 25 jan­u­ari 1900 i nuvarande Ukraina, död 1975 i USA, var en rysk-amerikan­sk genetik­er och evo­lu­tions­bi­olog. Dobzhan­sky var under hela sin livstid en … Fort­sätt läsa, har ansett att en atti­tyd av respekt och vörd­nad inför under­verken i den fysiska världen är en grundläg­gande förut­sät­tning för att kun­na stud­era dem till ful­lo. Andra har talat i en mer aggres­siv ton om gläd­jen i jak­ten och tri­um­fen av veten­skapli­ga upp­täck­ter. Dessa både motiv, och mån­ga andra, är uppen­barli­gen så van­li­ga inom veten­skapen att det inte talas om dem då de tas för giv­na. ^[5]Midg­ley, M. (2002) Evo­lu­tion as Reli­gion: Strange Hopes and Stranger Fears, Rout­ledge, s.2.

Det skall ock­så påpekas att framträ­dande veten­skapsmän genom århun­drade­na ej har var­it främ­mande inför tanken om att det finns något bor­tom veten­skapen. Föl­jande citat bel­yser New­tons respek­tive Ein­steins syn på Guds existens:

Utifrån den har­moni som råder i det­ta kos­mos som jag med min begrän­sade förståelse kan upp­fat­ta förvå­nar det mig att det finns män­niskor som säger att det inte finns en Gud. Och vad som gör mig verk­ligt arg är att de cit­er­ar mig för att stöd­ja dessa åsik­ter. ^[6]The Expand­ed Quotable Ein­stein, Prince­ton Uni­ver­si­ty Press, s. 214.

Hade det inte fun­nits något annat bevis än en tumme hade det över­ty­gat mig om Guds exis­tens. ^[7]ttp://bhoibhoi.multiply.com/journal/item/4?&show_interstitial=1&u=%2Fjournal%2Fitem

Upp­fat­tnin­gen att veten­skap ensam kan svara på livets alla mys­terier och uni­ver­sums ursprung kan därmed stark ifrågasättas.

Käl­la:
Dr. Ash-Shehri, Abdul­lah S. The Only Way Out: www.islamhouse.com, 2014. Web. 7 apr 2014.