Skilsmässa i islam

Skilsmässa i islam är upplösningen av ett äktenskapskontrakt enligt islamisk rätt, och den sker i tre huvudformer: talāq, mannens ensidiga förklaring, khulʿ, där hustrun friköper sig från förbindelsen, och faskh eller tafrīq, där en domare upplöser den. Skilsmässan får i Koranen mer utrymme än nästan någon annan civilrättslig fråga, med utförliga föreskrifter om väntetid, försörjning, bostad och medling. Vad Koranen aldrig anger är ett förfarande. Det gjorde juristerna, och de gjorde det olika.

Tvisten handlar därför sällan om huruvida en muslim får skilja sig. Den handlar om vem som äger utgången ur äktenskapet. I den klassiska rättslitteraturen är talāq mannens rätt, giltig utan domstol och utan vittnen, medan hustruns väg ut går antingen via hans medgivande eller via en domare. Hur bred den domarvägen är hör till de skarpaste meningsskiljaktigheterna mellan de fyra rättsskolorna, och frågan har varit omtvistad sedan 700-talet.

I Sverige ställs frågan i en egen form. Svensk rätt känner varken talāq eller khulʿ, och tingsrätten är den enda instans som kan upplösa ett äktenskap. Resultatet har blivit två spegelvända problem: kvinnor som är skilda enligt äktenskapsbalken men uppfattar sig som religiöst bundna tills mannen eller en imam släpper dem, och kvinnor som bara vigts genom nikah och därför står helt utanför lagens skydd när förhållandet tar slut.

Orden för skilsmässa: talaq, khul, faskh och idda

Roten t-l-q bär i arabiskan betydelsen att lösa upp, släppa fri, ta bort en boja. Verbet tallaqa används om att släppa en bunden varelse och om att frigöra ur ett band, och därav kommer substantivet talāq, som i rättsspråket betecknar mannens förklaring att äktenskapet är upplöst. Ordet beskriver alltså inte att något bryts sönder. Det beskriver att en bindning som en gång knutits genom kontrakt upphävs.

Khulʿ kommer av roten kh-l-ʿ, att dra av sig, klä av sig ett plagg. Termen anknyter till Koranens bild av makarna som varandras klädnad, och betecknar det förfarande där hustrun köper sig fri genom att avstå brudgåvan eller del av den. Ibn Rushd noterar i Bidāyat al-mujtahid att khulʿ, fidya, sulh och mubāraʾa i själva verket är fyra gradskillnader av samma sak, alltefter hur mycket hustrun ger tillbaka: khulʿ när hon lämnar allt hon fått, sulh när hon lämnar en del, fidya när hon lämnar mer än så, och mubāraʾa när hon avstår en fordran hon har på honom.¹1Ibn Rushd, Bidāyat al-mujtahid wa-nihāyat al-muqtasid, kitāb al-talāq, bāb al-khulʿ.

Faskh betyder att häva eller riva upp ett avtal, och används om äktenskap som en domare förklarar ogiltiga eller upplösta; tafrīq avser samma sak sedd som en åtskillnad mellan parterna. ʿIdda, av roten ʿ-d-d, att räkna, är den räknade väntetiden efter upplösningen, då hustrun inte får gifta om sig och faderskapet till ett eventuellt barn kan fastställas.

Ytterligare termer hör till samma fält. En skilsmässa är rajʿī, återkallelig, så länge mannen kan ta tillbaka hustrun under väntetiden, och bāʾin, definitiv, när den möjligheten är borta. ʿĪlāʾ är den ed genom vilken en man svär att avhålla sig från sin hustru, zihār den förislamiska formel som likställde hustrun med moderns rygg, och liʿān det ömsesidiga edgångsförfarandet vid anklagelse om otrohet. Till skilsmässans rättsverkningar hör nafaqa, försörjning, mutʿat al-talāq, avskedsgåvan till den frånskilda, och hadāna, den dagliga omvårdnaden om barnen. Sura 65 bär namnet al-Talāq, och dess tolv verser handlar nästan uteslutande om frister, bostad och underhåll.

Koranens verser om skilsmässa

Huvudtexten är ett sammanhängande block i sura 2, verserna 226 till 232, kompletterat med 2:236–237 och 2:241 om de ekonomiska följderna. Verserna 226 och 227 sätter en gräns på fyra månader för ʿīlāʾ: den man som svurit att hålla sig borta från sin hustru måste inom den fristen antingen återuppta samlivet eller fullfölja skilsmässan. Därmed avskaffas en förislamisk praxis där hustrun kunde hållas bunden utan tidsgräns och utan äktenskaplig samlevnad. Vers 228 föreskriver väntetiden om tre qurūʾ, ett ord som rättsskolorna läser olika, och slår fast att hustrun har rättigheter mot mannen som svarar mot dem han har mot henne.

Den centrala versen sätter ett tak på hur många gånger en skilsmässa kan tas tillbaka:

Skilsmässa [får återkallas] två gånger; därefter skall makarna återuppta samlivet i hedersamma former eller äktenskapet upplösas i godo. Det är inte tillåtet för er att återta något av det ni har gett er hustru om inte båda parterna fruktar att inte kunna iaktta de av Gud [fastställda] gränserna. Om ni alltså fruktar att inte kunna iaktta de gränser som Gud [fastställt], kan inget klander riktas mot någon av makarna, om hustrun för att göra sig fri avstår något [till mannen].²2Koranen, al-Baqara 2:229.

