Artificiell intelligens (AI) är datorsystem som utför uppgifter som annars kräver mänskligt omdöme, till exempel att tolka språk, känna igen bilder och formulera svar. I islamisk etik och rätt räknas sådana system som redskap, i sig tillåtna men utan förmåga att bära religiöst ansvar, taklīf. Internationella islamiska fiqhakademin (IIFA) inom Organisationen för islamiskt samarbete slog i maj 2025 fast att utveckling och bruk av AI i grunden är tillåtet, under sex villkor.11International Islamic Fiqh Academy (OIC), resolution nr 258 (3/26), Artificial Intelligence: Its Rulings, Guidelines, and Ethics, 26:e sessionen, Doha, 4–8 maj 2025.

Tekniken i sig är sällan omstridd. Tvisten gäller tre frågor: vem som ska ersätta en skada som ingen människa direkt har vållat, om en maskin får besvara religiösa frågor och om den får framställa bilder av människor och djur. Den klassiska rätten har inga regler om tänkande maskiner. Den har däremot utförliga regler om förnuftet som villkor för ansvar, om djur som skadar, om vem som får utfärda en fatwa och om bildframställning, och det är dessa regler de lärda i dag tillämpar genom analogi.

De lärda som har yttrat sig är eniga om att maskinen, lika lite som djuret, är en moralisk aktör som kan ställas till svars. Oenigheten gäller tillämpningen, främst bilderna, där IslamQA och Islamweb har kommit till motsatta slutsatser. I Sverige blev frågorna konkreta genom EU:s AI-förordning och Försäkringskassans riskmodell för tillfällig föräldrapenning.

Artificiell intelligens på arabiska: dhakāʾ, ʿaql och fikr#

Det arabiska uttrycket för artificiell intelligens, al-dhakāʾ al-istināʿī, är en översättning av engelskans artificial intelligence, en term som myntades i USA 1955 i förslaget till Dartmouthkonferensen året därpå. Dhakāʾ betecknar i klassisk arabiska snabbhet i förståelsen, och verbet användes också om eld som flammar upp. I Koranen förekommer rotkonsonanterna bara i betydelsen rituell slakt, i förbudet mot kött från djur som inte har slaktats på rätt sätt.22Koranen, al-Māʾida 5:3. Istināʿī hör till sanʿa, hantverk, och betecknar det som någon har tillverkat. Redan ordparet säger alltså att förmågan är gjord.

Den klassiska litteraturen använder inte dhakāʾ som huvudord för människans förnuft. Det ordet är ʿaql, av ett verb som betyder att binda: ʿiqāl är repet som håller kamelen. Ibn Taymiyya (d. 1328) skriver i Majmūʿ al-fatāwā att förnuft inte är namnet på »den blotta kunskap som dess bärare inte handlar efter, och inte heller på handling utan kunskap«, utan på kunskap som omsätts i handling. Det förnuft som är villkor för religiöst ansvar, taklīf, är de kunskaper med vilka människan skiljer mellan det som gagnar och det som skadar henne. Ordet kan också avse den medfödda förmågan, gharīza, genom vilken hon vet, skiljer och eftersträvar det som gagnar framför det som skadar, och så beskrev Ahmad ibn Hanbal och al-Muhāsibī förnuftet.33Ibn Taymiyya, Majmūʿ al-fatāwā 9:285–287. Definitionen förutsätter någon som söker sitt eget bästa och har ett eget uppsåt, och ett datorsystem som beräknar vad som gagnar en människa har inget av detta.

Ibn Khaldūn (d. 1406) lägger till fikr, eftertanke. I Muqaddima skriver han att människan skiljer sig från djuren genom vetenskaper och hantverk, »som är resultatet av det tänkande som skiljer henne från djuren«. Om bin och gräshoppor tycks ha en ordnad samlevnad har de den »genom ingivelse, inte genom tänkande och eftertanke«.44Ibn Khaldūn, Muqaddima (Tārīkh Ibn Khaldūn 1:40–41). Sammanhanget är människans behov av styre och samhällsordning. Han skriver om samhällets styre, och hans åtskillnad mellan ordnat beteende och fikr kan därför bara lånas som jämförelse när det gäller maskiner.

