Koranen

Koranen är den skrift som muslimer håller för Guds ordagranna tal, förmedlat på arabiska till Muhammed ﷺ genom ängeln Gabriel under omkring tjugotre år från år 610 och samlat i 114 suror. För omkring två miljarder människor är den inte en bok bland andra heliga böcker utan själva talet: den reciteras i varje bön, memoreras i sin helhet av hundratusentals troende och läses på arabiska också av dem som inte förstår språket.

Tvisten om Koranen gäller sällan vad den innehåller. Den gäller två andra saker. Den första är hur en text som enligt sitt eget löfte står under Guds beskydd samtidigt kan ha en detaljerat dokumenterad tillkomsthistoria: en insamling under kalifen Abu Bakr, en standardisering under kalifen ʿUthmān som slutade med att avvikande exemplar brändes, en hadith om att skriften uppenbarats i sju ahruf, tio kanoniserade läsarter och en lära om upphävda verser. Den historien har inte grävts fram av utomstående. Den är nedtecknad av traditionens egna auktoriteter, i de verk som fortfarande läses.

Den andra tvisten är svensk, och den gäller inte texten utan bokbandet. När koranexemplar brändes framför ambassader i Stockholm 2023 prövades händelserna i två domstolsslag som svarade på var sin fråga: förvaltningsdomstolarna slog fast att polisen saknade lagstöd att neka tillstånd till sammankomsterna, medan de allmänna domstolarna dömde för hets mot folkgrupp för det som sades vid dem. Lagändringen som trädde i kraft den 1 juli 2026 rör polisens möjligheter att flytta eller ställa in en sammankomst och säger ingenting om var gränsen för det straffbara går.

Vad ordet Koranen betyder

Ordet kommer av den arabiska roten q-r-ʾ, som betyder läsa högt eller recitera. Formen qurʾān är ett verbalsubstantiv som ungefär motsvarar »recitationen« eller »uppläsningen«. Beteckningen passar en text som under sina första generationer främst bars i minnet och framfördes med rösten. Enligt traditionen inleds den första uppenbarelsen med imperativet iqraʾ, »läs«.¹1Koranen, al-ʿAlaq 96:1–5.

اقْرَأْ بِاسْمِ رَبِّكَ الَّذِي خَلَقَ خَلَقَ الْإِنسَانَ مِنْ عَلَقٍ اقْرَأْ وَرَبُّكَ الْأَكْرَمُ الَّذِي عَلَّمَ بِالْقَلَمِ عَلَّمَ الْإِنسَانَ مَا لَمْ يَعْلَمْ

Koranen · al-ʿAlaq 96:1–5

Skriften använder flera namn om sig själv: al-kitāb, boken; al-dhikr, förmaningen; al-furqān, urskiljningen mellan sant och falskt; tanzīl, det nedsända. al-Suyuti återger i al-Itqān fī ʿulūm al-Qurʾān en uppräkning på femtiofem sådana benämningar.²2al-Suyuti, al-Itqān fī ʿulūm al-Qurʾān, avsnittet om Koranens namn.

Indelningen är enkel. Texten består av 114 suror, ordnade efter fallande längd med al-Fātiha som undantag. Varje sura rymmer āyāt, verser, och ordet āya betyder ordagrant tecken. För läsning under ramadan delas helheten i trettio juzʾ.

Ett begrepp bär hela den svenska rättsfrågan: mushaf, det inbundna exemplaret, pärmarna och bladen. Klassisk arabiska skiljer mellan Koranen som Guds tal och mushaf som det föremål talet är nedskrivet i. Ett tryckt exemplar i en bokhylla i Malmö är en mushaf.

Till fackspråket hör också rasm (konsonantskelettet i den nedärvda stavningen), qirāʾa (läsart), tajwīd (recitationsreglerna), tafsīr (utläggning vers för vers) och taʾwīl (tolkning av det som inte ligger i ytan). En version på ett annat språk kallas i den klassiska terminologin inte Koranen. Den mest spridda svenska utgåvan heter därför Koranens budskap.

Koranens verser om sig själv och hadith om nedskrivningen

Koranen talar om sig själv oftare än de flesta heliga skrifter gör. Det tydligaste löftet står i sura 15:

Det är Vi som har uppenbarat denna Koran steg för steg och Vi skall helt visst slå vakt om den!³3Koranen, al-Hijr 15:9.

إِنَّا نَحْنُ نَزَّلْنَا الذِّكْرَ وَإِنَّا لَهُ لَحَافِظُونَ

Koranen · al-Hijr 15:9

Två led i versen bär hela den senare diskussionen: uppenbarelsen sker i etapper, och bevarandet utlovas av Gud själv. Att den skedde stegvis försvaras i 25:32 mot invändningen att skriften borde ha kommit i ett enda stycke, som Toran gjorde.⁴4Koranen, al-Furqān 25:32. I 75:17 sägs det vara Guds sak att samla den, ett uttryck som senare lärda ställde mot berättelserna om kalifernas redaktionsarbete.⁵5Koranen, al-Qiyāma 75:17.

Skriften utmanar också sina belackare att pröva den:

Och om ni tvivlar på något av det som Vi steg för steg har uppenbarat för Vår tjänare, kom då fram med en sura som kan jämföras med detta och kalla på era vittnen – andra än Gud – om ni talar sanning.⁶6Koranen, al-Baqara 2:23.

وَإِن كُنتُمْ فِي رَيْبٍ مِّمَّا نَزَّلْنَا عَلَىٰ عَبْدِنَا فَأْتُوا بِسُورَةٍ مِّن مِّثْلِهِ وَادْعُوا شُهَدَاءَكُم مِّن دُونِ اللَّهِ إِن كُنتُمْ صَادِقِينَ

Koranen · al-Baqara 2:23

Utmaningen upprepas i 17:88, där människor och djinner tillsammans sägs misslyckas med uppgiften.⁷7Koranen, al-Isrāʾ 17:88. I 4:82 anförs textens inre motsägelsefrihet som argument för dess ursprung.⁸8Koranen, al-Nisāʾ 4:82. Och i 3:7 delas verserna i muhkam, fast och klart formulerade, och mutashābih, framställda i bild. Just den versen är själv omtvistad, eftersom innebörden beror på var meningen slutar: känner ingen utom Gud den innersta meningen, eller Gud och de vars kunskap är fast och djupt rotad.⁹9Koranen, Āl ʿImrān 3:7. Läran om upphävande, naskh, vilar på 2:106, där varje upphävd uppenbarelse sägs ersättas med en bättre eller en lika god.¹⁰10Koranen, al-Baqara 2:106.

