Floden låg mellan dem och striden. På andra sidan hade kungens här mött en utmanare, en man som gjorde anspråk på riket. På den här sidan fanns en liten skara främlingar från Mecka, män och kvinnor som flytt Qurayshs förföljelse och på Profetens ﷺ inrådan tagit sig över havet till ett kristet rike. Där hade de funnit det bästa hemmet hos den bästa grannen, trygga i sin religion. Ingen hade frågat dem vem som borde sitta på tronen, och ingen skulle göra det. Umm Salama var en av dem. Hon mindes vad de kände när upproret kom:

Vid Allah, vi har aldrig känt en sorg svårare än den sorg vi kände då, av fruktan att den mannen skulle segra över Negus och att det skulle komma en man som inte kände vår rätt så som Negus kände den.11Musnad Aḥmad, Umm Salamas berättelse om utvandringen till Abessinien, via Ibn Isḥāq från az-Zuhrī från Abū Bakr ibn ʿAbd ar-Raḥmān ibn al-Ḥārith. Numreringen skiljer sig mellan utgåvorna. al-Haythamī, Majmaʿ az-zawāʾid: »Aḥmad återger den; dess tradenter är Ṣaḥīḥ-samlingens utom Ibn Isḥāq, och han har uttryckligen sagt att han hörde den.« Uppgiften om det bästa hemmet hos den bästa grannen finns i samma berättelse hos Ibn Kathīr, al-Bidāya wa-n-nihāya, efter Ibn Isḥāq. Översättning från arabiska.

Någon behövde ta sig över och se hur det gick. Az-Zubayr ibn al-ʿAwwām sade: »Jag.« De blåste upp en vattensäck åt honom. Han lade den mot bröstet och simmade på den över Nilen, bort mot platsen där härarna möttes. De andra blev kvar.

Och vi bad Allah om seger för Negus över hans fiende och om att han skulle befästas i sitt land.22Musnad Aḥmad, samma berättelse. Där står också az-Zubayrs färd på vattensäcken. Översättning från arabiska.

Negus segrade. Flyktingarna stannade under hans beskydd tills de kunde återvända till Profeten ﷺ.

Två bilder från samma valrörelse

Fjorton sekler senare, den 11 september 2026, två dagar före riksdagsvalet, sade Jimmie Åkesson i SVT:s slutdebatt:

Det här kan bli det första valet i Sverige där den muslimska invandringen som vi har haft fäller avgörandet i ett riksdagsval.33SVT, »Jimmie Åkessons oro – muslimer kan avgöra valet«, 11 september 2026. Där finns även den efterföljande intervjun.

I en intervju efteråt sade han att det var islamismen som oroade honom, och att partierna på andra sidan »mobiliserar i moskéer« för att få väljare: »Då har man ju genom invandring till Sverige från den muslimska delen av världen skaffat sig politisk makt i Sverige.« Meningen från debatten tar två saker för givna: att muslimer som röstar gör det som ett block, och att blocket i sig är ett problem.

Under valrörelsens sista veckor stod en informationsstation utanför Rosengårdsmoskén i Malmö. Islamiska förbundet drev kampanjen »Din röst gör skillnad«. Valambassadörer knackade dörr, hjälp gavs på arabiska, engelska och fem andra språk, och i fredagspredikan uppmanade imamen församlingen att rösta. »Det är ett jättestort intresse«, konstaterade talespersonen Nabil Abdulmajid. »Folk är mer informerade och ställer fler frågor än för fyra år sedan.« Inget parti nämndes. Skälet som gavs var detta: »Det är en demokratisk rättighet att rösta.«44SVT Skåne, »Rosengårdsmoskén i Malmö uppmanar församlingsbor att gå och rösta«, 5 september 2026. I Uppsala höll moskén valskola, och i Hammarkullen gick Göteborgs moské ut med valambassadörer tillsammans med studieförbundet Sensus.55SVT Väst, »Moskéer mobiliserar inför valet – ’Första gången så många pratar om att rösta’«, 10 september 2026.

I den ena bilden marscherar ett block, i den andra letar medborgare efter sin vallokal. Svårare att se är vad som saknas i båda: ett enda religiöst skäl till varför en muslim alls borde bry sig om vem som styr.

Vad siffrorna mäter

Sverige för ingen statistik över religionstillhörighet, och något mått på hur muslimer röstade finns därför inte. Det som finns är indirekta mått: bostadsområden, födelseländer, bakgrund. Vart och ett mäter något närliggande, aldrig just det man vill veta.