Till ordfältet hör också ʿilm, kunskap, och hikma, visdom, som Ibn Taymiyya med Ibn Qutaybas ord definierar som »kunskap och att handla efter den«.55Ibn Taymiyya, al-Radd ʿalā al-mantiqiyyīn 1:447, där han återger Ibn Qutaybas definition. I den klassiska litteraturen är det människor och jinn som bär ansvaret, och ingenting tillverkat räknas dit.

AI och Koranen: verserna och haditherna i debatten#

Koranen talar inte om tänkande maskiner. De verser som anförs i debatten handlar om människans plats i skapelsen. Enligt 2:30 tillsätter Gud en ställföreträdare, khalīfa, på jorden, och i versen därefter får Adam en kunskap som änglarna saknar:

Och Han gav Adam kunskap om alla tings namn; sedan visade Han dem för änglarna och sade: »Nämn deras namn för Mig, om det är så som ni har sagt.«66Koranen, al-Baqara 2:31.

Ibn Kathīr (d. 1373) återger Mujāhids förklaring att det gällde duvans och kråkans namn och »namnet på allt«, och skriver att Adams företräde framför änglarna blev synligt när han räknade upp dem.77Ibn Kathīr, Tafsīr al-Qurʾān al-ʿazīm 1:225, kommentaren till 2:31–33. Kunskapen är i denna läsning något som ges. Samma tanke finns i de först uppenbarade verserna, där Gud är den »som har lärt [människan] pennans [bruk], lärt människan vad hon inte visste!«88Koranen, al-ʿAlaq 96:4–5.

En vers som ofta anförs om ansvar är 33:72:

Vi erbjöd himlarna och jorden och bergen ansvaret [för förnuft och fri vilja], och de avböjde av ängslan [att inte kunna bära] det; men människan - alltid beredd till synd och dårskap - tog det på sig.99Koranen, al-Ahzāb 33:72.

إِنَّا عَرَضْنَا الْأَمَانَةَ عَلَى السَّمَاوَاتِ وَالْأَرْضِ وَالْجِبَالِ فَأَبَيْنَ أَن يَحْمِلْنَهَا وَأَشْفَقْنَ مِنْهَا وَحَمَلَهَا الْإِنسَانُ ۖ إِنَّهُ كَانَ ظَلُومًا جَهُولًا

Koranen · al-Ahzāb 33:72

Den första hakparentesen är översättarens tolkning. Ibn Kathīr går igenom de tidiga förklaringarna av ordet amāna (lydnad, religionens plikter, bönen, fastan) och konstaterar att de inte motsäger varandra. Alla går tillbaka på att förtroendet är ansvaret, taklīf, att ta emot påbud och förbud med belöning om man fullgör dem och straff om man försummar dem, och människan tog det på sig »trots sin svaghet, okunnighet och orättfärdighet«.1010Ibn Kathīr, Tafsīr al-Qurʾān al-ʿazīm 6:489, kommentaren till 33:72. Samma villkor syns från andra hållet i en hadith som återges från profeten Muhammed ﷺ: »Pennan är lyft från tre: från den sinnessjuke tills han kommer till sans, från barnet tills det når puberteten och från den sovande tills han vaknar.« al-Nawawī (d. 1277) förklarar: »Att pennan lyfts betyder att ansvar inte föreligger.«1111Abū Dāwūd och al-Nasāʾī, kapitlen om straff (hudūd), via ʿAlī; Abū Dāwūd i samma kapitel samt al-Nasāʾī och Ibn Māja i kapitlen om skilsmässa, via ʿĀʾisha. al-Nawawī, al-Majmūʿ sharh al-Muhadhdhab, kapitlet om fastan, bedömer den första kedjan som sund och den andra som god. Ordalydelsen här följer den som Ibn Taymiyya anför i al-Furqān bayna awliyāʾ al-Rahmān wa-awliyāʾ al-Shaytān, där han också konstaterar att de kunniga är eniga om att godta hadithen.

