Mashallah (mā shāʾa llāh, ما شاء الله) är ett arabiskt uttryck som betyder »det Gud har velat«. Muslimer säger det när de ser något gott, för att erkänna att det kommer från Gud och inte från människans egen förmåga. Orden står i Koranen, i berättelsen om mannen som beundrade sin vingård utan att nämna Gud. De hör också samman med skyddet mot det onda ögat, men den säkra hadithen på den punkten använder andra ord.
Vad betyder mashallah ordagrant?#
Uttrycket består av tre ord: mā (»det som«), shāʾa (»har velat«) och Allāh (»Gud«). Det uttalas ungefär »maa-schaa-llaah«. Stavningarna mashallah, masha Allah och ma sha Allah återger samma tre ord.
Satsen är ofullständig på arabiska. Al-Qurtubī (al-Jāmiʿ li-ahkām al-Qurʾān 10:406) redovisar flera sätt att fylla ut den, till exempel »det Gud vill sker, och det han inte vill sker inte«. Innebörden är densamma: det som finns, finns för att Gud har velat det.
När säger muslimer mashallah?#
I vardagen hörs orden ofta som beröm: över ett barn, ett nytt hus eller en lyckad examen. Skillnaden mot inshallah ligger i tiden: mashallah ser på det som redan finns, inshallah på det som ännu inte har skett. Orden mā shāʾa återkommer i det profeten lärde den som drabbats av motgång att säga: »Säg: Gud har bestämt, och vad han vill gör han« (Sahīh Muslim 2664).
De klassiska texterna talar först om den egna välgången. Tidiga lärda rådde, enligt Ibn Kathīr (Tafsīr 5:158), den som gläds åt sin egendom, sina barn eller sin situation att säga dem, och han kallar det själv rekommenderat (al-Bidāya wa-n-nihāya 2:141). Den som går in i sitt hus bör enligt Ibn al-Qayyim (al-Wābil as-sayyib 1:115) skynda sig att säga dem. Syftet är enligt al-ʿUthaymīn, citerad hos IslamQA, att människan inte ska bli självgod.
Skyddar mashallah mot det onda ögat?#
Ja, enligt Ibn al-Qayyim (Zād al-maʿād 4:156), som räknar orden till det som avvärjer skadan och hänvisar till den tidige lärde ʿUrwa ibn az-Zubayrs bruk. Att ögat kan skada har stöd i texterna: »Det onda ögat är verkligt, och om något kunde föregripa ödet skulle det vara det onda ögat« (Sahīh Muslim 2188), något al-ʿUthaymīn också slår fast på al-ibadah.com. Al-Qurtubī (al-Jāmiʿ 9:227) tillägger att skadan bara sker »med Guds vilja«, samma vilja som orden nämner.
Den hadith från Anas som lovar att den som säger orden inte ska se någon skada på gåvan, utom döden, är dock svag: Ibn Kathīr (Tafsīr 5:158) återger al-Azdīs dom »inte sahīh«, och IslamQA instämmer. Den säkra hadithen använder andra ord. När ʿĀmir ibn Rabīʿa såg Sahl ibn Hunayf tvätta sig och utbrast att han aldrig sett så vacker hud föll Sahl ihop. Profeten sade: »Varför dödar någon av er sin broder? När någon av er ser något hos sin broder som behagar honom, låt honom be om välsignelse för honom« (Sunan Ibn Māja 3509).
Al-Qurtubī (9:227) kallar denna bön en plikt för varje muslim som beundrar något. IslamQA begränsar plikten till den som fruktar att skada och kallar bönen annars föreskriven men inte obligatorisk. Profeten frågade ʿĀmir: »Varför bad du inte om välsignelse?« Ibn al-Qayyim (Zād al-maʿād 4:156) förklarar frågan så: han borde ha sagt allāhumma bārik ʿalayhi, »Gud, välsigna honom«.
Var i Koranen står mashallah?#
Uttrycket är hämtat från sura 18, al-Kahf (Grottan). En rik man går runt i sin vingård och säger: »Jag tror inte att denna [vingård] någonsin kommer att förtorka« (18:35). Hans vän svarar med de ord uttrycket kommer från, här i Bernströms svenska:
Om du bara hade sagt när du gick ut i din vingård: »Ske Guds vilja! Det finns ingen styrka utom hos Gud!«— Koranen 18:39
وَلَوْلَا إِذْ دَخَلْتَ جَنَّتَكَ قُلْتَ مَا شَاءَ اللَّهُ لَا قُوَّةَ إِلَّا بِاللَّهِ ۚ إِن تَرَنِ أَنَا أَقَلَّ مِنكَ مَالًا وَوَلَدًا
Fortsättningen, lā quwwata illā billāh, förklarar al-Qurtubī så: det mannen samlat kom genom Guds kraft och inte hans egen. Den längre formen, lā hawla wa-lā quwwata illā billāh, kallar profeten Muhammed ﷺ en av paradisets skatter (Sahīh Muslim 2704).
Vingården ödeläggs, och ägaren utbrister: »Om jag ändå hade avhållit mig från att sätta någon annan vid Guds sida!« (18:42). Samme ʿUrwa ibn az-Zubayr som nämns ovan gjorde tvärtom. När dadlarna mognade bröt han upp en öppning i muren kring sin trädgård, så att folk kunde gå in, äta och ta med sig frukt. Själv upprepade han orden från 18:39 så länge han var därinne (Ibn al-Jawzī, Sifat as-safwa 1:349).
Får man skriva mashallah på huset?#
Seden är gammal men omstridd. Al-Qurtubī (al-Jāmiʿ 10:406) återger att Hafs ibn Maysara såg orden skrivna på Wahb ibn Munabbihs dörr, och att Mālik ansåg att var och en som går in i sitt hem bör säga dem.
Den samtida lärde ʿAbd ar-Rahmān al-Barrāk avråder, enligt IslamQA, från att skriva dem på fasaden, särskilt som skydd mot ögat. Den som läser en skylt återger bara det som står där och minns inte Gud på riktigt, och skyddet bör sökas i de åkallelser som texterna föreskriver. Versen, hadithen om ʿĀmir och Mālik talar alla om vad människan själv ska säga.
Vilken form av orden förbjöd profeten?#
Profeten förbjöd formen »det Gud vill och du vill«. Till en man som sade så svarade han: »Har du gjort mig till Guds like? Säg: Det Gud ensam vill« (Zād al-maʿād 2:429). En muslim drömde också att en man från Skriftens folk kallade muslimerna ett gott folk, om de bara inte satte någon vid Guds sida med orden »det Gud vill och Muhammed ﷺ vill«. Profeten svarade: »Säg: Det Gud vill och därefter det Muhammed ﷺ vill« (Sunan Ibn Māja 2118). Ibn Kathīr (Tafsīr 1:195) ser detta som ett skydd av tawhīd, läran om Guds enhet.
Betyder mashallah att Gud älskar allt som sker?#
Nej. Ibn Taymiyya (Majmūʿ al-fatāwā 18:132) räknar satsen »det Gud vill sker« till den vilja som omfattar allt, gott som ont, medan den religiösa viljan gäller det Gud har befallt och älskar. Versen 18:39 för han till den allomfattande viljan (8:188). Människan har dessutom en verklig vilja, men den är underordnad: »Men ni kan bara vilja [det] i den mån Gud, världarnas Herre, vill [att ni följer denna väg]« (Koranen 81:29). Den rangordningen ligger i ordet thumma, »därefter«, som profeten satte i stället för wa, »och«.