Hadithsamlingarna lägger till det texten inte berättar om sig själv. al-Bukhari återger Zayd ibn Thābits egen skildring av hur ʿUmar efter slaget vid Yamāma bad Abu Bakr att låta samla Koranen, eftersom många som kunde den utantill hade stupat. Abu Bakr invände först att han inte kunde göra något som Guds sändebud inte hade gjort. Zayd, som fick uppdraget, säger att det inte hade varit tyngre att flytta ett berg. De insamlade bladen förvarades hos Abu Bakr, sedan hos ʿUmar och därefter hos hans dotter Hafsa, tills ʿUthmān lät avskriva dem.¹¹11al-Bukhari, Sahih al-Bukhari, Kitāb fadāʾil al-Qurʾān, hadith 4986 och 4987. En annan berömd hadith berättar hur ʿUmar hörde Hishām ibn Hakīm recitera al-Furqān på ett sätt han själv inte lärt sig, släpade honom inför Profeten och fick svaret att båda recitationerna var riktiga, eftersom Koranen uppenbarats i sju ahruf.¹²12al-Bukhari, Sahih al-Bukhari, hadith 4992; Muslim, Sahih Muslim, Kitāb salāt al-musāfirīn, hadith 818. Om lärandet säger Profeten enligt samma samling: »Den bäste bland er är den som lär sig Koranen och lär ut den.«¹³13al-Bukhari, Sahih al-Bukhari, hadith 5027, återgiven av ʿUthmān ibn ʿAffān. Hadithen återges även av al-Nawawi i Riyād al-sālihīn. Till samma material hör uppgiften att Gabriel varje ramadan gick igenom texten med Profeten, och två gånger det år han dog. Den genomgången, al-ʿarda al-akhīra, blev traditionens förklaring till vilken lydelse som till sist gällde.¹⁴14Ibn Kathir, Tafsīr al-Qurʾān al-ʿazīm, inledningen, om al-ʿarda al-akhīra.

Rättsskolorna och de lärda om vad Koranen är

Den första frågan de lärda tvistade om gällde Koranens natur. De tidiga imamerna slog fast att Koranen är Guds tal och inte skapat. Muʿtaziliterna hävdade motsatsen, och en senare riktning menade att Guds tal är en mening i hans väsen som de nedsända böckerna pekar mot.¹⁵15al-Dhahabi, Siyar aʿlām al-nubalāʾ, om striden under al-Maʾmūn; Ibn Kathir, al-Bidāya wa-l-nihāya, om förhören. Ibn Taymiyya sammanfattar den hållning som blev den härskande: Koranen är Guds tal, inte skapat, var den än reciteras och var den än skrivs.¹⁶16Ibn Taymiyya, al-Wasiyya al-kubrā.

Ur den satsen följer den mest tillspetsade rättsliga oenigheten. Om Koranen är arabisk också till sitt väsen, vad är då en översättning? Skriften säger om sig själv:

Vi har uppenbarat den som en förkunnelse på det arabiska språket, för att ni med ert förstånd till fullo skall kunna tillägna er [dess budskap].¹⁷17Koranen, Yūsuf 12:2.

إِنَّا أَنزَلْنَاهُ قُرْآنًا عَرَبِيًّا لَّعَلَّكُمْ تَعْقِلُونَ

Koranen · Yūsuf 12:2

Ibn Qudāma drar slutsatsen i al-Mughnī. Koranen är enligt honom ett mirakel till både ordalydelse och innebörd, och ändras ordalydelsen träder texten ut ur sin ordning och är då varken Koranen eller något som liknar den.¹⁸18Ibn Qudāma, al-Mughnī, kapitlet om recitationen i bönen. Återgivet i sammanfattning; den exakta ordalydelsen har inte kunnat kontrolleras mot tryckt utgåva.

al-Nawawi redovisar hållningarna: hos Shāfiʿī, Mālik, Ahmad ibn Hanbal och Dāwūd al-Zāhirī är bönen ogiltig om man reciterar i översättning, medan Abū Hanīfa tillät det, och hans två elever Abū Yūsuf och Muhammad al-Shaybānī medgav det bara för den som inte behärskar arabiska. Hanafiternas bevis var en uppgift al-Nawawi återger: Salmān al-Fārisī ska ha skrivit ned al-Fātiha på persiska åt några perser.¹⁹19al-Nawawi, al-Majmūʿ sharh al-Muhadhdhab, kapitlet om recitation på annat språk än arabiska. al-Suyuti tillägger att Abū Hanīfa enligt en kommentator senare tog tillbaka sin ståndpunkt, och att al-Qaffāl skilde mellan tafsīr, som återger delar av avsikten, och översättning, som gör anspråk på att ersätta ordalydelsen.²⁰20al-Suyuti, al-Itqān fī ʿulūm al-Qurʾān, avsnittet om recitation på persiska.

En vanlig missuppfattning har en klassisk rättelse. De sju ahruf i hadithen är inte de sju läsarter som bär läsarnas namn. al-Qurtubi slår fast att de läsarter som tillskrivs de sju läsarna alla går tillbaka på en enda av de sju ahruf – den som ʿUthmān samlade kodexen kring – snarare än att själva vara de ahruf som följeslagarna en gång hade utrymme att recitera efter.²¹21al-Qurtubi, al-Jāmiʿ li-ahkām al-Qurʾān, inledningen. Återgivet i sammanfattning; den exakta ordalydelsen har inte kunnat kontrolleras mot tryckt utgåva. Samma rättelse återges av Ibn Kathir i inledningen till hans tafsīr.