Den andra gruppen texter gäller kunskapens etik:

Befatta dig inte med det som du inte riktigt vet; ditt öra och ditt öga och ditt hjärta skall [alla en Dag] tillfrågas om detta.1212Koranen, al-Isrāʾ 17:36.

وَلَا تَقْفُ مَا لَيْسَ لَكَ بِهِ عِلْمٌ ۚ إِنَّ السَّمْعَ وَالْبَصَرَ وَالْفُؤَادَ كُلُّ أُولَٰئِكَ كَانَ عَنْهُ مَسْئُولًا

Koranen · al-Isrāʾ 17:36

I 49:6 befalls de troende att pröva en uppgift som kommer från en opålitlig person. al-Qurtubī (d. 1273) drar slutsatsen att versen belägger att en enskild persons rapport godtas när förmedlaren är rättrådig, eftersom »en rapport är ett förtroende«.1313Koranen, al-Hujurāt 49:6; al-Qurtubī, al-Jāmiʿ li-ahkām al-Qurʾān, kommentaren till 49:6. I förordet till sin hadithsamling återger Muslim (d. 875) en hadith via Abū Hurayra: »Det räcker som lögn att en människa återger allt hon har hört.«1414Muslim, Sahīh, förordet (muqaddima), nr 5. Māliks yttrande om den som återger allt han har hört står i samma kapitel. Hos Abū Dāwūd står: »Den som får en fatwa utan kunskap – synden ligger på den som gav den«, följt av tillägget att den som råder sin broder till något, fast han vet att det rätta ligger i något annat, har svikit honom.1515Abū Dāwūd, Sunan, kapitlet om kunskap (Kitāb al-ʿilm), nr 3657 i den gängse numreringen.

Två hadither blir avgörande när texterna tillämpas på AI. Den ena lyder: »Den skada som det stumma djuret vållar är ersättningsfri«, där al-ʿajmāʾ, den stumma, betecknar djuret som inte kan tala.1616al-Bukhārī, Sahīh, nr 6912; Muslim, Sahīh, nr 1710. Den andra gäller bildmakarna: »De som gör dessa bilder straffas på Uppståndelsens dag, och det sägs till dem: Ge liv åt det ni har skapat.«1717al-Bukhārī, Sahīh, nr 5951; Muslim, Sahīh, nr 2108. Ingen av texterna nämner en maskin. De lärda som ändå åberopar dem om AI gör det genom analogi, qiyās, och rättsskolornas olika läsningar av texterna följer med in i analogierna.

Rättsskolorna om AI: ansvar, fatwor och bilder#

Fatwan. Frågan om en maskin får besvara religiösa frågor avgörs av den klassiska läran om muftins behörighet. Ibn Qudāma (d. 1223) skriver i al-Mughnī, hanbaliternas standardverk, att en mufti inte får vara en lekman som bara följer andra, och bemöter en invändning:1818Ibn Qudāma, al-Mughnī 10:37–38, kapitlet om domare.

Invänder någon att muftin ju får återge vad han har hört, svarar vi: ja, men då är han i det ögonblicket ingen mufti. Han förmedlar, och han måste då återge en bestämd person bland dem som gör ijtihād. Man handlar efter hans förmedling och inte efter hans fatwa.— Ibn Qudāma, al-Mughnī

En språkmodell kan alltså i bästa fall vara en förmedlare, mukhbir, och den uppfyller inte ens det villkoret när den blandar källor utan att ange vems uppfattning den återger.

Nutida fatwaorgan har dragit samma slutsats. IslamQA förbjuder i ett svar från juli 2025 vanliga muslimer att söka fatwor hos AI eller handla efter svaren, med hänvisning till okända källor, oförmågan att ta hänsyn till den enskildes omständigheter och de påhittade svar som kallas hallucinationer. En lekman får använda AI för att skaffa sig en allmän bild av frågan, utan att förlita sig på svaret, och en forskare får använda den för att hitta källor som sedan kontrolleras.1919IslamQA, fråga nr 540774, Is it permissible to seek fatwas from AI?, 27 juli 2025. Hallucinationerna har också mätts. I en jämförelse från februari 2026 svarade den bästa av de prövade språkmodellerna rätt på 68 procent av frågorna i islamisk rätt och hittade på svar i 21 procent, och flera modeller gjorde det i mer än 55 procent av fallen.2020Elmahjub m.fl., IslamicLegalBench, arXiv 2602.21226, februari 2026. Studien mäter svar i islamisk rätt, inte återgivning av Koranens text.