الطَّلَاقُ مَرَّتَانِ ۖ فَإِمْسَاكٌ بِمَعْرُوفٍ أَوْ تَسْرِيحٌ بِإِحْسَانٍ ۗ وَلَا يَحِلُّ لَكُمْ أَن تَأْخُذُوا مِمَّا آتَيْتُمُوهُنَّ شَيْئًا إِلَّا أَن يَخَافَا أَلَّا يُقِيمَا حُدُودَ اللَّهِ ۖ فَإِنْ خِفْتُمْ أَلَّا يُقِيمَا حُدُودَ اللَّهِ فَلَا جُنَاحَ عَلَيْهِمَا فِيمَا افْتَدَتْ بِهِ ۗ تِلْكَ حُدُودُ اللَّهِ فَلَا تَعْتَدُوهَا ۚ وَمَن يَتَعَدَّ حُدُودَ اللَّهِ فَأُولَٰئِكَ هُمُ الظَّالِمُونَ

Koranen · al-Baqara 2:229

Den sista satsen är khulʿ-institutets koranrättsliga grund. Vers 230 anger vad som gäller efter den tredje och slutgiltiga skilsmässan: parterna får inte återgå till varandra om hustrun inte dessförinnan ingått äktenskap med en annan man, en föreskrift som senare gav upphov till den omstridda halāla-praktiken. Vers 231 förbjuder mannen att använda väntetiden som påtryckningsmedel:

Då ni har skilt er från er hustru och hennes vänteperiod närmar sig slutet, skall ni antingen ta henne tillbaka eller också ge henne fri, allt enligt god sed. Men ni får inte hålla henne kvar mot hennes vilja för att skada henne. Den som handlar så begår orätt mot sig själv.³3Koranen, al-Baqara 2:231.

وَإِذَا طَلَّقْتُمُ النِّسَاءَ فَبَلَغْنَ أَجَلَهُنَّ فَأَمْسِكُوهُنَّ بِمَعْرُوفٍ أَوْ سَرِّحُوهُنَّ بِمَعْرُوفٍ ۚ وَلَا تُمْسِكُوهُنَّ ضِرَارًا لِّتَعْتَدُوا ۚ وَمَن يَفْعَلْ ذَٰلِكَ فَقَدْ ظَلَمَ نَفْسَهُ ۚ وَلَا تَتَّخِذُوا آيَاتِ اللَّهِ هُزُوًا ۚ وَاذْكُرُوا نِعْمَتَ اللَّهِ عَلَيْكُمْ وَمَا أَنزَلَ عَلَيْكُم مِّنَ الْكِتَابِ وَالْحِكْمَةِ يَعِظُكُم بِهِ ۚ وَاتَّقُوا اللَّهَ وَاعْلَمُوا أَنَّ اللَّهَ بِكُلِّ شَيْءٍ عَلِيمٌ

Koranen · al-Baqara 2:231

Sura 65 upprepar och skärper förfarandet, och lägger till ett uttryckligt förbud mot att driva ut hustrun ur bostaden:

PROFET! När någon av er har för avsikt att skilja sig från sin hustru, skall han [iaktta] den föreskrivna väntetiden och beräkna denna tid [med all noggrannhet] […]⁴4Koranen, al-Talāq 65:1.

يَا أَيُّهَا النَّبِيُّ إِذَا طَلَّقْتُمُ النِّسَاءَ فَطَلِّقُوهُنَّ لِعِدَّتِهِنَّ وَأَحْصُوا الْعِدَّةَ ۖ وَاتَّقُوا اللَّهَ رَبَّكُمْ ۖ لَا تُخْرِجُوهُنَّ مِن بُيُوتِهِنَّ وَلَا يَخْرُجْنَ إِلَّا أَن يَأْتِينَ بِفَاحِشَةٍ مُّبَيِّنَةٍ ۚ وَتِلْكَ حُدُودُ اللَّهِ ۚ وَمَن يَتَعَدَّ حُدُودَ اللَّهِ فَقَدْ ظَلَمَ نَفْسَهُ ۚ لَا تَدْرِي لَعَلَّ اللَّهَ يُحْدِثُ بَعْدَ ذَٰلِكَ أَمْرًا

Koranen · al-Talāq 65:1

Till detta kommer 2:237, som ger den frånskilda halva den avtalade brudgåvan när äktenskapet inte fullbordats, och 2:241, som ålägger de gudfruktiga att ge de frånskilda underhåll i tillbörlig mån.