Oenigheten går längre än så. Versernas plats i suran anses fastställd genom uppenbarelsen, medan majoriteten, bland dem Mālik, håller surornas inbördes ordning för följeslagarnas eget omdöme. al-Qurtubi redovisar öppet att Ibn Masʿūds och Ubayy ibn Kaʿbs kodexar ordnade surorna annorlunda.²²22al-Suyuti, al-Itqān, avsnittet om versernas och surornas ordning; al-Qurtubi, al-Jāmiʿ, inledningen, om Ibn Masʿūds och Ubayys kodexar. Skolorna är inte ens eniga om huruvida basmalan, »I Guds den Nåderikes den Barmhärtiges namn«, är en vers: hos Shāfiʿī är den en vers i al-Fātiha, hos Mālik och Abū Hanīfa ingen vers alls, och Dāwūd höll den för en fristående vers före varje sura. al-Nawawi kallar frågan avgörande för bönens giltighet.²³23Ibn Kathir, Tafsīr al-Qurʾān al-ʿazīm, kommentaren till al-Fātiha; al-Nawawi, al-Majmūʿ sharh al-Muhadhdhab. Och om det fysiska exemplaret gäller att majoriteten kräver rituell renhet för att vidröra det, med stöd av 56:79, medan Dāwūd al-Zāhirī och några tidiga auktoriteter tillät beröring, hanafiterna godtar den genom fodral och Mālik gav menstruerande kvinnor rätt att recitera.²⁴24al-Nawawi, al-Majmūʿ, kapitlet om beröring av mushaf; al-Marghinani, al-Hidāya, om menstruerande och rituellt orena.

Att läsa Koranen utan att känna dess inre kronologi har aldrig varit den klassiska normen. al-Qurtubi återger hur ʿAlī ibn Abī Tālib i moskén frågade en man som förmanade folket om han kände det upphävande och det upphävda. Mannen svarade nej. »Då har du gått under och dragit andra med dig«, sade ʿAlī, och visade ut honom.²⁵25al-Qurtubi, al-Jāmiʿ li-ahkām al-Qurʾān, kommentaren till 2:106. Replikens ordalydelse är återgiven efter tafsīrens berättelse och har inte kunnat kontrolleras mot tryckt utgåva.

Koranens historia från Mecka till Kairoutgåvan 1924

Uppenbarelserna kom enligt traditionen från 610 till Muhammeds ﷺ död 632, först i Mecka och sedan i Medina. Skillnaden är inte enbart geografisk: al-Qurtubi noterar att det medinensiska upphäver det mekkanska i större delen av Koranen och aldrig tvärtom, vilket gör kronologin till en förutsättning för varje giltig tolkning. al-Suyuti redovisar tre konkurrerande definitioner av vad som räknas som mekkanskt.²⁶26al-Qurtubi, al-Jāmiʿ, inledningen; al-Suyuti, al-Itqān, avsnittet om det mekkanska och det medinensiska.

Under Profetens livstid fanns texten dels i minnet hos dem som kunde den utantill, dels nedskriven på pergament, palmbladsskaft och skulderblad. Ibn Khaldun tecknar fortsättningen: ʿUmar föreslog Abu Bakr att låta samla den, kalifen invände först men gav sedan Zayd ibn Thābit uppdraget, och bladen gick vidare till ʿUmar och till Hafsa. Omkring år 650 kom Hudhayfa ibn al-Yamān tillbaka från fälttågen i Armenien och Azerbajdzjan förskräckt över hur olika trupperna reciterade, och varnade ʿUthmān för att umman skulle splittras. ʿUthmān lät då Zayd och tre män ur Quraysh skriva av bladen till en enhetlig kodex, med anvisningen att vid oenighet följa stammens dialekt. Ett exemplar sändes till varje provins och övriga skrifter brändes.²⁷27Ibn Khaldun, Tārīkh, om insamlingen av Koranen; jfr al-Bukhari, hadith 4987.

Att brännandet finns kvar i källorna säger något om traditionens självbild. al-Qurtubi drar av ʿUthmāns åtgärd slutsatsen att blad med Guds namn får brännas, och att handlingen där var ett sätt att hedra texten, ikrām, och skydda den från att trampas under fötterna. Domaren al-Bāqillānī citeras för att en härskare får göra så när hans omdöme leder dit.²⁸28al-Qurtubi, al-Jāmiʿ li-ahkām al-Qurʾān, kommentaren till 15:9 och avsnittet om ʿUthmāns kodex. Den slutsatsen får inte lösgöras från sitt villkor. Klassisk rätt håller isär att förstöra ett exemplar för att hedra texten och att göra det för att håna den, istihzāʾ, och den andra handlingen bedöms i motsatt ände av skalan. Ibn Taymiyya formulerar den bedömningen kort:

Att håna Guds tecken och ringakta hans sändebud är med nödvändighet otro.²⁹29Ibn Taymiyya, al-Istighātha (al-Radd ʿalā l-Bakrī). Svensk översättning gjord för denna artikel. Satsen är den klassiska motpolen till al-Qurtubis resonemang om ordnad förstöring och bör aldrig läsas skild från det.

Det litteraturen tillåter är alltså en ordnad förstöring av utslitna eller avvikande exemplar. Något stöd för att bränna Koranen som hån går inte att hämta där.

Konflikten redovisas också. Ibn Masʿūd uppmanade kufaborna att gömma undan sina exemplar, och en senare shiitisk polemik har gjort gällande att ʿUthmān förbigick honom av ovilja. Ibn Taymiyya svarar att Zayd hade varit med vid den sista genomgången med Gabriel, att han redan var utsedd av Abu Bakr och ʿUmar, och att den stora majoriteten av följeslagarna stod bakom ʿUthmāns beslut. al-Qurtubi tillägger att valet av Zayd gällde hans minne av helheten och inte hans rang.³⁰30Ibn Taymiyya, Minhāj al-sunna; al-Qurtubi, al-Jāmiʿ, citerande Ibn al-Anbārī. Invändningen gäller alltså tillvägagångssättet vid en insamling, inte innehållet i det som samlades in.

Den ʿuthmānska kodexen saknade både konsonantpunkter och vokaltecken. Ibn Taymiyya beskriver hur punkter och tecken lades till senare, när uttalsfelen blev vanliga, och att de lärda tvistade om det var klandervärt.¹⁶16Ibn Taymiyya, al-Wasiyya al-kubrā. Först på 900-talet fastställde Ibn Mujāhid de sju erkända läsarterna, och tre tillkom därefter. Den mushaf som i dag används i nästan hela den muslimska världen är den egyptiska Kairoutgåvan från 1924, som följer läsarten Hafs ʿan ʿĀsim, medan Warsh ʿan Nāfiʿ läses i Nordvästafrika.³¹31Ibn Mujāhid (d. 936) fastställde de sju läsarterna; Ibn al-Jazarī lade till tre. Kairoutgåvan 1924 följer Hafs ʿan ʿĀsim.