Egyptens Dar al-Iftāʾ förklarade i januari 2026 att det är förbjudet att helt förlita sig på AI-tjänster som ChatGPT för tafsīr, eftersom källan är okänd och det inte går att kontrollera att det som förs vidare är korrekt.2121Dar al-Iftāʾ al-Misriyya, fatwa nr 8856, 6 januari 2026, utfärdad av Egyptens mufti Nazīr Muhammad ʿAyyād. Förbudet mot att tolka Koranen utan kunskap har sin grund i 17:36. Ibn Taymiyya skriver att den som tolkar Koranen efter egen mening har fel även när tolkningen råkar bli riktig, »eftersom han inte kom till saken genom dess dörr«, på samma sätt som den som dömer i okunnighet hamnar i elden även om domen blir riktig.2222Ibn Taymiyya, Majmūʿ al-fatāwā 13:371. Hadithen om de tre domarna, där den som dömer i okunnighet hamnar i elden, återges via Burayda av Abū Dāwūd, al-Tirmidhī och Ibn Māja och anförs av Ibn Qudāma, al-Mughnī 10:37.

Ansvaret. Hadithen om det stumma djuret har tolkats olika av rättsskolorna. Qādī ʿIyād, som al-Nawawī citerar, konstaterar att de lärda är eniga om att skada som ett djur utan sällskap orsakar dagtid inte ersätts, och att majoriteten gör ryttaren, drivaren och ledaren ansvariga när någon är med djuret.2323al-Nawawī, al-Minhāj sharh Sahīh Muslim 11:225, kommentaren till Muslim nr 1710. Oenigheten gäller vad de ansvarar för. Enligt al-Shāfiʿī, domaren Shurayh och en återgivning från Ahmad ibn Hanbal svarar ryttaren också för det djuret gör med bakbenen, eftersom djuret är i hans hand och han därför ansvarar för dess skada som om han själv hade vållat den.2424Ibn Qudāma, al-Mughnī 9:190, som återger al-Shāfiʿīs och Shurayhs uppfattning, en avvikande återgivning från Ahmad och hanbaliternas huvudståndpunkt med hadithen al-rijl jubār.

Hanafiterna drar gränsen vid det man kan skydda sig mot. al-Marghīnānī (d. 1197) skriver i al-Hidāya att ryttaren ansvarar för det djuret trampar ned men inte för en bakspark eller ett slag med svansen. Att färdas på muslimernas väg är tillåtet på villkor att det sker utan skada, men villkoret gäller bara »det som går att skydda sig mot«, och sparken bakåt »kan han inte skydda sig mot medan han rider«.2525al-Marghīnānī, al-Hidāya fī sharh al-Bidāya 4:479, kapitlet om skador orsakade av djur. Ibn Qudāma anger samma huvudståndpunkt för hanbaliterna, med skälet att ryttaren inte kan hindra djurets bakben från att skada, och anför dessutom hadithen al-rijl jubār, att skada som djurets ben vållar är ersättningsfri.2424Ibn Qudāma, al-Mughnī 9:190, som återger al-Shāfiʿīs och Shurayhs uppfattning, en avvikande återgivning från Ahmad och hanbaliternas huvudståndpunkt med hadithen al-rijl jubār. För Mālik (d. 795) går gränsen vid provokation. I al-Muwattaʾ skriver han att ledaren, drivaren och ryttaren ansvarar för det djuret skadar, »utom om djuret sparkar utan att de har gjort något med det som får det att sparka«.2626Mālik ibn Anas, al-Muwattaʾ, kapitlet om blodspenning (ʿuqūl). Ibn Rushd (d. 1198) uppger i Bidāyat al-mujtahid att al-Shāfiʿī inte höll hadithen om benet för autentisk,.2727Ibn Rushd, Bidāyat al-mujtahid 4:200, kapitlet om blodspenning. Hadithen al-rijl jubār återges av Abū Dāwūd i kapitlet om blodspenning (Kitāb al-diyāt).