Den mest citerade hadithen på området, att det mest förhatliga av det tillåtna inför Gud är skilsmässa, är däremot omtvistad, och tvisten går åt båda hållen. Den återges av Abū Dāwūd och Ibn Māja via Ibn ʿUmar. al-Dāraqutnī och al-Bayhaqī bedömde den som mursal, alltså med avbruten kedja, och Ibn al-Jawzī avvisade den; kedjan innehåller ʿUbaydallāh al-Wassāfī, som hadithkritikerna räknar som mycket svag, och al-Albānī och Ibn ʿUthaymīn har följt den bedömningen. Åt andra hållet tog al-Hākim upp hadithen i al-Mustadrak och bedömde den som hållbar, det finns stödjande kedjor vid sidan av al-Wassāfī, och Ibn Bāz har försvarat den sammanhängande varianten som brukbar. Innehållet är hur som helst okontroversiellt: att skilsmässan är tillåten men olycklig sägs också av verserna själva.⁵5Abū Dāwūd, Sunan, nr 2178; Ibn Māja, Sunan, nr 2018. För försvagningen, se al-Dāraqutnī, al-Bayhaqī och Ibn al-Jawzī, följda av al-Albānī och Ibn ʿUthaymīn; för den motsatta bedömningen al-Hākim, al-Mustadrak, samt Ibn Bāz försvar av den sammanhängande varianten.

Två väl belagda traditioner bär desto mer av rättsbygget. Hos al-Bukhārī berättas hur Thābit b. Qays hustru kom till Profeten och sade sig inte kunna leva med sin man, utan att ha något att anmärka på hans karaktär eller religion; hon fick återlämna trädgården hon fått i brudgåva, och Thābit ålades att skilja sig från henne.⁶6al-Bukhārī, Sahīh, nr 5273, kapitlet om khulʿ. Hos Muslim återges Ibn ʿAbbās uppgift att tre skilsmässor uttalade vid ett och samma tillfälle räknades som en under Profetens tid, under Abū Bakr och under de två första åren av ʿUmars kalifat, tills ʿUmar band folk vid deras egen ordalydelse.⁷7Muslim, Sahīh, nr 1472.

Rättsskolorna om skilsmässa och kvinnans väg ut

De fyra rättsskolorna är eniga om grundformen. En myndig och tillräknelig man upplöser äktenskapet genom att uttala talāq, och förklaringen är giltig utan domstol, utan vittnen och utan angivet skäl. De är också eniga om att detta inte är hela ordningen. Koranen anvisar medling före upplösning:

Om ni är rädda för oenighet mellan en man och hans hustru, utse då en skiljeman ur hans familj och en skiljeman ur hennes familj; om båda [innerst inne] vill försonas, skall Gud återställa det goda förhållandet mellan dem. Gud har kunskap om allt, är underrättad om allt.⁸8Koranen, al-Nisāʾ 4:35.

وَإِنْ خِفْتُمْ شِقَاقَ بَيْنِهِمَا فَابْعَثُوا حَكَمًا مِّنْ أَهْلِهِ وَحَكَمًا مِّنْ أَهْلِهَا إِن يُرِيدَا إِصْلَاحًا يُوَفِّقِ اللَّهُ بَيْنَهُمَا ۗ إِنَّ اللَّهَ كَانَ عَلِيمًا خَبِيرًا

Koranen · al-Nisāʾ 4:35

Om skiljemännens befogenhet går uppfattningarna isär. I maliki-traditionen kan de två skiljemännen skilja makarna åt utan mannens medgivande, eftersom versen riktar sig till andra än makarna själva; hanafiterna läser dem närmast som ombud, med den behörighet parterna gett dem. Gränsdragningen avgör om hakamayn-institutet är en verklig utgång eller en förlikningsmekanism.

Den tyngsta skillnaden gäller hustruns rätt att få äktenskapet upplöst mot mannens vilja. Ibn Rushd redovisar den utan omsvep i sitt kapitel om utebliven försörjning: Mālik, al-Shāfiʿī, Ahmad, Abū Thawr, Abū ʿUbayd och en grupp lärda anser att äktenskapet skall upplösas när mannen inte kan försörja hustrun, och samma ståndpunkt återberättas från Abū Hurayra och Saʿīd b. al-Musayyab; Abū Hanīfa och al-Thawrī anser att det inte skall upplösas, och samma sak sade zahiriterna. Orsaken till oenigheten, tillägger han, är frågan om den skada som därav följer skall jämställas med den som uppstår vid impotens.⁹9Ibn Rushd, Bidāyat al-mujtahid, kapitlet om upplösning vid utebliven försörjning. Tre av fyra skolor öppnar alltså en domstolsväg som den fjärde stänger, och listan över godtagbara grunder växte i maliki-rätten till att omfatta även misshandel, sjukdom och långvarig frånvaro.

Om själva skilsmässans form är skolorna eniga i sak men olika i gradering. al-Marghīnānī delar i al-Hidāya in talāq i tre slag: det bästa, där mannen uttalar en enda skilsmässa under en renhetsperiod då han inte haft samlag med hustrun och sedan låter väntetiden löpa ut; det goda, där tre skilsmässor fördelas över tre renhetsperioder; och det förkastliga, bidʿī. Mālik betraktade även det andra slaget som förkastligt och tillät bara en enda förklaring, eftersom syftet med skilsmässan uppnås redan med den.¹⁰10al-Marghīnānī, al-Hidāya fi sharh al-Bidāya, kitāb al-talāq, bāb talāq al-sunna. al-Shāfiʿī skriver i al-Umm att det inte finns någon sunna i själva antalet skilsmässor, men lägger till att han ändå föredrar att en man inte uttalar mer än en.¹¹11al-Shāfiʿī, al-Umm, kitāb al-talāq, avsnittet om talāq al-sunna.