Striden om Koranen har varit statsangelägenhet förr. Under mihna, förhören som inleddes i Bagdad 833 på kalifen al-Maʾmūns befallning, tvingades domare och lärda svara på om Koranen var skapad, och Ahmad ibn Hanbal fängslades för sitt nej.¹⁵15al-Dhahabi, Siyar aʿlām al-nubalāʾ, om striden under al-Maʾmūn; Ibn Kathir, al-Bidāya wa-l-nihāya, om förhören. I modern tid dömdes den egyptiske litteraturvetaren Nasr Hāmid Abū Zayd 1995 som avfälling för sina textkritiska studier och tvångsskildes från sin hustru. Han gick i landsflykt till Nederländerna och avled 2010.³²32Nasr Hāmid Abū Zayd (1943–2010) dömdes 1995 av egyptisk domstol som avfälling genom hisba-institutet och tvångsskildes från sin hustru; paret lämnade Egypten samma år. Och den 12 juli 2023 antog FN:s råd för mänskliga rättigheter, på begäran av Pakistan för de islamiska staternas organisation, en resolution mot religiöst hat efter koranbränningarna i Sverige och Danmark, med 28 röster för och 12 emot. USA och EU-länderna röstade nej med hänvisning till yttrandefriheten.³³33FN:s råd för mänskliga rättigheter, resolution om religiöst hat antagen den 12 juli 2023 med 28 röster för, 12 emot och 7 nedlagda.

Koranen i Sverige: översättningar, skola och domstolar

Sverige har fem fullständiga översättningar gjorda direkt från arabiskan. Fredrik Crusenstolpe kom först 1843, följd av arabisten C. J. Tornberg 1874 och av K. V. Zetterstéen 1917, vars ordagranna version tillkom på initiativ av Nathan Söderblom, religionshistoriker och ärkebiskop från 1914. De två senaste är gjorda av muslimer: diplomaten Mohammed Knut Bernströms Koranens budskap 1998, med Muhammad Asads kommentar översatt jämte texten, och den utgåva Skandinaviska stiftelsen för utbildning gav ut 2023 i Kent Asante Wennerströms översättning, med den arabiska källtexten tryckt bredvid och med förtydliganden hämtade ur at-Tabari, al-Baghawi och Ibn Kathir.³⁴34Den ädla Koranen med översättning av dess versers innebörd på svenska, Skandinaviska stiftelsen för utbildning 2023. Översättare, metod och tolkningsunderlag enligt utgåvans eget förord. Härtill kommer Qanita Sadiqas översättning från 1988, utgiven inom ahmadiyyarörelsen. Den räknas inte in ovan. Skälet ligger i förlagan och inte i samfundstillhörigheten: översättningen bygger på en engelsk tolkning från 1917 av missionären Muhammad Ali, inte på arabiskan.³⁵35Simon Sorgenfrei, Islam i Sverige - de första 1300 åren, kapitel 12, som anger Muhammad Alis engelska tolkning från 1917 som Sadiqas förlaga.

Bo Holmberg riktade i Signum 1999 en träffsäker kritik mot Bernströms översättning: den är i alltför hög grad en tolkning, ordet qurʾān återges på sju olika sätt, och parenteserna lägger till vad arabiskan inte säger.³⁶36Bo Holmberg, »En ny svensk koranöversättning«, Signum 1999:6. Kritiken bekräftar i sak den klassiska hållningen om vad en översättning kan vara, och 2023 års utgåva svarar på den från andra hållet genom att lämna kvar arabiskan på sidan så att läsaren själv kan pröva ordet mot ordet.

I svensk skola möter eleverna Koranen som urkund. Kursplanen i religionskunskap behandlar islam parallellt med kristendom och judendom: högtider och berättelser i lågstadiet, ritualer och heliga rum i mellanstadiet, centrala tankegångar och urkunder i högstadiet.³⁷37Skolverket, kursplan i religionskunskap, Lgr22.

Hur många läsare det finns vet ingen säkert, eftersom Sverige inte fört religionsstatistik sedan 1930-talet. Pew Research Center uppskattade andelen muslimer till omkring åtta procent 2016, ungefär 810 000 personer, med projektioner till 2050 på mellan elva och trettio procent beroende på migrationsscenario.³⁸38Pew Research Center, Europe’s Growing Muslim Population, 29 november 2017. Myndigheten för stöd till trossamfund räknade samtidigt 154 189 medlemmar eller regelbundna deltagare i muslimska församlingar 2016, en siffra som 2021 hade stigit till drygt 224 000.³⁹39Myndigheten för stöd till trossamfund, redovisade medlems- och deltagarsiffror för 2016 respektive 2021. Skillnaden mellan de båda måtten är avståndet mellan kulturell tillhörighet och organiserad religiositet.

Rättsligt är skyddet för det heliga i Sverige avvecklat i tre steg. 1734 års lag stadgade dödsstraff för den som hädade Gud, hans ord eller sakramenten. 1864 mildrades straffet till straffarbete. 1949 ersattes hädelsebrottet av brott mot trosfrid, som skyddade det ett trossamfund höll heligt, och som efter judeförföljelserna uttryckligen omfattade andra religioner än kristendomen. 1970 avskaffades trosfridsbrottet med motiveringen att fri debatt om religiösa frågor gagnar samhället.⁴⁰40Daniel Stattin, »Hädelse och yttrandefrihet ur juridisk synvinkel«, Signum, 2 mars 2023.

Därmed prövas koranbränning i dag i två spår som inte möts. I tillståndsspåret upphävde Förvaltningsrätten i Stockholm den 4 april 2023 polisens avslag på två ansökningar om sammankomster vid Turkiets och Iraks ambassader, med motiveringen att möjligheterna att vägra tillstånd är mycket begränsade och att hotbilden inte var tillräckligt konkret knuten till just dessa.⁴¹41Förvaltningsrätten i Stockholm, domar den 4 april 2023, mål nr 2741-23 och 2925-23. Kammarrätten fastställde bedömningen den 12 juni samma år.⁴²42Kammarrätten i Stockholm, dom den 12 juni 2023, mål nr 2079-23 och 2080-23. Den 17 augusti 2023 höjde Säkerhetspolisen terrorhotnivån från tre till fyra på en femgradig skala, med koranbränningarna som en av grunderna.⁴³43Säkerhetspolisen höjde terrorhotnivån från tre till fyra den 17 augusti 2023. I straffspåret dömdes Salwan Najem den 3 februari 2025 av Stockholms tingsrätt för fyra fall av hets mot folkgrupp för uttalanden vid bränningarna sommaren 2023, till villkorlig dom och dagsböter; domstolen fann att handlingarna med klar marginal överskred vad som kan räknas som saklig kritik. Åtalet mot Salwan Momika lades ned sedan han skjutits till döds veckan före domen.⁴⁴44Stockholms tingsrätt, dom den 3 februari 2025; brottsrubricering hets mot folkgrupp enligt 16 kap. 8 § brottsbalken. Svea hovrätt fastställde domen den 7 november 2025, och sedan Högsta domstolen inte meddelat prövningstillstånd vann den laga kraft i januari 2026.⁴⁵45Svea hovrätt, dom den 7 november 2025; Högsta domstolen meddelade inte prövningstillstånd, varvid domen vann laga kraft i januari 2026.