I Järva i Stockholm var valdeltagandet i riksdagsvalet 60,13 procent, mot 55,32 år 2022, med 36 av 38 valdistrikt räknade.66Nyhetsbyrån Järva, »Så röstade Järva«, 14 september 2026, efter Valmyndighetens preliminära data. Rösterna som räknas på onsdag är inte med, och ökningen är därför snarast underskattad. I Rosengård centrum röstade 66,9 procent av de 1 266 röstberättigade, enligt Valmyndigheten en ökning med 12,8 procentenheter sedan 2022.77SVT Valresultat 2026, riksdagsval, valdistriktet Rosengård centrum, preliminärt; förändringen mot 2022 enligt Valmyndigheten. Under förtidsröstningens första sex dagar ökade röstandet med 44 procent i hela riket jämfört med samma dagar förra valet. I polisens utsatta områden var ökningen 90 procent, i Hjällbo över 200.88SVT Väst, »Förtidsröstning ökar trefaldigt i Hjällbo«, 6 september 2026. Hur valdeltagandet i riket till slut blir vet ännu ingen. Samtidigt föll det uttryckligen muslimska partiet Nyans från 0,44 procent till 0,1 enligt de preliminära siffrorna.99SVT:s valbevakning, preliminära siffror 14 september 2026; Valmyndigheten, slutligt resultat 2022.

Ökningen kommer ur en djup svacka. År 2022 röstade 89 procent av de inrikes födda men bara 67 procent av de utrikes födda, den största skillnaden under hela perioden 1991–2022.1010SCB, Deltagandet i de allmänna valen 2022, 31 maj 2023. Deltagandet sjönk mest i områden med stora socioekonomiska utmaningar och bland dem som fötts i Afrika och Asien. SCB fann dessutom något som sällan citeras. Förtroendet för politikerna, i riksdagen och lokalt, var inte lägre bland utrikes födda svenska medborgare än bland inrikes födda, och de kände sig inte heller oftare utan insyn och inflytande.1111SCB, Delat deltagande. En studie av integration och segregation baserat på valdeltagande i 2022 års allmänna val, 2023, sammanfattningen. Vad som än skilde grupperna åt var det inte förtroendet.

Medlemskortet

Barometerns ledarsida varnade den 11 september för valkampanjer riktade efter etnisk eller religiös identitet, för valmaterial på minoritetsspråk som försvårar granskningen och för en valkompass från två moskéer som fått kritik för att vara tendentiös: »En etnifiering av politiken vore identitetspolitik på steroider.«1212Barometern, ledare, »Etniskt väljarfiske i grumliga vatten«, 11 september 2026. Dagen därpå skrev Christer El-Mochantaf i Kvartal om »muslimsk mobilisering för vänsterröster«.1313Christer El-Mochantaf, »Muslimsk mobilisering för vänsterröster«, Kvartal, 12 september 2026.

Anklagelsen går ut på att mobiliseringen gick genom religiösa lokaler och att rösterna föll nästan helt åt ett håll. Enligt SVT:s vallokalsundersökning Valu röstade 70 procent av väljarna med utomeuropeisk bakgrund på S, V, MP eller C och 27 procent på de fyra partierna på andra sidan. Med utomeuropeisk bakgrund menas att man själv vuxit upp utanför Europa eller har minst en förälder som gjort det.1414SVT:s vallokalsundersökning Valu 2026, med fler än 13 000 svarande, redovisad i Kvartal 13 september 2026; definitionen av utomeuropeisk bakgrund enligt SVT, »Så röstade olika väljargrupper«. Valu frågar inte om religion. I en Novusmätning bland väljare som själva uppgav att de var muslimer fick två partier tillsammans omkring åttio procent. Muslimerna var dock bara 2,6 procent av de svarande, så underlaget är litet.1515Novus för Fokus, »Ny mätning – S och V får 80 procent bland muslimska väljare«, 24 augusti 2026. Där finns även Henrik Ekengren Oscarssons kommentar. Slutsatsen ligger nära till hands: en grupp som röstar som grupp har slutat väga sakfrågor. Rösten är då inte längre ett omdöme utan ett medlemskort.

Men Valu frågar inte om religion, och utomeuropeisk bakgrund är inte detsamma som islam. De moskéer som drev kampanjerna nämnde inget parti, och det enda uttryckligen muslimska partiet nästan försvann. Det rimmar illa med bilden av väljare som röstar på sin tro. Valforskaren Henrik Ekengren Oscarsson menade att lutningen i Novus mätning såg hög ut jämfört med tidigare data och pekade hellre på klass och socioekonomi än på religiös identitet. SCB:s siffror om var deltagandet sjönk går i samma riktning.