Här ligger också ämnets hårdaste tvist. Ibn Qudāma lägger i al-Mughnī fram majoritetens ståndpunkt: den som uttalar tre skilsmässor i ett enda yttrande har uttalat tre, hustrun blir därmed otillåten för honom tills hon gift sig med en annan man, och detta återberättas från Ibn ʿAbbās, Abū Hurayra, Ibn ʿUmar, ʿAbdallāh b. ʿAmr, Ibn Masʿūd och Anas. Men han låter också minoriteten stå kvar. De tidiga avvikarna står uppräknade vid namn: ʿAtāʾ, Tāwūs, Saʿīd b. Jubayr, Abū al-Shaʿthāʾ och ʿAmr b. Dīnār. Deras uttalande gäller enligt ordalydelsen den som skiljer sig från en hustru vars äktenskap inte fullbordats, al-bikr, och samma inskränkning bär Abū Dāwūds version. Avvikelsen är alltså smalare än den brukar framställas, och listan är dessutom omstridd: Ibn Rushd för upp två av samma namn, Saʿīd b. Jubayr och ʿAmr b. Dīnār, på majoritetssidan.¹²12Ibn Qudāma al-Maqdisī, al-Mughnī, kitāb al-talāq; jfr Abū Dāwūd, Sunan, samt Ibn Rushd, Bidāyat al-mujtahid, kitāb al-talāq, för den avvikande fördelningen av namnen.

Majoriteten har också ett svar på själva hadithen. al-Qurtubī invänder i sin tafsīr att uppgiften inte kan bära den slutsats som dras av den, och Ibn Qudāma noterar att Ibn ʿAbbās själv dömde tvärtemot den berättelse som tillskrivs honom, samt att flertalet av hans elever återger den motsatta ståndpunkten; berättelsen skulle då beskriva en förändring i folks vanor snarare än i rätten.¹³13al-Qurtubī, al-Jāmiʿ li-ahkām al-Qurʾān, till 2:229; Ibn Qudāma, al-Mughnī, kitāb al-talāq. Ibn Taymiyya och Ibn al-Qayyim tog ändå upp minoritetslinjen igen, och Ibn al-Qayyim vänder i Zād al-maʿād argumentet tillbaka och kallar majoritetens omtolkning av hadithen för en gåta och en förvanskning, ilghāz wa-tahrīf. Linjen försvaras i dag av bland andra Ibn ʿUthaymīn och al-Saʿdī, och tvisten står alltjämt öppen inom traditionen.¹⁴14Ibn Qayyim al-Jawziyya, Zād al-maʿād, avsnittet om tre skilsmässor i ett yttrande; IslamQA, fatwa 96194, Does Triple Divorce Count as One?, https://islamqa.info/en/answers/96194

Vid khulʿ är utgångspunkten att mannen måste uttala åtskillnaden, men att domaren kan ålägga honom att göra det när hustrun inte kan förbli i äktenskapet.¹⁵15IslamQA, fatwa 26247, Khulʿ in Islam: Definition and How It Is Done, https://islamqa.info/en/answers/26247 Om khulʿ därmed är en talāq eller en hävning, faskh, tvistade de lärda. Ibn al-Qayyim argumenterar i Zād al-maʿād för att det är en hävning, eftersom Profeten ålade Thābit b. Qays hustru att iaktta en enda menstruation som väntetid och inte de tre som gäller vid talāq, vilket vore obegripligt om förfarandet räknades bland de tre skilsmässorna. Samma verk tar upp oenigheten om hadāna: al-Shāfiʿī och Abū Hanīfa anser att modern förlorar vårdnaden redan genom ett nytt äktenskapskontrakt, Mālik att det krävs fullbordat äktenskap, och Ibn al-Qayyim menar att hon återfår den när hindret faller bort, eftersom grunden för hennes rätt hela tiden består.¹⁶16Ibn Qayyim al-Jawziyya, Zād al-maʿād fi hadyi khayr al-ʿibād, avsnitten om khulʿ och om hadāna.

Skilsmässans historia från Medina till Mudawwanan

Det arabiska samhälle som Koranens verser vände sig till hade redan tre former för att avsluta eller frysa ett äktenskap. al-Shāfiʿī återger i al-Umm uppgiften från koranlärda han litade på: folket i den förislamiska tiden skilde sig genom tre ting, zihār, ʿīlāʾ och talāq. Gud fastställde talāq som skilsmässa, gav den som svor ʿīlāʾ en frist på fyra månader varefter han måste återvända eller skilja sig, och gjorde zihār till en försoningspliktig handling.¹⁷17al-Shāfiʿī, al-Umm, kitāb al-talāq, avsnittet om ʿīlāʾ och zihār. Reformen bestod alltså inte i att införa skilsmässan, utan i att sätta frister och kostnader på former som dittills kunde hålla en kvinna svävande på obestämd tid.