Närmare ett system som arbetar på egen hand ligger reglerna om djur utan sällskap. Enligt al-Nawawī behandlar majoriteten ett djur som är känt för att förstöra som andra djur, medan Mālik och hans anhängare gör ägaren ansvarig för det djuret förstör och al-Shāfiʿīs anhängare gör det när djuret är känt för att förstöra, eftersom ägaren då är skyldig att binda det. För skador nattetid ansvarar ägaren enligt Mālik, enligt al-Shāfiʿī bara vid försumlighet och enligt Abū Hanīfa inte alls.2323al-Nawawī, al-Minhāj sharh Sahīh Muslim 11:225, kommentaren till Muslim nr 1710.

Yaqeen-institutets rapport från juni 2026 bygger sin ansvarsmodell för AI på den klassiska distinktionen mellan den som direkt vållar en skada, mubāshir, och den som indirekt orsakar den, mutasabbib, och slår fast att ansvaret ska ligga hos de människor som konstruerar, driftsätter och använder systemen.2828Mohamed AbuTaleb, Kenan Alkiek, Suleiman Hani, Mohammed Ansari och Umer Khan, Toward an Islamic Ethics and Fiqh of Artificial Intelligence, Yaqeen Institute, 12 juni 2026.

Bilderna. al-Nawawī skriver i sin kommentar till Muslims samling att det enligt shāfiʿiterna och andra lärda är »strängt förbjudet« att avbilda levande varelser, hayawān, och en av de stora synderna, eftersom det hotas med sträng bestraffning, och förbjudet i vilket material som helst, eftersom det »efterliknar Guds skapelse«, medan bilder av träd och annat som inte föreställer levande varelser är tillåtna. »I allt detta är det ingen skillnad mellan det som har skugga och det som saknar skugga.« Samma uppfattning tillskriver han Mālik, Abū Hanīfa och majoriteten, och åtskillnaden mellan bilder med och utan skugga kallar han en ogiltig uppfattning.2929al-Nawawī, al-Minhāj sharh Sahīh Muslim 14:81–82. Mālikiten al-Qurtubī återger uppfattningen att bilder på upphängda draperier bara är ogillade, men invänder själv: »Guds sändebud förbannade bildmakarna och gjorde inget undantag.«3030al-Qurtubī, al-Jāmiʿ li-ahkām al-Qurʾān 14:274, kommentaren till 34:13.

När regeln tillämpas på AI går två fatwaorgan inom samma tradition isär. Islamweb tillät i september 2025 AI-bilder av levande varelser. Enligt fatwan saknar digitala bilder fysisk verklighet och syns bara genom sina apparater, och de väger lättare än de figurer av deg eller socker som tidigare lärda redan hade undantagit, så länge de inte innehåller något förbjudet.3131Islamweb, fatwa nr 519001, 29 september 2025. IslamQA hade redan i maj 2023 kommit till motsatt slutsats: fullständiga bilder av människor och djur som skapas med AI är förbjudna på samma sätt som tecknade bilder, oavsett om de görs med penna, dator eller en instruktion till en maskin, medan ofullständiga bilder är tillåtna. Digitala fotografier som visas på en skärm godtar IslamQA, men en bild som AI har genererat räknas som teckning.3232IslamQA, fråga nr 432556, 2 maj 2023.