Lutningen är ändå verklig. Klassanalysen är ett gott försvar för gruppen, men den frikänner ingen enskild. Att ett mönster kan förklaras med inkomst och bostadsort säger ingenting om vad som hände i en viss väljares huvud framför valsedlarna. Anklagelsen är ställd till ett block och har därför fel adressat. Den egna rätten ställer en annan fråga, och den ställs till den enskilda: vägde du?

Ett övervägande kräver någon som överväger

I november 2007 samlades Muslimska världsligans fiqhråd i Mecka. En av frågorna gällde om en muslim får delta i val i ett icke-muslimskt land. Rådet hänförde frågan till as-siyāsa ash-sharʿiyya, den shariaenliga styrelsekonsten, där domen avgörs genom att väga nytta mot skada. Beslutet blev att en muslim med medborgarrätt i ett sådant land får delta i parlamentsval, eftersom den nytta deltagandet för med sig väger över. Sedan kom villkoren:

Att den muslim som deltar med sitt deltagande avser att bidra till att muslimerna vinner nytta och att skada och men avvärjs från dem; att de muslimer som deltar med övervägande sannolikhet bedömer att deltagandet leder till goda följder som gagnar muslimerna; att deltagandet i dessa val inte leder till att han försummar sin religion.1616Muslimska världsligans fiqhråd (al-Majmaʿ al-Fiqhī al-Islāmī), 19:e sessionen, Mecka, 22–27 shawwāl 1428 / 3–8 november 2007, beslutet om muslimers deltagande i val i icke-muslimska länder, återgivet i IslamQA nr 111898. Översättning från arabiska.

Rådet säger tillåtet, inte påbjudet. Villkoren gäller varken staten, partierna eller moskéerna. De gäller den som går in i vallokalen: dennes avsikt och dennes bedömning. Det första villkoret för tanken till hadithen som inleder Bukhārīs samling, »handlingar bedöms endast efter avsikterna, och var och en får endast det han avsåg«.1717Ṣaḥīḥ al-Bukhārī, Kitāb badʾ al-waḥy, nr 1; Ṣaḥīḥ Muslim, Kitāb al-imāra, nr 1907. Översättning från arabiska. Det andra förutsätter något som lätt glöms: att en bedömning alls har gjorts, att någon höll sedeln i handen och frågade sig varför.

Ibn Taymiyya ger vägningen dess form:

Shariʿan kom för att vinna det nyttiga och fullända det, och för att upphäva det skadliga och minska det så långt det går. Den söker det bästa av två goda när båda inte kan nås, och avvärjer det värsta av två onda när båda inte kan undvikas.1818Ibn Taymiyya, Majmūʿ al-fatāwā 23:343, återgiven i IslamQA nr 241060. Översättning från arabiska.

En våg fungerar bara för den som vet vad som ligger i skålarna. Vägningen kan misslyckas på två sätt. Ingen statistik kan visa hos vilken väljare den gjorde det.

Var och en som ropar

Det första är likgiltigheten. Den kan se from ut, som om politiken vore de andras sak. Röstkortet blir liggande i hallen, och ingen kallar det ett val. Men Ibn Taymiyyas regel lämnar ingen neutral plats. Går det inte att nå båda de goda eller undvika båda de onda, blir det ena av dem verklighet vare sig man väger eller inte, och frågan är bara vems hand som lägger vikten. Ibn ʿUthaymīn fick en gång en fråga om valen i Kuwait:

Jag anser att valen är en plikt. Vi ska utse den som vi ser gott hos, för om de goda drar sig undan, vem tar då deras plats? De onda, eller de passiva som varken har gott eller ont i sig och följer var och en som ropar. Vi måste välja den som vi ser som rättskaffens.1919Muḥammad ibn Ṣāliḥ al-ʿUthaymīn, Liqāʾ al-bāb al-maftūḥ, sammankomst 211. Frågan gällde valen i Kuwait, där de flesta islamiska aktörer och daʿwa-män som gått in i politiken enligt frågeställaren hade prövats i sin religion. Översättning från arabiska.

Frågan gällde ett muslimskt land, och där hör ordet plikt hemma. För val i icke-muslimska länder säger fiqhrådet tillåtet, och den skillnaden ska inte suddas ut. Som analogi bär motfrågan ändå långt utanför Kuwait: vem tar platsen när de som kunde ha vägt drar sig undan?

I svaret är de passiva och de som följer var och en som ropar samma människor, beskrivna två gånger: de har varken gott eller ont i sig och går efter den som hörs mest. Det andra misslyckandet, att följa den som ropar, är det första i en annan dräkt. Att rådfråga någon som vet är något annat. Där har vägningen redan skett: man har bedömt vem som är värd att fråga. Ropet kräver ingen sådan vägning.