Under de följande århundradena utformades reglerna i den rättslitteratur som citerats ovan, och tillämpades av qadin, den lokala domaren, som prövade hustruns yrkanden om upplösning och verkställde de ekonomiska följderna. Den mest omdiskuterade regeln av alla, den om tre skilsmässor i ett andetag, går enligt hadithlitteraturen själv tillbaka på en administrativ åtgärd av ʿUmar b. al-Khattāb och inte på en profetisk föreskrift. Därav fick minoriteten ett argument som aldrig helt tystnade, låt vara att majoriteten, som visats ovan, bestred just den läsningen av uppgiften.

Den moderna historien präglas av lagstiftning. Under 1900-talet kodifierade stat efter stat familjerätten och knöt den till domstol. Tunisiens lag om personlig status från 1956 gick längst genom att avskaffa den utomrättsliga ensidiga förskjutningen och kräva domstolsbeslut för varje skilsmässa. Egypten införde 2000 en lag som ger domstol rätt att bevilja khulʿ utan mannens samtycke, med hänvisning just till traditionen om Thābit b. Qays hustru, där Profetens ordalydelse inte förutsätter att maken godtar saken. Reformen väckte omfattande lärd strid, och den fördes med argument hämtade ur rättstraditionen själv.

Marockos Mudawwana är den mest studerade av dessa lagar. Familjekoden har reformerats tre gånger, 1957, 1993 och 2004, och 2004 års version gav kvinnor utvidgade rättigheter vid skilsmässa och vårdnadsrätt för barn under sju år. Analfabetism och en bristfällig domarutbildning bromsade genomförandet. Mohammed VI gav 2023 regeringschefen i uppdrag att se över familjekoden, och den efterföljande processen har till stor del förts bakom stängda dörrar.¹⁸18Carnegie Endowment for International Peace, What Morocco’s Family Law Reform Process Shows About Governance in the Kingdom, juli 2025.

Islamisk skilsmässa i Sverige

Svensk rätt tar en helt annan utgångspunkt. Enligt 5 kap. äktenskapsbalken har en make rätt till äktenskapsskillnad även om den andra motsätter sig den, efter betänketid. Betänketid krävs om makarna begär det eller om någon av dem varaktigt bor med eget barn under 16 år, och den löper i minst sex månader; har makarna levt åtskilda i minst två år behövs ingen sådan alls.¹⁹19Äktenskapsbalk (1987:230), 5 kap. 1–4 §§. Ingen grund behöver anges, och ingen ekonomisk kompensation knyts till skilsmässan som sådan utöver bodelningen. Under 2025 registrerades 21 561 skilsmässor i Sverige, och de äktenskap som upplöstes hade i genomsnitt varat 12,8 år.²⁰20SCB, Sverige i siffror: Skilsmässor i Sverige, uppgifter för 2025.

Kammarkollegiet ger trossamfund vigselrätt, och ett fyrtiotal samfund har den i dag. Behörigheten gäller ingående av äktenskap.²¹21Kammarkollegiet, förteckning över trossamfund med vigselrätt. Enligt Ds 2015:3 fanns 2013 sammanlagt 38 muslimska vigselförrättare.²²22Ds 2015:3, Trossamfundens sociala insatser, uppgifter från Kammarkollegiet 2013. Någon motsvarande behörighet att upplösa ett äktenskap finns inte att dela ut.

Det var mot den bakgrunden Uppdrag granskning sände reportaget Skilsmässa i Allahs namn den 18 maj 2022. Karin Mattisson, Ali Fegan och Katia Wagner hade talat med tio kvinnor som var skilda enligt svensk lag men förblev bundna i islamiska äktenskap sedan imamer vägrat upplösa förbindelsen utan mannens medgivande.²³23SVT Uppdrag granskning, Skilsmässa i Allahs namn, publicerad 18 maj 2022. I ett av fallen, en kvinna som i programmet kallas Safa, nekades religiös skilsmässa uttryckligen därför att maken sade nej. Juristen Ada Alak beskrev problemet som återkommande i alla äktenskap där kvinnan begär skilsmässa och mannen inte samtycker, och dåvarande migrationsminister Anders Ygeman uttalade sig om kvinnor som hålls kvar i relationer mot sin vilja.²⁴24SVT Uppdrag granskning, Här nekar Stockholms moské Safa skilsmässa för att mannen säger nej. Islamiska Förbundet svarade med ett pressmeddelande där moskén bestred bilden och anförde att en kvinna vars äktenskap registrerats i Sverige och upplösts av svensk domstol inte behöver någon separat religiös skilsmässa, samt att moskén intygar tingsrättens dom för de ambassader som bara erkänner religiösa avgöranden.²⁵25Islamiska Förbundet, Stockholms moské, pressmeddelande gällande reportage om islamisk skilsmässa. Frågan gäller alltså i hög grad praxis i enskilda församlingar, ett fält som Mosa Sayed vid Uppsala universitet kartlagt genom intervjuer med deras företrädare.