Lagstiftaren har prövat att överbrygga glappet och avstått. Utredningen SOU 2024:52, ledd av Mattias Larsson, föreslog en ny vägransgrund när det står klart att en sammankomst medför påtaglig fara för brott som hotar Sveriges säkerhet, och redovisade själv invändningen att meningsmotståndare med kvalificerade våldshot då skulle kunna påverka vad som får yttras.⁴⁶46SOU 2024:52, Allmänna sammankomster och Sveriges säkerhet. Den invändningen förtjänar att formuleras självständigt och inte bara som en not i ett betänkande. Om staten får förbjuda ett yttrande därför att motståndare hotar med våld, är det hotet som avgör var gränsen går. Den som vill tysta någon behöver då bara framstå som tillräckligt farlig, och varje gång metoden fungerar blir den mer lönsam att pröva nästa gång. Det är kärnan i det som i amerikansk rättsdebatt kallas heckler’s veto, och den står oberoende av vad man anser om koranbränning som handling. Propositionen 2025/26:133 tog inte in den föreslagna grunden. Polisen får i stället ändra tid eller plats, ställa in eller villkora en sammankomst när det är nödvändigt med hänsyn till säkerheten för människors liv eller hälsa.⁴⁷47Prop. 2025/26:133, Stärkt säkerhet vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, beslutad den 24 februari 2026. Riksdagen antog förslagen den 7 maj 2026 och lagen trädde i kraft den 1 juli. Den som anordnar en sammankomst i strid med ett sådant beslut kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.⁴⁸48Justitieutskottets betänkande 2025/26:JuU32; riksdagsbeslut den 7 maj 2026, ikraftträdande den 1 juli 2026. Straffskalan för den som anordnar en sammankomst i strid med besluten är böter eller fängelse i högst sex månader.

Danmark valde motsatt väg. Efter en sommar med koranbränningar också i København antog Folketinget den 7 december 2023 ett tillägg till straffeloven som straffbelägger otillbörlig behandling av skrifter med väsentlig religiös betydelse för ett erkänt trossamfund. Straffet är böter eller fängelse i högst två år, och lagen gick igenom med 94 röster mot 77.⁴⁹49Danmark, lov om ændring af straffeloven, antagen av Folketinget den 7 december 2023 med 94 röster mot 77; straffeloven § 110 e stk. 2 om otillbörlig behandling av skrift med väsentlig religiös betydelse för ett erkänt trossamfund, straff böter eller fängelse i högst två år. Danmark kriminaliserade alltså själva handlingen, medan den svenska lagstiftaren varken gjorde det eller tog in utredningens vägransgrund och stannade vid en säkerhetsbaserad möjlighet att flytta eller ställa in. Två grannländer med jämförbara rättstraditioner mötte samma diplomatiska och säkerhetspolitiska tryck 2023 och drog motsatta slutsatser. Det svenska utfallet var därmed ett vägval som hade kunnat falla annorlunda ut, och yttrandefrihetens logik avgjorde det inte på egen hand.

Opinionen är delad, och siffran beror på frågan. Novus mätte i juli 2023 att 38 procent ville förbjuda koranbränning, ungefär samma andel som ville göra detsamma med bibeln, toran och svenska flaggan, samtidigt som 96 procent ansåg det viktigt att försvara yttrandefriheten.⁵⁰50Novus, egen undersökning, fältarbete 24–26 juli 2023, 1 000 intervjuer, 18–84 år. Kantar Public frågade samma månad om bränning av heliga skrifter generellt och fick 53 procent för förbud mot 34 procent för tillåtelse.⁵¹51Kantar Public för SVT, juli 2023, 1 004 svarande i onlinepanel. Skillnaden på femton enheter mäter effekten av hur frågan ställs, snarare än en opinionssvängning på några veckor: den ena mätningen namnger handlingen och sätter den bredvid jämförbara handlingar, den andra frågar abstrakt om heliga skrifter.

Juristdebatten går isär lika tydligt. Göran Lambertz hävdade i Svensk Juristtidning 2023 att offentlig koranbränning normalt är hets mot folkgrupp, eftersom bestämmelsen omfattar missaktning med anspelning på trosbekännelse.⁵²52Göran Lambertz, »Bränna Koranen är hets mot folkgrupp«, Svensk Juristtidning 2023. Per Bauhn svarade i Fokus i december 2025 att hovrätten blandar samman förakt för islam med förakt för muslimer, och att domen ger troende vetorätt över andras yttranden.⁵³53Per Bauhn, »Vill Svea hovrätt återinföra hädelselagarna?«, Fokus, 18 december 2025. Mahmoud Khalfi, direktör för Stockholms moské, har för sin del beskrivit bränningarna som ett barbariskt sätt att förnedra Koranen och efterlyst dialog i stället för konfrontation.⁵⁴54Mahmoud Khalfi i intervju i Sveriges Radios Studio Ett.

Två hållningar hörs sällan i den svenska pressen. Den ena är den strikt liberala, som håller att skändandet av en symbol i sig är ett yttrande: en bok har inga rättigheter, hädelse är historiskt det yttrande friheten prövas mot, och den som bara skyddar det oförargliga skyddar ingenting. Den hållningen försvarar handlingen och inte enbart rätten att slippa straff för den, vilket skiljer den från Bauhns kritik av domen. Den andra hörs inom muslimsk debatt och drar åt motsatt håll: rätt svar på en provokation är att inte reagera alls, eftersom varje demonstration, varje diplomatisk protest och varje anlagd brand i ett ambassadområde ger provokatören exakt den uppmärksamhet handlingen syftar till. Att muslimsk opinion i Sverige inte är enhetlig är också Mohammad Fazlhashemis poäng. Professorn i islamisk teologi och filosofi i Uppsala har beskrivit hur olika muslimska tolkningstraditioner drar åt skilda håll i mötet med Europa.⁵⁵55Mohammad Fazlhashemi, Vems islam. De kontrastrika muslimerna, Studentlitteratur.

