Vi kan inte undgå att knyta oss an mot någon form av holistisk världsbild, en djupt rotad tro som vi oundvikligen känner är värdig vördnad och beundran. I praktiken kan denna tro vara en dogm, ideologi, filosofi, princip eller doktrin.

Denna tro eller övertygelse blir så småningom en oreducerbar representation av vår religion; den inre övertygelsen som avgör hur vi förhåller oss till saker och ting, lever ett andligt liv och framkallar känslan av målmedvetenhet i vår relation med existensen som helhet. Dr. Zakir Naik (1965-), expert på komparativ religion, påpekade med rätta att bland ideologier och av människan skapade system kan endast trossystem anta rollen som religion, men på sina egna villkor. Naik skrev:

Marxism, freudianism och andra ”icke-religiösa” övertygelser försökte attackera den organiserade religionens rötter men utvecklades i sin tur själva till trossystem. Ett exempel på detta är kommunismen som under dess glansdagar predikades med samma engagemang och glöd som många religioner.

Den lutherske teologen prof. Paulus Tillich (1886-1965) konstaterade att religion i dess vidaste mening är:

Det som berör en person eller ett folk mest. Detta kan, naturligtvis, vara den levande Guden, men likaså kan det vara nationalism eller ekonomisk framgång.

Så om en persons liv kretsar kring en kändis är dennes gudom kändisen, är det vetenskap är dennes gudom vetenskap och är det spel på kasinot är dennes gudom kasinot.