Ämne
Samhälle
Tron i det offentliga, och en gammal tradition som möter dagens Sverige.
16 essäer
- Goliat var också ett barn
Varje juni sjunger svenska skolbarn att de ska bli stora och mäktiga och slåss mot Goliat. Koranen berättar samma historia men slutar inte vid segern: den följer segraren upp på tronen och frågar vem han svarar inför.
- Första dagen i shawwal
Måndagen den 31 mars 2025 var drygt var fjärde grundskoleelev i Malmö borta. Kalifornien har nu skrivit in högtiden i sin lagsamling utan att ge någon en betald dag. Vad kan en lag ge en högtid som redan finns, och vem betalar dagen?
- Ska moskén tala om hur du ska rösta?
Veckan efter valet anklagades moskéerna från två håll för att ha styrt väljarna. Traditionen förbjuder inte politik i moskén; Profetens ﷺ moské var styrelsens säte. Den drar gränsen vid marknadernas tumult, och varningen står i samma hadith som befaller raka rader.
- Muslimerna bad för en kristen kung
Två dagar före valet sades det i SVT att den muslimska invandringen kunde fälla avgörandet. Valdeltagandet steg där många muslimer bor. Den klassiska rätten frågar inte efter block utan ställer sina villkor till den enskilda väljaren, och måttet är rättvisa, inte samhörighet.
- En from människa kan vara en dålig ledare
Abu Dharr var känd för sin fromhet, men när han bad om ett uppdrag sade Profeten ﷺ nej. Ibn Taymiyya drog slutsatsen att ett ämbete ska gå till den som är kapabel och pålitlig, inte till den frommaste. Samma regel gäller den som röstar bakom draperiet.
- Hijaben visar inte vad hon tror
Den 11 juni 2026 föreslog Sverigedemokraterna ett totalförbud mot hijab, med motiveringen att alla vet vad plagget betyder. Islams egen fromhetslitteratur misstror den religiösa dräkten som tecken – men den vänder misstron inåt, mot den troende själv, aldrig mot en främling.
- Granska moskéns pengar, inte människors tro
När Profeten ﷺ kom tillbaka från Tabuk förbjöds han att be i ett nybyggt bönehus i Medina, och skälen gällde vem som hade byggt det och i vems ärende. Svenska utredningar om moskéer frågar i stället vad människor egentligen tror, något ingen metod kan mäta. Den gamla frågan går att besvara, och svaret står i räkenskaperna.
- Kan man vara norrlänning och pianist?
Ingen skulle ställa den frågan, men om svensk och muslim ställs den gång på gång, som om tron gick i blodet. Sverige lagstiftade i mer än trehundra år om tro som medborgerlig gemenskap, medan islams grundtexter avskaffade härkomst som grund för rang. Misstanken skapar till sist den grupp den varnar för.
- En handsbredd över marken
Minneslunden är Sveriges vanligaste gravform och är gjord för att ingen punkt ska gå att peka ut. Islam förbjuder gravmonumentet men behåller platsen – en handsbredd över marken, precis så mycket som behövs för att veta var någon ligger. Sverige har gjort tvärtom.
- Kompassnålens moské
Landsvägen stiger i två kilometer. Från höjden breder sig en rund dal, och mitt i tratten ligger byn med sin kyrka. Bilden är Strindbergs, men mönstret är äldre.
- Äter ni var för sig?
År 1377 skrev den nordafrikanske historikern Ibn Khaldūn att samhällen föds ur gemensamma måltider och dör när aptiten blir privat. Sexhundra år senare lever fyrtiotvå procent av Sveriges hushåll ensamma, och ett möbelföretag reser ett långbord på torget för att fylla tomrummet.
- Rösten över taken
I en riksdagsmotion från 2024 formulerar Hans Eklind en ovanlig åtskillnad: kyrkklockor är en »oartikulerad ljudsignal«, medan böneutropet innehåller »artikulerade ord med ett religiöst budskap«. Två religiösa ljud i det offentliga rummet ska alltså behandlas olika – för att det ena bär ord.
- Kallocain: sanningen under tvång
I november 1940 publicerar Karin Boye Kallocain, romanen om ett sanningsserum som avslöjar varje medborgares innersta tankar. Fem månader senare tar hon sitt liv. Den islamiska traditionen utgår från samma förutsättning – att ingenting är dolt – men drar en rakt motsatt slutsats.
- Vem ser till att vi har mat?
År 2025 konstaterade MSB att svensk krisberedskap är otillräcklig och att Stockholm har tre dagars livsmedelsförsörjning innan hyllorna töms. Under kalla kriget hade landet beredskapslager för månader av isolering – i dag finns ingen myndighet med utpekat ansvar för att svenskarna kan äta.
- Alis princip
År 1955 avskaffade riksdagen Brattsystemet trots läkarnas varningar. Tjugofem år senare fick väljarna tre alternativ i kärnkraftsfrågan – inget av dem ett rent nej. Koranen hade satt ord på saken långt före båda besluten: de flesta följer antaganden, inte kunskap.
- Att uppgradera en människa
Över fem tusen svenskar bär mikrochip under huden – ingreppet tar sekunder och görs ofta på teknikkonferenser. Att kroppen är råmaterial att uppgradera var samma förutsättning som bar Karin Boyes dystopi 1940, och som Ibn al-Jawzī i Bagdad avvisade redan på 1100-talet.