Hijra var profeten Muhammeds och de första muslimernas utvandring från Mecka till Medina år 622 – uppbrottet undan förföljelse som blev startpunkten för den islamiska tideräkningen och för det första muslimska samhället. Ordet hijra (هجرة) betyder »utvandring« eller »att bryta upp«, och den som utvandrar kallas muhajir. Det var ingen flykt i panik utan ett planerat uppbrott: de troende lämnade hem, släkt och egendom för Guds sak för att i stället bygga en gemenskap kring tron på en enda Gud (tawhid).

Varför var muslimerna tvungna att lämna Mecka?

Mecka styrdes av storstammen Quraysh, och stadens Kaba var på den tiden omgiven av avgudabilder. När profeten Muhammed kallade till dyrkan av en enda Gud utmanade han både avgudakulten och den vallfärdshandel som vilade på den. Under tretton år möttes de troende av hån, bojkott och tortyr, tills Qurayshs ledare enades om att låta en man ur varje klan gemensamt dräpa honom – så att ingen klan ensam kunde drabbas av blodshämnd. Då kom befallningen att bryta upp. Att lämna Mecka var att lämna hem, släkt och egendom; Koranen vänder den förlusten till ett löfte:

Och den som lämnar ondskans rike med dess förtryck för att kunna tjäna Gud skall på sin färd finna många vägar [till en säker tillflykt] … — Koranen 4:100

Valet stod inte mellan stad och öken, utan mellan att överge tron och att överge allt annat.

Vad hände under flykten till Medina?

Profeten Muhammed lämnade Mecka i hemlighet tillsammans med sin närmaste följeslagare Abu Bakr. I tre dygn gömde de sig i grottan Thawr medan Qurayshs spårfinnare letade alldeles utanför. Om den stunden säger Koranen:

Ger ni inte [Sändebudet] ert stöd, [skall] Gud hjälpa honom [så som skedde] när förnekarna jagade bort honom. [Han var] den andre av de två [som tog skydd] i en grotta och han sade till sin följeslagare: »Var inte rädd – Gud är med oss!« — Koranen 9:40

Därefter färdades de drygt 30 mil norrut till oasstaden Yathrib, dit en första grupp meckanska troende redan hade utvandrat. Staden bytte namn med honom: Yathrib blev Madinat an-Nabi, Profetens stad – kort och gott al-Madina. Quraysh hade velat släcka tron i Mecka; i stället drev de ut den till den enda plats där den fick brinna fritt.

Vad förändrade hijra i Medina?

I Medina gick profeten från förkunnare till statsledare. Vid framkomsten reste han moskén i Quba – islams första moské – och knöt sedan samman stadens grupper i Medinas konstitution, ett avtal på ett fyrtiotal punkter som band utvandrare, hjälpare och judiska stammar till en gemensam umma. Mellan varje muhajir och en ansar stiftade han ett broderskap (mu’akhah): Medinaborna delade hem och egendom med de egendomslösa nykomlingarna. Koranen prisar dem båda:

DE SOM har antagit tron och utvandrat från ondskans rike … och de som har gett [utvandrarna] husrum och hjälp – de är varandras [sanna] vänner och beskyddare. — Koranen 8:72

Det som i Mecka bara kunde predikas kunde i Medina levas – tron hade fått en kropp att bo i.

Varför börjar den islamiska tideräkningen med hijra?

Den islamiska kalendern – hijri-kalendern – räknar sina år från hijra, inte från profetens födelse och inte från den första uppenbarelsen. Beslutet fattades omkring år 17 efter hijra av den andre kalifen Umar ibn al-Khattab, som lät år 622 bli år 1. Valet var medvetet: födelse och uppenbarelse rörde en enskild man, men hijra var ögonblicket då de troende blev ett folk med egen mark och egen lag. Muslimer världen över daterar än i dag sina år »efter hijra« (anno Hegirae, AH). Andra kalendrar räknar från en kungs trontillträde eller en grundares födelse; den muslimska från det år då en hemlös tro fick ett hemland.

Gäller hijra fortfarande i dag?

Efter att Mecka erövrades år 8 sade profeten: »Det finns ingen hijra efter erövringen, men jihad och avsikt [kvarstår]« (Sahīh al-Bukhārī 2783). Den specifika plikten att utvandra just från Mecka upphörde alltså. Men principen lever kvar i den klassiska rättsläran: den muslim som inte kan utöva sin religion öppet är skyldig att utvandra till en plats där det går, medan utvandring för den som redan kan praktisera fritt räknas som rekommenderad (islamqa.info). Bakom allt ligger profetens första lärdom: »Handlingar bedöms efter avsikt … den vars utvandring var för Gud och Hans sändebud, hans utvandring var för Gud och Hans sändebud« (Sahīh al-Bukhārī 1). Den yttre hijra kan ta slut; den inre – att lämna synden och vända sig till Gud – tar aldrig slut.

Källor