Nej, muslimer tror inte på karma. Islam avvisar tanken på en opersonlig kosmisk lag som av sig själv lönar och bestraffar våra handlingar genom ständig återfödelse. I stället är tawhīd, Guds absoluta enhet, ramen: varje gärning vägs och vedergälls av Gud (Allāh) själv, i ett enda liv och inför domedagen, med dörren till ånger alltid öppen.
Vad betyder karma, och varför avvisar islam tanken?
Ordet karma är sanskrit och betyder helt enkelt »handling« eller »gärning«, av roten kr, »att göra«. Läran är central i de indiska religionerna (hinduism, buddhism, jainism och sikhism) och beskriver en opersonlig morallag av orsak och verkan: goda och onda handlingar föder konsekvenser som följer själen genom samsara, kretsloppet av födelse, död och återfödelse, ända tills den till slut befrias (moksha eller nirvana). Islam förkastar själva utgångspunkten. Det finns ingen självgående mekanism som dömer i universum, och ingen själ som vandrar vidare för att kvitta gamla skulder. Allt vilar i stället på Gud, al-Hakam (Domaren), vars vetande och vilja (qadar) omsluter varje skeende. I islam dömer ingen lag i Guds ställe.
Hur ser islam på gärningar och deras lön?
Islam har en egen lära om gärningarnas lön, men den heter jazāʾ (vedergällning) och fungerar helt annorlunda. Varje handling, hur liten den än är, antecknas av de två skrivande änglarna (kirām al-kātibīn) och vägs på vågen (al-mīzān) på Räkenskapens dag. Tron på domedagen och tron på ödet (qadar) hör båda till islams sex trosartiklar. Koranen är tydlig med att ingenting faller utanför denna räkenskap:
Den Dagen skall människorna stiga fram i spridda skaror för att se sina handlingar. Och den som har gjort så litet som ett stoftkorns vikt av gott skall se det, och den som har gjort så litet som ett stoftkorns vikt av ont skall se det.— Koranen 99:6–8
يَوْمَئِذٍ يَصْدُرُ النَّاسُ أَشْتَاتًا لِّيُرَوْا أَعْمَالَهُمْ فَمَن يَعْمَلْ مِثْقَالَ ذَرَّةٍ خَيْرًا يَرَهُ وَمَن يَعْمَلْ مِثْقَالَ ذَرَّةٍ شَرًّا يَرَهُ
Inte ens ett stoftkorn faller utanför Guds räkenskap.
Tror muslimer på återfödelse?
Karma kan inte fungera utan samsara, själens återfödelse i nya kroppar. Här går islam rakt motsatt väg: människan lever ett enda jordeliv, följt av graven och mellantillståndet (barzakh), och därefter kroppslig uppståndelse och dom. Tiden är en rak linje fram mot domedagen, inte ett hjul som snurrar. Den döende som ångrar sig och ber att få komma tillbaka och göra om allt får nej:
Herre! Låt mig få återvända, ja, låt mig få återvända [till livet], så att jag får göra rätt, där jag [förut] försummade det!— Koranen 23:99–100
حَتَّىٰ إِذَا جَاءَ أَحَدَهُمُ الْمَوْتُ قَالَ رَبِّ ارْجِعُونِ لَعَلِّي أَعْمَلُ صَالِحًا فِيمَا تَرَكْتُ ۚ كَلَّا ۚ إِنَّهَا كَلِمَةٌ هُوَ قَائِلُهَا ۖ وَمِن وَرَائِهِم بَرْزَخٌ إِلَىٰ يَوْمِ يُبْعَثُونَ
Någon andra chans ges aldrig. Och ingen själ bär en annans börda, lika lite som någon för sin egen vidare till ett nytt liv:
…det på ingen bärare av bördor skall läggas en annans börda eller att ingenting skall tillerkännas människan utom det som hon har eftersträvat.— Koranen 53:38–39
أَلَّا تَزِرُ وَازِرَةٌ وِزْرَ أُخْرَىٰ وَأَن لَّيْسَ لِلْإِنسَانِ إِلَّا مَا سَعَىٰ
Var och en bär sin egen börda, en enda gång.
Kan man arbeta bort dålig karma i islam?
Karma är automatisk: följden klistrar sig fast vid själen som en naturlag, oåterkalleligt. I islam är ingen utgång mekanisk. Allt vilar på Guds barmhärtighet. Uppriktig ånger (tawba) kan radera en synd helt, och goda gärningar utplånar onda. Vänder den troende om, lovar Gud till och med att byta ut det förflutna:
I stället för deras dåliga handlingar skall Gud sätta goda handlingar, därför att Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.— Koranen 25:70
إِلَّا مَن تَابَ وَآمَنَ وَعَمِلَ عَمَلًا صَالِحًا فَأُولَٰئِكَ يُبَدِّلُ اللَّهُ سَيِّئَاتِهِمْ حَسَنَاتٍ ۗ وَكَانَ اللَّهُ غَفُورًا رَّحِيمًا
Dessutom avgörs en handlings värde av avsikten (niyya). Profeten Muhammed ﷺ sade: »Handlingarna [bedöms] endast efter avsikterna« (Sahīh al-Bukhārī 1). En mekanisk lag kan aldrig väga vad som rör sig i ett hjärta. Det kan en allvetande och barmhärtig Domare. Karma känner ingen förlåtelse; Guds dörr till ånger står öppen ända till sista andetaget.
Men stämmer det inte att »det man sår får man skörda«?
Många använder ordet karma löst, i betydelsen »som man bäddar får man ligga«. På den punkten ger islam ett visst medhåll: Gud låter ingen god gärning gå förlorad och ingen orätt passera ostraffad. Men likheten är ytlig. I islam kommer vedergällningen från en personlig, allvetande och barmhärtig Gud, den är knuten till detta enda liv och nästa värld, och den kan mildras av ånger. Den föds inte ur ett opersonligt kretslopp av återfödelser. Bakom ett välbekant ordspråk gömmer sig en helt annan religion.