Grundregeln. IIFA:s utgångspunkt är principen att det som inte omfattas av ett förbud är tillåtet, en regel som stöder sig på verser som 2:29 och 45:13. Ibn Rajab (d. 1393) skriver att det »genom shariʿans belägg är fastställt att grundregeln för tingen är tillåtelse«.3333Ibn Rajab al-Hanbalī, Jāmiʿ al-ʿulūm wa-l-hikam 2:166; Koranen, al-Baqara 2:29 och al-Jāthiya 45:13. Akademins sex villkor är att syfte, bruk, finansiering och resultat ska vara lagliga, att nytta ska vinnas och skada avvärjas, att AI inte får smäda eller kränka trosuppfattningar, religioner eller religiösa symboler, att information och rättigheter ska skyddas, att individens, samhällets och statens säkerhet inte får hotas och att bruket ska präglas av ärlighet, dokumentation och öppenhet. Frågan om AI kan få juridisk personlighet hänvisade akademin till en särskild utredning.11International Islamic Fiqh Academy (OIC), resolution nr 258 (3/26), Artificial Intelligence: Its Rulings, Guidelines, and Ethics, 26:e sessionen, Doha, 4–8 maj 2025. Yaqeen-institutet avvisar att en maskin är en moralisk aktör,2828Mohamed AbuTaleb, Kenan Alkiek, Suleiman Hani, Mohammed Ansari och Umer Khan, Toward an Islamic Ethics and Fiqh of Artificial Intelligence, Yaqeen Institute, 12 juni 2026. och forskarna Sitiris och Busari, som föreslår en begränsad »artificiell personlighet« (artificial personality), menar att den saknar den naturliga rättskapacitet som en människa har.3434Miszairi Sitiris och Saheed Abdullahi Busari, The Legal Capacity (al-Ahliyyah) of Artificial Intelligence from an Islamic Jurisprudential Perspective, Malaysian Journal of Syariah and Law 12:1 (2024), s. 31–42. Det som återstår att pröva är om en rättslig fiktion kan utsträckas till maskinen.

Artificiell intelligens i muslimsk historia: från automater till fatwor#

Tanken på självgående mekanismer är äldre än datorn. Bröderna Banū Mūsā i Bagdad beskrev på 800-talet omkring hundra sinnrika apparater i Kitāb al-hiyal, och Ismāʿīl al-Jazarī avslutade 1206 en bok om mekaniska anordningar med automater som drevs av vatten och styrdes av kammar. Ordet algoritm kommer av Algoritmi, den latinska formen av namnet på matematikern al-Khwārizmī, som verkade i samma stad under 800-talets första hälft.3535Banū Mūsā, Kitāb al-hiyal (800-talet); Ismāʿīl al-Jazarī, al-Jāmiʿ bayn al-ʿilm wa-l-ʿamal al-nāfiʿ fī sināʿat al-hiyal (1206).

Under flera decennier var artificiell intelligens en fråga för datavetare. Fatwaorganen började svara i större omfattning först sedan OpenAI släppt ChatGPT i november 2022. Den första fatwan, IslamQA:s om AI-bilder, kom i maj 2023, och IIFA:s resolution två år senare.

Samtidigt växte en muslimsk marknad för AI-tjänster fram. Företaget bakom Koranappen Tarteel uppgav för TIME att användarna under ramadan 2026 ägnade över sex miljoner timmar åt Koranen i fler än 180 länder, och chattbotten Ansari hade enligt samma reportage besvarat omkring 150 000 frågor. Reportaget återgav också hur ChatGPT rådde en ung muslimsk kvinna i Kalifornien att pröva att ta av sig hijaben ett tag.3636Andrew R. Chow och Juwayriah Wright, AI Tools Are Transforming Muslim Worship, TIME, 26 maj 2026. Tarteels siffror är företagets egna, och kvinnan i Kalifornien uppträder i reportaget under fingerat namn. Datavetaren Muhammad Aurangzeb Ahmad beskrev 2025 hur islamiska chattbottar både gör religiös kunskap mer tillgänglig och hotar de lärdas auktoritet.3737Muhammad Aurangzeb Ahmad, Islamic Chatbots in the Age of Large Language Models, Muslims in ML Workshop, NeurIPS 2025.