Två svenska rättsavgöranden ramar in problemet. I NJA 2017 s. 168 slog Högsta domstolen fast att ett mahr-avtal inte kan utgöra ett giltigt äktenskapsförord, eftersom ett sådant bara reglerar om egendom skall vara enskild eller giftorättsgods och inte kan avse en konkret betalningsförpliktelse; avtalet bedömdes närmast som en överenskommelse om framtida partiell bodelning och var därmed inte verkställbart.²⁶26NJA 2017 s. 168, Högsta domstolens dom den 29 mars 2017 i mål T 2415-15. Därmed bortfaller den ekonomiska motvikt som Koranen bygger in vid 2:237 och 2:241, medan den religiösa bindningen kan bestå. Mot den slutsatsen står ett motargument som väger tungt: äktenskapsbalkens regler om likadelning vid bodelning och ärvdabalkens regler om efterlevande makes arvsrätt ger ett ekonomiskt skydd som i många fall är mer värt än en avtalad brudgåva, så att den uteblivna verkställigheten inte i sig lämnar kvinnan utan trygghet.²⁷27Äktenskapsbalk (1987:230), 10 och 11 kap. om bodelning, samt ärvdabalken (1958:637), 3 kap. om efterlevande makes arvsrätt. Så långt håller argumentet. Det når däremot inte de fall där det inte finns något giftorättsgods att dela, och inte heller den som bara vigts religiöst och därför aldrig kommer fram till bodelningsreglerna.

Åt andra hållet erkänns utländska skilsmässobeslut enligt 3 kap. 7 § i 1904 års lag när det med hänsyn till medborgarskap, hemvist eller annan anknytning fanns skälig anledning att saken prövades där.²⁸28Lag (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap, 3 kap. 7 §. En privat talāq utan medverkan av domstol eller myndighet är däremot svår att pressa in i den bestämmelsen, och EU-domstolen slog i mål C-372/16 Sahyouni mot Mamisch den 20 december 2017 fast att Rom III-förordningen över huvud taget bara omfattar skilsmässor som beslutas av domstol eller av en offentlig myndighet, och alltså inte privata.²⁹29EU-domstolen, mål C-372/16 Sahyouni mot Mamisch, dom den 20 december 2017. Europadomstolen gick i Molla Sali mot Grekland den 19 december 2018 ett steg längre och fann att det stred mot diskrimineringsförbudet att påtvinga en person religiös arvsrätt när hon valt den civila ordningen.³⁰30Molla Sali mot Grekland, Europadomstolens stora kammare, ansökan nr 20452/14, dom den 19 december 2018.

Den spegelvända fällan är de informella äktenskapen. SOU 2012:35 definierar dem som förbindelser som är att jämställa med äktenskap genom att de är bindande enligt ett etablerat normsystem med egna krav för upplösning och ingås i det systemets former.³¹31SOU 2012:35, Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap. Parterna i ett sådant förhållande är inte makar i svensk mening, och skyddet vid separation är därefter. Jämställdhetsmyndigheten fick 2023 i uppdrag att kartlägga bland annat svårigheter att få religiös skilsmässa, och konstaterade i slutrapporten Ett liv präglat av våld i mars 2025 att detta begränsar kvinnors möjlighet att lämna ett äktenskap. Någon siffra på hur många det gäller redovisas inte, och det finns alltså ingen officiell svensk kvantifiering av fenomenet.³²32Jämställdhetsmyndigheten, Ett liv präglat av våld, slutredovisning av regeringsuppdrag, överlämnad 5 mars 2025. Politiskt har frågan hanterats med bidragsvillkor: när Lawen Redar i november 2023 frågade om statsstöd till samfund som förvägrat kvinnor att ta ut skilsmässa, svarade socialminister Jakob Forssmed att statsbidrag inte skall ges till trossamfund som agerar i strid med samhällets grundläggande värderingar, och hänvisade till kommande lagstiftning.³³33Skriftlig fråga 2023/24:172 av Lawen Redar och socialminister Jakob Forssmeds svar den 8 november 2023.

Skilsmässan i svensk idéhistoria

Sverige har haft en egen lång strid om vem som får avsluta ett äktenskap, men den stod om något annat. Den gällde vilka skäl staten skulle godta, inte vilken av makarna som höll rätten i sin hand. Kyrkorätten och 1734 års lag krävde en angiven grund, i praktiken hor eller övergivande, och den som ville ut ur ett äktenskap måste alltså bevisa något om den andra. Att kravet på skuld till slut föll bort, och att ansökan i dag prövas utan angiven anledning, är resultatet av en reformvåg på 1900-talet vars sista och mest omvälvande steg togs på 1970-talet.

I den svenska litteraturen syns kostnaden för den som ville ut innan lagen släppte taget. Gustaf af Geijerstam låter en av rösterna i Nils Tufvesson och hans moder formulera bygdens dom i knappa ordalag: »Utan stort skäl lämnar ingen hustru sin man. Därav följer endast olycka och skam.«³⁴34Gustaf af Geijerstam, Nils Tufvesson och hans moder (1902). Hos Hjalmar Söderberg blir hindret i Den allvarsamma leken helt enkelt att den andra maken vägrar. Det som band en svensk hustru var skammen i socknen, försörjningen och den andres nej.

Ellen Key gjorde frågan till en huvudsak i Lifslinjer och riktade den mot allmänhetens rätt att döma alls:³⁵35Ellen Key, Lifslinjer, första delen (1903).