Man kan lägga sin röst för att gruppen gör det, för att släkten eller grannen gör det, eller för att den högsta rösten i rummet sade så. Då är bedömningen lånad och rådets villkor ouppfyllda. Man har gått till vallokalen och ändå stannat hemma.

En rätt är ingen gunst

Kvar står den svåraste invändningen, och den kommer inifrån. Fiqhrådet talar om muslimernas nytta. Är inte det just samhörighetsrösten, med en fatwa ovanpå?

Nej, av två skäl. Det första är att nyttan har en gräns som ingen grupptillhörighet flyttar. »Låt aldrig människors agg få er att inte handla rättvist. Handla rättvist – det ligger närmast gudsfruktan!«2020Koranen (al-Māʾida 5:8). Och om de egna: upprätthåll rättvisan »även om det vore mot er själva eller era föräldrar och närmast anhöriga … Följ därför inte era känslor hellre än att vara rättvisa.«2121Koranen (an-Nisāʾ 4:135).

Det andra skälet finns vid Nilen. Profeten ﷺ sände inte sina följeslagare till Abessinien för att kungen var en av dem. Negus härskade över ett kristet rike. Skälet var ett annat:

I Abessiniens land finns en kung hos vilken ingen förtrycks. Bege er till hans land, tills Allah ger er lättnad och en utväg ur det ni befinner er i.2222Umm Salamas berättelse via Ibn Isḥāq, återgiven av al-Bayhaqī i Dalāʾil an-nubuwwa och av Ibn Kathīr i al-Bidāya wa-n-nihāya; kedjan brukar anges som god. Översättning från arabiska.

Det står ingen, inte ingen muslim. Och det Umm Salama fruktade var en man som inte skulle känna »vår rätt«. Ordet är ḥaqq, det som tillkommer någon. En gunst skänks åt de egna och kan tas tillbaka. Hos Negus vilade flyktingarnas rätt på samma grund som alla andras, och den var trygg just därför att allas var det. Så sammanfaller flyktingarnas oro för sin egen rätt med Profetens ﷺ mått på kungen. Ibn Taymiyya återger ett ord som säger detsamma om staten: »Allah hjälper den rättvisa staten även om den är otroende, och Han hjälper inte den orättvisa staten även om den är troende.«2323Ibn Taymiyya, Risālat al-ḥisba, i Majmūʿ al-fatāwā 28:63, där han anför ordet som något som berättas (yurwā), inte som sitt eget. Översättning från arabiska.

Muslimernas nytta kan då inte mätas i vad gruppen får. Den mäts i om rätten gäller, för dem och med samma mått för alla andra. Frågar man bara vem som ger oss mest har man inte ställt flyktingarnas fråga.

Det lånade skälet

Formerna i moskéernas kampanjer var svenska: valambassadörer, studieförbund, valskola och hjälp på sju språk. Det får de vara. Lånat var skälet. En demokratisk rättighet säger att man får, men inte hur. Den kräver heller ingenting av den som har den: rättigheten är lika hel om den används av reflex som om den aldrig används.

Inte heller en valkompass kan väga åt någon. Den valkompass som Barometern nämnde hade fått kritik för att vara tendentiös. Vare sig kritiken håller eller inte har varje kompass redan bestämt vilka frågor som ska räknas, och frågar den bara efter det som angår de egna har den gjort samhörighetens urval åt väljaren. Nöjer man sig med dess svar har man lånat sin bedömning ännu en gång.

Det egna skälet är äldre och strängare. Det behandlar rösten som en utnämning man svarar för och ställer sina villkor till den som röstar. Avsikten ska tåla granskning, bedömningen ska vara ens egen och rättvisan får inte göra undantag för de egna. Villkoren uppfylls varken av att man går till vallokalen för att andra går eller av att man stannar hemma i tron att saken inte angår en muslim.

Vid floden

Flyktingarna i Abessinien hade kunnat säga att striden inte angick dem. Riket var inte deras, kungen var inte en av dem, och landets tro var en annan. Att hålla sig undan hade sett ut som återhållsamhet, kanske som fromhet. I stället kände de den tyngsta sorg de visste om. En av dem lade en vattensäck mot bröstet och simmade över Nilen för att se hur det gick. De andra bad för kungens seger och för att han skulle befästas i sitt land. Ingen räknade deras mening. Men hos den kungen förtrycktes ingen, och det visste de.

Den som i dag har en röst att lägga har fått det som de saknade, och kravet har inte blivit mildare för det. De hade ingen röst och bad ändå.