Tekniken har också riktats mot muslimer. En testrapport från Huawei och Megvii, daterad januari 2018 och publicerad av branschtidningen IPVM i december 2020, listade ett »uigurlarm« bland ansiktsigenkänningens godkända funktioner. Huawei beskrev dokumentet som ett test utan praktisk tillämpning, och Megvii uppgav att företagets lösningar inte är utformade för att peka ut etniska grupper.3838IPVM, Huawei / Megvii Uyghur Alarms, december 2020. Abubakar Abid, Maheen Farooqi och James Zou visade 2021 att språkmodellen GPT-3 fortsatte meningar om muslimer med våld i 66 procent av fallen i ett test, och i ett annat lät den »muslim« motsvara »terrorist« i 23 procent av analogierna.3939Abubakar Abid, Maheen Farooqi och James Zou, Persistent Anti-Muslim Bias in Large Language Models, 2021. De två siffrorna kommer från olika test, och resultaten gäller GPT-3 från 2020, inte senare modeller. Den israeliska tidskriften +972 Magazine rapporterade i april 2024, med stöd av anonyma källor, att ett system kallat Lavender hade markerat omkring 37 000 palestinier som misstänkta militanta. Den israeliska armén bestrider framställningen och beskriver sina AI-verktyg som hjälpmedel för analytiker. Enligt tidskriftens källor kunde den mänskliga granskningen av ett mål ta omkring 20 sekunder.4040Yuval Abraham, ’Lavender’: The AI machine directing Israel’s bombing spree in Gaza, +972 Magazine, 3 april 2024.

AI i Sverige: lagen, myndigheterna och debatten#

Artificiell intelligens har på kort tid blivit vardag i Sverige. Enligt SCB hade 37 procent av befolkningen 16 år och äldre använt generativ AI under de senaste tre månaderna vid mätningen 2025, mot 25 procent året innan. Bland de unga i åldern 16–24 år var andelen nära hälften. Andelen företag som använder AI steg från 10 procent 2023 till 35 procent 2025.4141SCB, Artificiell intelligens i Sverige 2025, statistiknyhet 21 maj 2026. Uppgifterna om privatpersoner avser användning under de senaste tre månaderna. Företagssiffrorna avser företag med minst tio anställda, enligt SCB, IT-användning i företag 2025, 6 november 2025. SCB redovisar inga uppgifter om religiös tillhörighet i dessa undersökningar, och någon officiell statistik över muslimers AI-användning finns inte.

Rättsligt styrs området av EU:s AI-förordning, förordning (EU) 2024/1689. Sedan den 2 februari 2025 är vissa AI-metoder förbjudna, bland dem social poängsättning, känsloigenkänning på arbetsplatser och i utbildning utom av medicinska skäl eller säkerhetsskäl, och biometrisk kategorisering som härleder en persons ras, politiska åsikter eller religiösa eller filosofiska övertygelse. Förbudet mot biometrisk kategorisering omfattar inte märkning eller filtrering av lagligen förvärvade biometriska dataset och inte heller kategorisering av biometriska uppgifter på brottsbekämpningsområdet.4242Förordning (EU) 2024/1689, artikel 5.1 c, f och g. Dataskyddsförordningen räknar sedan tidigare religiös övertygelse till de känsliga personuppgifter som i princip inte får behandlas.4343Förordning (EU) 2016/679 (dataskyddsförordningen), artikel 9.1. Omnibusförordningen (EU) 2026/1744 trädde i kraft den 27 juli 2026. Genom den sköts kraven på högrisksystem enligt bilaga III upp till den 2 december 2027 och kraven på högrisksystem i produkter enligt bilaga I till den 2 augusti 2028.4444Förordning (EU) 2026/1744, offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning den 24 juli 2026. AI-förordningen är ingen skadeståndsordning, och kommissionens förslag till ett direktiv om AI-ansvar drogs tillbaka 2025. Ersättning för skador som AI-system orsakar prövas därför enligt nationell rätt, i Sverige enligt skadeståndslagen och produktansvarslagen. Det nya produktansvarsdirektivet omfattar uttryckligen programvara och ger ett strikt ansvar för tillverkaren av en produkt med säkerhetsbrister, men det gäller bara produkter som släpps ut på marknaden efter den 9 december 2026.4545Direktiv (EU) 2024/2853 om ansvar för produkter med säkerhetsbrister, artikel 2; skadeståndslagen (1972:207); produktansvarslagen (1992:18).