Du bör ej förnedra dig genom omdömen i en sak, där hvarken du eller några andra än makarna själfva kunna veta något! En skilsmässa afkunnas visserligen i domsalen — men den börjar alltid i sängkammaren.— Ellen Key, Lifslinjer

Hennes argument mot det hon kallade tvångsäktenskapet var att det tvingar människor att fortsätta ett samliv och att sätta barn till världen under ett själsuppror som märker dem för framtiden, och att detta är en kränkning av personlighetens helgd snarare än ett välförtjänt straff för ett misstag.³⁶36Ellen Key, Lifslinjer, första delen (1903). August Blanche hade satt fingret på den ekonomiska sidan när han lät en av sina gestalter påstå att den fina världens husliga missöden bottnar i att kvinnans frihet är för liten före äktenskapet och för stor efteråt. Den svenska striden gällde när staten skulle släppa ett äktenskap, och den fördes i romanerna och i pressen långt innan den avgjordes i lagboken.

Vanliga invändningar mot islams skilsmässoregler

Att rätten är ojämnt fördelad. Den starkaste invändningen kommer inifrån, från muslimska jurister och forskare. Musawah, den globala rörelsen för jämlikhet i muslimsk familjerätt, formulerar den så: mannen kan avsluta kontraktet ensam och utanför domstol, medan hustrun behöver hans medgivande eller ett domstolsbeslut, och den asymmetrin följer av en föreställning om att män försörjer och kvinnor lyder. Kecia Ali har gett invändningen dess mest genomarbetade akademiska form genom att visa att de tidiga juristerna återkommande resonerade om äktenskapet med analogier från köp och om skilsmässan med analogier från frigivning, och att kitāb al-talāq i flera verk står bredvid kitāb al-ʿitq. Iakttagelsen om litteraturen är riktig, och den väger tyngre än man ofta medger, eftersom det just är juristerna och inte texten som fastställt förfarandet. Svaret måste därför ges på deras mark. Där står två saker. Den första är att analogin aldrig bar hela systemet: brudgåvan förfaller till betalning, halva summan utgår även vid ett icke fullbordat äktenskap enligt 2:237, avskedsgåvan är en plikt enligt 2:241, försörjningen löper under hela väntetiden, och 65:1 förbjuder mannen att driva ut hustrun ur bostaden. Formen är ojämn därför att kostnaden är det, och ansvaret för äktenskapets bestånd läggs i samma mån på den som bär den. Den andra är att juristerna själva byggde in en motvikt i förfarandet: domarvägen, som tre av fyra skolor öppnar redan vid utebliven försörjning och som i maliki-rätten växte till att omfatta misshandel, sjukdom och långvarig frånvaro. Invändningen träffar alltså en verklig obalans i formen, men beskriver ett halvt system om domarvägen utelämnas.

Att tre ord räcker. Bilden av en skilsmässa som fullbordas med tre uttalade ord beskriver en praktik som traditionen själv fördömer. Samtliga fyra rättsskolor betecknar den som bidʿī, förkastlig, även där de håller den bindande, och den lämpliga formen är enligt al-Marghīnānī en enda förklaring under en renhetsperiod följd av hela väntetiden. Huruvida tre ord ändå räknas som tre är den tvist som redovisats ovan, och den står oavgjord: majoriteten säger att de gör det och bestrider läsningen av Ibn ʿAbbās uppgift, minoriteten från Ibn Taymiyya och Ibn al-Qayyim till Ibn ʿUthaymīn säger att de inte gör det. Invändningen träffar alltså ett missbruk som rättslitteraturen sedan 700-talet har varnat för, och striden om hur det skall bemötas förs inom traditionen och inte mot den.

Att halāla förnedrar. Vers 2:230 kräver ett mellanliggande äktenskap innan makar som skilts tre gånger får återgå till varandra, och versens uppenbara syfte är att göra den tredje skilsmässan slutgiltig. Ett arrangerat skenäktenskap för att kringgå bestämmelsen är däremot uttryckligen förbannat i hadithen om muhallil och den som han gör det åt, återgiven av bland andra Abū Dāwūd och al-Tirmidhī, och de fyra skolorna behandlar ett sådant äktenskap som ogiltigt eller åtminstone förbjudet.

Att vårdnadsreglerna går före barnet. Hadāna gäller den dagliga omvårdnaden och inte det rättsliga förmyndarskapet, och åldersgränserna varierar mellan skolorna just därför att de är medel för barnets bästa. Ibn al-Qayyim resonerar uttryckligen så när han argumenterar för att modern återfår vårdnaden när hindret bortfaller: grunden är hennes släktskap, och hindret var praktiskt. I Sverige avgörs vårdnad ändå av tingsrätt utifrån barnets bästa.

Att kvinnan sitter fast i Sverige. Detta är den invändning som verkligen står kvar, och den är svensk. Rättsskolorna löste hustruns problem med en domare, och någon sådan instans finns inte i diasporan: tingsrätten dömer efter äktenskapsbalken, ingen imam har behörighet att upplösa ett äktenskap i svensk mening, och Högsta domstolen har dessutom underkänt det avtal som skulle ha gett henne den ekonomiska säkerheten. Att en kvinna därmed kan bli hängande mellan två ordningar är ett faktiskt problem. Problemet är samtidigt organisatoriskt mer än doktrinärt, och det avgörs av vad enskilda församlingar faktiskt gör. Där går praxis isär. Uppdrag gransknings tio fall visar församlingar som kräver mannens medgivande; SVT:s rapportering från Skåne lyfter fram aktörer som tvärtom hjälper muslimska kvinnor att få religiös skilsmässa, och Stockholms moské har förklarat att en dom från tingsrätten fyller den funktionen och intygar den mot ambassader.³⁷37SVT Nyheter Skåne, De hjälper muslimska kvinnor att skilja sig. Vad som saknas är en svensk kartläggning av hur de två linjerna förhåller sig till varandra i antal.

