Islam förbjuder hedersmord utan undantag: att döda en människa för så kallad »heder« är ett grovt brott (ḥarām) och en av de svåraste synderna — aldrig en rätt som tillkommer en familj. Hedersmord, att en släkting dödas för att ha »vanärat« sin familj, är en kulturell sed och inte en religiös föreskrift. Inget i Koranen eller i profeten Muhammeds sunna ger en far, bror eller make rätt att verkställa ett dödsstraff på egen hand. Tvärtom håller islam livet heligt och lägger all bestraffning i domstolens händer.

Är hedersmord tillåtet i islam?

Nej. Livets okränkbarhet är en grundpelare i sharīʿa. Koranen jämställer ett enda mord med mord på hela mänskligheten:

Om någon dödar en människa, som inte själv har dödat någon eller försökt störa ordningen på jorden och sprida sedefördärv, skall det anses som om han hade dödat hela människosläktet.

— Koranen 5:32

Samma förbud upprepas i 6:151 och i 17:33, där livet förklaras heligt och bara får tas »i rättfärdigt syfte« — alltså genom rättvisa, inte genom privat hämnd. Den som med berått mod dödar en troende hotas i Koranen 4:93 med Helvetet som lön. En heder som måste tvättas ren i oskyldigt blod är i islams ögon ingen heder alls; den är själva brottet.

Får en familj straffa eller döda för heder?

Nej — och här går en knivskarp gräns. Straff (ḥadd, plural ḥudūd) och vedergällning för mord (qiṣāṣ) får enligt klassisk fiqh endast verkställas av statens ledare (walī al-amr) eller hans ställföreträdare, och först efter bevisning inför domstol. Profeten Muhammed räknade upp endast tre fall där en muslims blod över huvud taget får utgjutas: liv för liv vid mord, en gift person som begår äktenskapsbrott, och den som överger sin tro och lämnar gemenskapen (Sahīh al-Bukhārī 6878; Sahīh Muslim 1676).

»Heder« finns inte med på listan — och även dessa tre avgörs av en domare, aldrig av en uppretad anhörig. Att ta lagen i egna händer är självtäkt och förbjudet. De lärde är eniga (ijmāʿ) om att den som dödar för heder begår, med islamqa.info:s ord, »övergrepp och orätt«. Han skipar ingen rättvisa; han lägger ett verkligt mord till sin inbillade skam.

Är hedersmord en religiös eller kulturell sed?

Kulturell — och äldre än islam. I det förislamiska Arabien (jāhiliyya) begravde vissa stammar nyfödda döttrar levande av rädsla för skam och fattigdom (waʾd al-banāt). När en mans hustru födde en dotter mörknade hans ansikte av skam (Koranen 16:58); Koranen fördömer uttryckligen den tankegång som följde:

Han drar sig undan människorna på grund av denna [för honom] dystra nyhet [och överväger] om han skall behålla barnet trots förödmjukelsen och skammen eller begrava det i jorden. Hur vedervärdigt är inte deras sätt att [tänka och] döma?

— Koranen 16:59

Det var denna »heders«-logik — att en flicka kan vara en vanära värd döden — som islam kom för att avskaffa, inte stadfästa. Hedersvåld förekommer i dag tvärs över kulturer och religioner och är knutet till klan- och skamstrukturer, inte till en helig text. Att kalla mordet »islamiskt« vänder upp och ner på historien: Koranen begravde just den seden.

Hur ser islam på kvinnan som hedersmordet påstås skydda?

Islam tillskriver kvinnan ett eget, okränkbart människovärde och en själ likställd med mannens inför Gud. Hennes liv omfattas av exakt samma skydd som i 5:32 och 17:33 — det finns ingen klausul som gör en dotters eller systers blod billigare. Anklagelser om otrohet kräver dessutom enligt sharīʿa fyra ögonvittnen inför en domstol; en familjs misstanke, skvaller eller »vanära« räcker inte ens som bevis, än mindre som dödsdom. Hedersmordet utger sig för att rädda kvinnans heder; i själva verket dödar det just den oskyldiga som islam befallt oss att skydda.

Vad säger svensk lag om hedersmord?

Fadime Şahindal, kurdisk-svensk aktivist, mördades den 21 januari 2002 av sin egen far — bara veckor efter att hon i Sveriges riksdag öppet vittnat mot hedersförtryck. Fallet väckte Sverige. Sedan 2019 markerar polisen hedersmotiv särskilt, sedan den 1 juli 2020 räknas hedersmotiv som försvårande omständighet i brottsbalken, och sedan 2022 är hedersförtryck ett eget brott. Svensk lag och klassisk islamisk rätt landar i samma slutsats från var sitt håll: detta är mord, inte rättskipning. Den som söker religiöst stöd för ett hedersmord söker förgäves — texterna fördömer honom, de ursäktar honom inte.

Källor

  • Koranen 4:93
  • Koranen 5:32 (Koranens budskap, övers. Mohammed Knut Bernström)
  • Koranen 6:151
  • Koranen 16:58–59
  • Koranen 17:33
  • Sahīh al-Bukhārī 6878
  • Sahīh Muslim 1676
  • islamqa.info – Hedersmord i islam (svar 101972)
  • Wikipedia – Fadime Şahindal