Koranen och den svenska skriftkulturens idéhistoria

Sverige var i tre sekler ett samhälle byggt kring en helig bok i hemmet. 1686 års kyrkolag ålade prästerskapet att pröva församlingsbornas läsning och katekeskunskap vid husförhör, socken för socken och hus för hus, vilket gav landet en tidig och närmast total läskunnighet med ett enda syfte: att var och en själv skulle kunna läsa Skriften.⁵⁶561686 års kyrkolag ålade prästerskapet att vid husförhör pröva församlingsbornas läskunnighet och kunskap i katekesen. Bibeln fanns på svenska sedan Gustav Vasas bibel 1541, reviderad som Karl XII:s bibel 1703 och ersatt av 1917 års kyrkobibel. Bibel 2000 lades fram av en bibelkommission som staten tillsatt 1972.⁵⁷57Gustav Vasas bibel 1541, Karl XII:s bibel 1703, 1917 års kyrkobibel och Bibel 2000, framlagd av den bibelkommission som tillsattes 1972.

Det andaktsbruket är väl dokumenterat i breven från 1800-talet. Fredrika Bremer skriver om sin egen läsning:⁵⁸58Fredrika Bremer, Fredrika Bremers brev.

Jag läste flitigt bibeln, låg ofta, ofta på mina knän, ja, steg upp om natten för att bedja om ljus och frid.

— Fredrika Bremer, Fredrika Bremers brev

Likheten i praktik döljer en verklig skillnad i lära. Reformationens svenska arvtagare satte översättningen i centrum: den svenska texten var Skriften, folkspråket var poängen, och en ny översättning kunde ersätta en gammal utan att något gick förlorat. Ellen Key kunde därför citera »ett gammalt bibelord« på svenska som ett auktoritativt ord.⁵⁹59Ellen Key, Barnets århundrade. Den islamiska hållningen binder däremot miraklet till den arabiska ordalydelsen, vilket gör varje svensk version till en tolkning och lämnar originalet oersättligt. Två skriftkulturer kan alltså se ut att göra samma sak och ändå vila på oförenliga uppfattningar om var det heliga sitter. Att den svenska historien rymmer husförhör och hädelsestraff säger därför ingenting om vad som bör gälla i dag, och den avvecklade lagstiftningen är ett historiskt förlopp och inte ett argument i endera riktningen.

Året 1917 är ett talande sammanträffande i den svenska bokhistorien. Samma år som riket fick sin nya kyrkobibel utkom Zetterstéens koranöversättning, tillkommen på initiativ av den sittande ärkebiskopen.³⁶36Bo Holmberg, »En ny svensk koranöversättning«, Signum 1999:6.

Vanliga invändningar mot Koranen och svaren på dem

Att insamlingen motsäger bevarandelöftet. Om Gud vakar över texten, varför behövdes då Abu Bakrs blad, ʿUthmāns kommitté och bålet med de avvikande exemplaren? Invändningen är stark just därför att den bygger på muslimska källor. Svaret som traditionen ger är att löftet i 15:9 gäller bevarandet, inte metoden för det, och att kalifernas åtgärder är sättet löftet infriades på. Modern filologi har dessutom stärkt den historiska sidan av redogörelsen. Marijn van Putten visade 2019 att fjorton tidiga handskrifter konsekvent stavar frasen om Guds nåd likadant på samma ställen, vilket bara låter sig förklaras av ett enda skriftligt urexemplar under islams första århundrade, och av att de kopierades från skrivna förlagor.⁶⁰60Marijn van Putten, »’The Grace of God’ as evidence for a written Uthmanic archetype«, Bulletin of the School of Oriental and African Studies 82 (2019). Det är precis vad berättelsen om ʿUthmāns kodex påstår.

Att upphävda verser gör bevarandet meningslöst. al-Suyuti redovisar tre former av naskh, däribland att ordalydelsen upphävs men regeln står kvar, och han återger ʿUmars uttalande att han skulle ha skrivit in steningsversen i kodexen om han inte fruktat att folk skulle säga att ʿUmar lade till i Guds bok. al-Zarkashi och Ibn Zafar för samtidigt fram motargumentet inifrån: en enskild överföring kan inte fastställa Koran.⁶¹61al-Suyuti, al-Itqān fī ʿulūm al-Qurʾān, avsnittet om naskh, med al-Zarkashis och Ibn Zafars invändningar. Den klassiska hållningen bärs upp av två skäl. Det som togs tillbaka togs tillbaka av samma auktoritet som sände ned det, före uppenbarelsens slut och bekräftat vid den sista genomgången med Gabriel, och löftet gäller den text som stod kvar när uppenbarelsen upphörde. Rättsligt hänger dessutom ingenting på en frånvarande vers, eftersom steningsstraffet i klassisk rätt vilar på sunnan, den andra källan, och inte på en förlorad textrad.

Att texten skulle vara en sen konstruktion. John Wansbrough hävdade 1977 att Koranens kanoniska form växte fram genom en utdragen redaktionsprocess i en judisk-kristen miljö i Mesopotamien och först fixerades omkring år 800.⁶²62John Wansbrough, Quranic Studies: Sources and Methods of Scriptural Interpretation (Oxford University Press 1977). Christoph Luxenberg föreslog 2000 att stora delar bör läsas som syro-arameiska.⁶³63Christoph Luxenberg, Die syro-aramäische Lesart des Koran (Berlin 2000). Metoden har avvisats av flertalet fackföreträdare, bland dem Nicolai Sinai och Angelika Neuwirth. Luxenbergs bok hör dock inte till forskningens huvudfåra, och metoden har mötts av tung kritik för att den ändrar texten utifrån just den läsning den ska bevisa. Det materiella underlaget har sedan dess gått emot båda. Två pergamentblad i Birminghams universitetsbibliotek, med delar av sura 18–20, har radiokoldaterats till mellan 568 och 645 med 95,4 procents sannolikhet, låt vara att metoden daterar djuret och inte bläcket.⁶⁴64University of Birmingham, pressmeddelande 22 juli 2015 om de radiokoldaterade koranbladen i Mingana-samlingen. Sanaa-palimpsesten, det enda kända vittnet till en icke-ʿuthmānsk texttyp, visar avvikelser som i stor utsträckning motsvarar just de läsarter traditionen själv tillskriver följeslagarnas kodexar, alltså en bekräftelse av dess uppgifter och inte av en sen tillkomst.⁶⁵65Behnam Sadeghi och Mohsen Goudarzi, »Sanʿāʾ 1 and the Origins of the Qurʾān«, Der Islam 87 (2012). Den forskning som i dag är förhärskande på området arbetar i motsatt riktning mot Wansbrough. Angelika Neuwirth har sedan 1970-talet läst Koranen som ett vittnesbörd om senantikens religiösa värld och som en text vars suror går att följa i en inre kronologi, och sedan 2007 dokumenterar projektet Corpus Coranicum i Berlin systematiskt handskrifter, läsarter och parallelltexter.⁶⁶66Angelika Neuwirth, Der Koran als Text der Spätantike (Berlin 2010); Corpus Coranicum, Berlin-Brandenburgische Akademie der Wissenschaften, projekt startat 2007. Nicolai Sinai, som kommer ur samma skola och hör till Luxenbergs kritiker, sammanfattar forskningsläget så att texten kodifierades kort efter Muhammeds ﷺ död.⁶⁷67Nicolai Sinai, The Qurʾan: A Historical-Critical Introduction (Edinburgh University Press 2017).