Footnotes

  1. Musnad Aḥmad, Umm Salamas berättelse om utvandringen till Abessinien, via Ibn Isḥāq från az-Zuhrī från Abū Bakr ibn ʿAbd ar-Raḥmān ibn al-Ḥārith. Numreringen skiljer sig mellan utgåvorna. al-Haythamī, Majmaʿ az-zawāʾid: »Aḥmad återger den; dess tradenter är Ṣaḥīḥ-samlingens utom Ibn Isḥāq, och han har uttryckligen sagt att han hörde den.« Uppgiften om det bästa hemmet hos den bästa grannen finns i samma berättelse hos Ibn Kathīr, al-Bidāya wa-n-nihāya, efter Ibn Isḥāq. Översättning från arabiska. ↩

  2. Musnad Aḥmad, samma berättelse. Där står också az-Zubayrs färd på vattensäcken. Översättning från arabiska. ↩

  3. SVT, »Jimmie Åkessons oro – muslimer kan avgöra valet«, 11 september 2026. Där finns även den efterföljande intervjun. ↩

  4. SVT Skåne, »Rosengårdsmoskén i Malmö uppmanar församlingsbor att gå och rösta«, 5 september 2026. ↩

  5. SVT Väst, »Moskéer mobiliserar inför valet – ’Första gången så många pratar om att rösta’«, 10 september 2026. ↩

  6. Nyhetsbyrån Järva, »Så röstade Järva«, 14 september 2026, efter Valmyndighetens preliminära data. ↩

  7. SVT Valresultat 2026, riksdagsval, valdistriktet Rosengård centrum, preliminärt; förändringen mot 2022 enligt Valmyndigheten. ↩

  8. SVT Väst, »Förtidsröstning ökar trefaldigt i Hjällbo«, 6 september 2026. ↩

  9. SVT:s valbevakning, preliminära siffror 14 september 2026; Valmyndigheten, slutligt resultat 2022. ↩

  10. SCB, Deltagandet i de allmänna valen 2022, 31 maj 2023. ↩

  11. SCB, Delat deltagande. En studie av integration och segregation baserat på valdeltagande i 2022 års allmänna val, 2023, sammanfattningen. ↩

  12. Barometern, ledare, »Etniskt väljarfiske i grumliga vatten«, 11 september 2026. ↩

  13. Christer El-Mochantaf, »Muslimsk mobilisering för vänsterröster«, Kvartal, 12 september 2026. ↩

  14. SVT:s vallokalsundersökning Valu 2026, med fler än 13 000 svarande, redovisad i Kvartal 13 september 2026; definitionen av utomeuropeisk bakgrund enligt SVT, »Så röstade olika väljargrupper«. Valu frågar inte om religion. ↩

  15. Novus för Fokus, »Ny mätning – S och V får 80 procent bland muslimska väljare«, 24 augusti 2026. Där finns även Henrik Ekengren Oscarssons kommentar. ↩

  16. Muslimska världsligans fiqhråd (al-Majmaʿ al-Fiqhī al-Islāmī), 19:e sessionen, Mecka, 22–27 shawwāl 1428 / 3–8 november 2007, beslutet om muslimers deltagande i val i icke-muslimska länder, återgivet i IslamQA nr 111898. Översättning från arabiska. ↩

  17. Ṣaḥīḥ al-Bukhārī, Kitāb badʾ al-waḥy, nr 1; Ṣaḥīḥ Muslim, Kitāb al-imāra, nr 1907. Översättning från arabiska. ↩

  18. Ibn Taymiyya, Majmūʿ al-fatāwā 23:343, återgiven i IslamQA nr 241060. Översättning från arabiska. ↩

  19. Muḥammad ibn Ṣāliḥ al-ʿUthaymīn, Liqāʾ al-bāb al-maftūḥ, sammankomst 211. Frågan gällde valen i Kuwait, där de flesta islamiska aktörer och daʿwa-män som gått in i politiken enligt frågeställaren hade prövats i sin religion. Översättning från arabiska. ↩

  20. Koranen (al-Māʾida 5:8). ↩

  21. Koranen (an-Nisāʾ 4:135). ↩

  22. Umm Salamas berättelse via Ibn Isḥāq, återgiven av al-Bayhaqī i Dalāʾil an-nubuwwa och av Ibn Kathīr i al-Bidāya wa-n-nihāya; kedjan brukar anges som god. Översättning från arabiska. ↩

  23. Ibn Taymiyya, Risālat al-ḥisba, i Majmūʿ al-fatāwā 28:63, där han anför ordet som något som berättas (yurwā), inte som sitt eget. Översättning från arabiska. ↩