Vi kan inte undgå att kny­ta oss an mot någon form av holis­tisk världs­bild, en djupt rotad tro som vi ound­vikli­gen kän­ner är värdig vörd­nad och beun­dran. I prak­tiken kan den­na tro vara en dogm, ide­olo­gi, filosofi, prin­cip eller doktrin.

Den­na tro eller över­tygelse blir så småningom en ore­duc­er­bar rep­re­sen­ta­tion av vår reli­gion; den inre över­tygelsen som avgör hur vi förhåller oss till sak­er och ting, lever ett andligt liv och framkallar känslan av målmed­veten­het i vår rela­tion med exis­tensen som hel­het. Dr. Zakir Naik (1965-), expert på kom­par­a­tiv reli­gion, påpekade med rät­ta att bland ide­olo­gi­er och av män­niskan ska­pade sys­tem kan endast trossys­tem anta rollen som reli­gion, men på sina egna vil­lkor. Naik skrev:

Marx­ism, freudi­an­ism och andra “icke-religiösa” över­tygelser försök­te attack­era den organ­is­er­ade reli­gio­nens röt­ter men utveck­lades i sin tur själ­va till trossys­tem. Ett exem­pel på det­ta är kom­mu­nis­men som under dess glans­da­gar predikades med sam­ma engage­mang och glöd som mån­ga religioner.

Den lutherske teolo­gen prof. Paulus Tillich (1886–1965) kon­stat­er­ade att reli­gion i dess vidaste mening är:

Det som berör en per­son eller ett folk mest. Det­ta kan, naturligtvis, vara den levande Guden, men likaså kan det vara nation­al­ism eller ekonomisk framgång.

Så om en per­sons liv kret­sar kring en kändis är dennes gudom kändis­en, är det veten­skap är dennes gudom veten­skap och är det spel på kasinot är dennes gudom kasinot.