---

Footnotes

1. Ibn Rushd, Bidāyat al-mujtahid wa-nihāyat al-muqtasid, kitāb al-talāq, bāb al-khulʿ. ↩

2. Koranen, al-Baqara 2:229. ↩

3. Koranen, al-Baqara 2:231. ↩

4. Koranen, al-Talāq 65:1. ↩

5. Abū Dāwūd, Sunan, nr 2178; Ibn Māja, Sunan, nr 2018. För försvagningen, se al-Dāraqutnī, al-Bayhaqī och Ibn al-Jawzī, följda av al-Albānī och Ibn ʿUthaymīn; för den motsatta bedömningen al-Hākim, al-Mustadrak, samt Ibn Bāz försvar av den sammanhängande varianten. ↩

6. al-Bukhārī, Sahīh, nr 5273, kapitlet om khulʿ. ↩

7. Muslim, Sahīh, nr 1472. ↩

8. Koranen, al-Nisāʾ 4:35. ↩

9. Ibn Rushd, Bidāyat al-mujtahid, kapitlet om upplösning vid utebliven försörjning. ↩

10. al-Marghīnānī, al-Hidāya fi sharh al-Bidāya, kitāb al-talāq, bāb talāq al-sunna. ↩

11. al-Shāfiʿī, al-Umm, kitāb al-talāq, avsnittet om talāq al-sunna. ↩

12. Ibn Qudāma al-Maqdisī, al-Mughnī, kitāb al-talāq; jfr Abū Dāwūd, Sunan, samt Ibn Rushd, Bidāyat al-mujtahid, kitāb al-talāq, för den avvikande fördelningen av namnen. ↩

13. al-Qurtubī, al-Jāmiʿ li-ahkām al-Qurʾān, till 2:229; Ibn Qudāma, al-Mughnī, kitāb al-talāq. ↩

14. Ibn Qayyim al-Jawziyya, Zād al-maʿād, avsnittet om tre skilsmässor i ett yttrande; IslamQA, fatwa 96194, Does Triple Divorce Count as One?, https://islamqa.info/en/answers/96194 ↩

15. IslamQA, fatwa 26247, Khulʿ in Islam: Definition and How It Is Done, https://islamqa.info/en/answers/26247 ↩

16. Ibn Qayyim al-Jawziyya, Zād al-maʿād fi hadyi khayr al-ʿibād, avsnitten om khulʿ och om hadāna. ↩

17. al-Shāfiʿī, al-Umm, kitāb al-talāq, avsnittet om ʿīlāʾ och zihār. ↩

18. Carnegie Endowment for International Peace, What Morocco’s Family Law Reform Process Shows About Governance in the Kingdom, juli 2025. ↩

19. Äktenskapsbalk (1987:230), 5 kap. 1–4 §§. ↩

20. SCB, Sverige i siffror: Skilsmässor i Sverige, uppgifter för 2025. ↩

21. Kammarkollegiet, förteckning över trossamfund med vigselrätt. ↩

22. Ds 2015:3, Trossamfundens sociala insatser, uppgifter från Kammarkollegiet 2013. ↩

23. SVT Uppdrag granskning, Skilsmässa i Allahs namn, publicerad 18 maj 2022. ↩

24. SVT Uppdrag granskning, Här nekar Stockholms moské Safa skilsmässa för att mannen säger nej. ↩

25. Islamiska Förbundet, Stockholms moské, pressmeddelande gällande reportage om islamisk skilsmässa. ↩

26. NJA 2017 s. 168, Högsta domstolens dom den 29 mars 2017 i mål T 2415-15. ↩

27. Äktenskapsbalk (1987:230), 10 och 11 kap. om bodelning, samt ärvdabalken (1958:637), 3 kap. om efterlevande makes arvsrätt. ↩

28. Lag (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap, 3 kap. 7 §. ↩

29. EU-domstolen, mål C-372/16 Sahyouni mot Mamisch, dom den 20 december 2017. ↩

30. Molla Sali mot Grekland, Europadomstolens stora kammare, ansökan nr 20452/14, dom den 19 december 2018. ↩

31. SOU 2012:35, Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap. ↩

32. Jämställdhetsmyndigheten, Ett liv präglat av våld, slutredovisning av regeringsuppdrag, överlämnad 5 mars 2025. ↩

33. Skriftlig fråga 2023/24:172 av Lawen Redar och socialminister Jakob Forssmeds svar den 8 november 2023. ↩

34. Gustaf af Geijerstam, Nils Tufvesson och hans moder (1902). ↩

35. Ellen Key, Lifslinjer, första delen (1903). ↩

36. Ellen Key, Lifslinjer, första delen (1903). ↩

37. SVT Nyheter Skåne, De hjälper muslimska kvinnor att skilja sig. ↩