Att oöversättligheten gör påståendet oprövbart. Invändningen är att den som säger att miraklet ligger i arabiskan har immuniserat sig. Så fungerar det inte i praktiken. Utmaningen i 2:23 riktar sig till dem som behärskar språket och har stått öppen i fjorton sekler. al-Suyuti formulerar den klassiska bedömningen:

Denna Koran sändes ned, och folket förmådde inte komma med dess like, vilken språklig form de än valde.⁶⁸68al-Suyuti, al-Itqān fī ʿulūm al-Qurʾān, kapitlet om iʿjāz. Svensk översättning gjord för denna artikel.

Arabiskan är offentlig, grammatiskt beskriven sedan 700-talet och tillgänglig för var och en som lär sig den. Invändningen att domen fälls av de redan övertygade träffar inte utmaningens form. Den i 2:23 riktar sig till motståndarna och inte till församlingen, och de första den ställdes till var Quraysh, språkets egna mästare, med både medlen och skälen att möta den med en efterbildning i stället för med strid. Prövningen står öppen på samma villkor i dag, och det som avgör den är arabiskan, inte vem som åberopar den.

Kvar står ett svenskt problem som ingen teologi löser. De två domstolsslagen har prövat olika frågor och landat i besked som drar åt olika håll, Högsta domstolen har avstått från att ta upp saken, och lagen som gäller från den 1 juli 2026 stannar vid säkerheten för liv och hälsa. Rättsläget vilar därför på ett enda hovrättsavgörande. Svea hovrätt dömde för uttalandena och sammanhanget, och därmed står den svåraste frågan obesvarad: var gränsen går mellan att förakta en lära och att förakta dem som håller den. Klassisk islamisk rätt drog en besläktad linje mellan att skada ett exemplar för att hedra texten och att göra det för att håna den, men den linjen är dragen i ett annat rättssystem och av andra skäl, och den kan inte avgöra den svenska frågan.

---

Footnotes

1. Koranen, al-ʿAlaq 96:1–5. ↩

2. al-Suyuti, al-Itqān fī ʿulūm al-Qurʾān, avsnittet om Koranens namn. ↩

3. Koranen, al-Hijr 15:9. ↩

4. Koranen, al-Furqān 25:32. ↩

5. Koranen, al-Qiyāma 75:17. ↩

6. Koranen, al-Baqara 2:23. ↩

7. Koranen, al-Isrāʾ 17:88. ↩

8. Koranen, al-Nisāʾ 4:82. ↩

9. Koranen, Āl ʿImrān 3:7. ↩

10. Koranen, al-Baqara 2:106. ↩

11. al-Bukhari, Sahih al-Bukhari, Kitāb fadāʾil al-Qurʾān, hadith 4986 och 4987. ↩

12. al-Bukhari, Sahih al-Bukhari, hadith 4992; Muslim, Sahih Muslim, Kitāb salāt al-musāfirīn, hadith 818. ↩

13. al-Bukhari, Sahih al-Bukhari, hadith 5027, återgiven av ʿUthmān ibn ʿAffān. Hadithen återges även av al-Nawawi i Riyād al-sālihīn. ↩

14. Ibn Kathir, Tafsīr al-Qurʾān al-ʿazīm, inledningen, om al-ʿarda al-akhīra. ↩

15. al-Dhahabi, Siyar aʿlām al-nubalāʾ, om striden under al-Maʾmūn; Ibn Kathir, al-Bidāya wa-l-nihāya, om förhören. ↩ ↩²

16. Ibn Taymiyya, al-Wasiyya al-kubrā. ↩ ↩²

17. Koranen, Yūsuf 12:2. ↩

18. Ibn Qudāma, al-Mughnī, kapitlet om recitationen i bönen. Återgivet i sammanfattning; den exakta ordalydelsen har inte kunnat kontrolleras mot tryckt utgåva. ↩

19. al-Nawawi, al-Majmūʿ sharh al-Muhadhdhab, kapitlet om recitation på annat språk än arabiska. ↩

20. al-Suyuti, al-Itqān fī ʿulūm al-Qurʾān, avsnittet om recitation på persiska. ↩

21. al-Qurtubi, al-Jāmiʿ li-ahkām al-Qurʾān, inledningen. Återgivet i sammanfattning; den exakta ordalydelsen har inte kunnat kontrolleras mot tryckt utgåva. Samma rättelse återges av Ibn Kathir i inledningen till hans tafsīr. ↩

22. al-Suyuti, al-Itqān, avsnittet om versernas och surornas ordning; al-Qurtubi, al-Jāmiʿ, inledningen, om Ibn Masʿūds och Ubayys kodexar. ↩

23. Ibn Kathir, Tafsīr al-Qurʾān al-ʿazīm, kommentaren till al-Fātiha; al-Nawawi, al-Majmūʿ sharh al-Muhadhdhab. ↩

24. al-Nawawi, al-Majmūʿ, kapitlet om beröring av mushaf; al-Marghinani, al-Hidāya, om menstruerande och rituellt orena. ↩

25. al-Qurtubi, al-Jāmiʿ li-ahkām al-Qurʾān, kommentaren till 2:106. Replikens ordalydelse är återgiven efter tafsīrens berättelse och har inte kunnat kontrolleras mot tryckt utgåva. ↩

26. al-Qurtubi, al-Jāmiʿ, inledningen; al-Suyuti, al-Itqān, avsnittet om det mekkanska och det medinensiska. ↩

27. Ibn Khaldun, Tārīkh, om insamlingen av Koranen; jfr al-Bukhari, hadith 4987. ↩

28. al-Qurtubi, al-Jāmiʿ li-ahkām al-Qurʾān, kommentaren till 15:9 och avsnittet om ʿUthmāns kodex. ↩

29. Ibn Taymiyya, al-Istighātha (al-Radd ʿalā l-Bakrī). Svensk översättning gjord för denna artikel. Satsen är den klassiska motpolen till al-Qurtubis resonemang om ordnad förstöring och bör aldrig läsas skild från det. ↩

30. Ibn Taymiyya, Minhāj al-sunna; al-Qurtubi, al-Jāmiʿ, citerande Ibn al-Anbārī. ↩

31. Ibn Mujāhid (d. 936) fastställde de sju läsarterna; Ibn al-Jazarī lade till tre. Kairoutgåvan 1924 följer Hafs ʿan ʿĀsim. ↩

32. Nasr Hāmid Abū Zayd (1943–2010) dömdes 1995 av egyptisk domstol som avfälling genom hisba-institutet och tvångsskildes från sin hustru; paret lämnade Egypten samma år. ↩

33. FN:s råd för mänskliga rättigheter, resolution om religiöst hat antagen den 12 juli 2023 med 28 röster för, 12 emot och 7 nedlagda. ↩

34. Den ädla Koranen med översättning av dess versers innebörd på svenska, Skandinaviska stiftelsen för utbildning 2023. Översättare, metod och tolkningsunderlag enligt utgåvans eget förord. ↩

35. Simon Sorgenfrei, Islam i Sverige - de första 1300 åren, kapitel 12, som anger Muhammad Alis engelska tolkning från 1917 som Sadiqas förlaga. ↩

36. Bo Holmberg, »En ny svensk koranöversättning«, Signum 1999:6. ↩ ↩²

37. Skolverket, kursplan i religionskunskap, Lgr22. ↩

38. Pew Research Center, Europe’s Growing Muslim Population, 29 november 2017. ↩

39. Myndigheten för stöd till trossamfund, redovisade medlems- och deltagarsiffror för 2016 respektive 2021. ↩

40. Daniel Stattin, »Hädelse och yttrandefrihet ur juridisk synvinkel«, Signum, 2 mars 2023. ↩

41. Förvaltningsrätten i Stockholm, domar den 4 april 2023, mål nr 2741-23 och 2925-23. ↩

42. Kammarrätten i Stockholm, dom den 12 juni 2023, mål nr 2079-23 och 2080-23. ↩

43. Säkerhetspolisen höjde terrorhotnivån från tre till fyra den 17 augusti 2023. ↩

44. Stockholms tingsrätt, dom den 3 februari 2025; brottsrubricering hets mot folkgrupp enligt 16 kap. 8 § brottsbalken. ↩

45. Svea hovrätt, dom den 7 november 2025; Högsta domstolen meddelade inte prövningstillstånd, varvid domen vann laga kraft i januari 2026. ↩

46. SOU 2024:52, Allmänna sammankomster och Sveriges säkerhet. ↩

47. Prop. 2025/26:133, Stärkt säkerhet vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, beslutad den 24 februari 2026. ↩

48. Justitieutskottets betänkande 2025/26:JuU32; riksdagsbeslut den 7 maj 2026, ikraftträdande den 1 juli 2026. Straffskalan för den som anordnar en sammankomst i strid med besluten är böter eller fängelse i högst sex månader. ↩

49. Danmark, lov om ændring af straffeloven, antagen av Folketinget den 7 december 2023 med 94 röster mot 77; straffeloven § 110 e stk. 2 om otillbörlig behandling av skrift med väsentlig religiös betydelse för ett erkänt trossamfund, straff böter eller fängelse i högst två år. ↩

50. Novus, egen undersökning, fältarbete 24–26 juli 2023, 1 000 intervjuer, 18–84 år. ↩

51. Kantar Public för SVT, juli 2023, 1 004 svarande i onlinepanel. ↩

52. Göran Lambertz, »Bränna Koranen är hets mot folkgrupp«, Svensk Juristtidning 2023. ↩

53. Per Bauhn, »Vill Svea hovrätt återinföra hädelselagarna?«, Fokus, 18 december 2025. ↩

54. Mahmoud Khalfi i intervju i Sveriges Radios Studio Ett. ↩

55. Mohammad Fazlhashemi, Vems islam. De kontrastrika muslimerna, Studentlitteratur. ↩

56. 1686 års kyrkolag ålade prästerskapet att vid husförhör pröva församlingsbornas läskunnighet och kunskap i katekesen. ↩

57. Gustav Vasas bibel 1541, Karl XII:s bibel 1703, 1917 års kyrkobibel och Bibel 2000, framlagd av den bibelkommission som tillsattes 1972. ↩

58. Fredrika Bremer, Fredrika Bremers brev. ↩

59. Ellen Key, Barnets århundrade. ↩

60. Marijn van Putten, »’The Grace of God’ as evidence for a written Uthmanic archetype«, Bulletin of the School of Oriental and African Studies 82 (2019). ↩

61. al-Suyuti, al-Itqān fī ʿulūm al-Qurʾān, avsnittet om naskh, med al-Zarkashis och Ibn Zafars invändningar. ↩

62. John Wansbrough, Quranic Studies: Sources and Methods of Scriptural Interpretation (Oxford University Press 1977). ↩

63. Christoph Luxenberg, Die syro-aramäische Lesart des Koran (Berlin 2000). Metoden har avvisats av flertalet fackföreträdare, bland dem Nicolai Sinai och Angelika Neuwirth. ↩

64. University of Birmingham, pressmeddelande 22 juli 2015 om de radiokoldaterade koranbladen i Mingana-samlingen. ↩

65. Behnam Sadeghi och Mohsen Goudarzi, »Sanʿāʾ 1 and the Origins of the Qurʾān«, Der Islam 87 (2012). ↩

66. Angelika Neuwirth, Der Koran als Text der Spätantike (Berlin 2010); Corpus Coranicum, Berlin-Brandenburgische Akademie der Wissenschaften, projekt startat 2007. ↩

67. Nicolai Sinai, The Qurʾan: A Historical-Critical Introduction (Edinburgh University Press 2017). ↩

68. al-Suyuti, al-Itqān fī ʿulūm al-Qurʾān, kapitlet om iʿjāz. Svensk översättning gjord för denna artikel. ↩