Hur efterlevnaden av förordningen ska övervakas i Sverige är ännu inte reglerat i lag. Utredningen Anpassningar till AI-förordningen (SOU 2025:101) föreslog i oktober 2025 att Post- och telestyrelsen (PTS) får huvudansvaret för marknadskontrollen. Taket för sanktionsavgifterna följer av förordningen själv och är för förbjudna system 35 miljoner euro eller, för företag, sju procent av den globala årsomsättningen, om det beloppet är högre.4646SOU 2025:101, Anpassningar till AI-förordningen; regeringens pressmeddelande 6 oktober 2025; förordning (EU) 2024/1689, artikel 99.3. Den kompletterande lagen var tänkt att gälla från augusti 2026. I väntan på den gav regeringen i juni 2026 PTS, Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), Finansinspektionen, Läkemedelsverket och Swedac ett tillfälligt uppdrag att vara nationella behöriga myndigheter till utgången av 2026, med PTS som gemensam kontaktpunkt.4747Regeringen, Uppdrag att vara nationella behöriga myndigheter enligt AI-förordningen, juni 2026.

Frågorna har redan prövats i svensk förvaltning. Försäkringskassan använde från åtminstone 2013 en maskininlärningsmodell för att välja ut ärenden om tillfällig föräldrapenning för kontroll. En granskning av Lighthouse Reports och Svenska Dagbladet visade att modellen oproportionerligt ofta flaggade kvinnor, personer med utländsk bakgrund, låginkomsttagare och personer utan högskoleutbildning. Amnesty International krävde i november 2024 att systemet skulle avvecklas, och organisationens David Nolan liknade det vid en häxjakt.4848Amnesty International, Sweden: Authorities must discontinue discriminatory AI systems used by welfare agency, 27 november 2024. IMY inledde tillsyn i juni 2025. Medan tillsynen pågick tog Försäkringskassan modellen ur bruk, och IMY meddelade den 18 november 2025 att tillsynen hade avslutats.4949IMY, Avslutad tillsyn efter att Försäkringskassan tagit AI-system ur bruk, 18 november 2025.

I Trelleborg, där många ansökningar om försörjningsstöd avgörs automatiskt, riktade Justitieombudsmannen (JO) 2021 kritik mot nämndens handläggning i ett ärende om insyn i systemet, efter en anmälan från Akademikerförbundet SSR.5050SVT Nyheter, JO-kritik mot automatiserade beslut, 18 november 2021. I Göteborg placerade en algoritm 2020 omkring 12 000 elever i skolor efter fågelvägen i stället för gångavståndet, och nästan 1 000 överklaganden lämnades in. Forskaren Charlotta Kronblad drev saken i domstol och förlorade. Som privatperson hade hon bevisbördan men inte tillgång till algoritmen.5151Göteborgs universitet, Algoritmer inför domstol. Högsta förvaltningsdomstolen slog i juni 2024 fast att rätten att ta del av allmänna handlingar inte förpliktar en domstol att kompilera inlämnad källkod och visa det körbara resultatet på en skärm.5252Högsta förvaltningsdomstolen, mål nr 1485-24, 25 juni 2024; se techlaw.se.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) varnade 2023, efter en enkät till 100 stora arbetsgivare och tio rekryteringsföretag, för att användare riskerar att godta systemens resultat som neutrala, objektiva och värdefria.5353DO, Kunskapsbrister om AI innebär risk för diskriminering, 15 november 2023. I mars 2026 lämnade DO ett remissvar över promemorian Ds 2025:32, om Polisens och Tullverkets användning av AI för biometrisk fjärridentifiering i efterhand, och tillstyrkte förslaget. DO påpekade samtidigt att ansiktsigenkänning kan ge upphov till diskriminerande snedvridningar, att myndigheten saknar tillsynsmandat på området och att diskrimineringslagen inte skyddar mot diskriminering i brottsbekämpande verksamhet.5454DO, remissvar över Ds 2025:32, 13 mars 2026.

Den svenska debatten har två huvudlinjer. AI-kommissionens färdplan (SOU 2025:12) pekade ut bristande politiskt ledarskap och samordning som det största hindret för att Sverige ska dra nytta av tekniken.5555AI-kommissionen, Färdplan för Sverige (SOU 2025:12). DO, Amnesty och IMY har för sin del granskat rättssäkerhet, insyn och diskriminering i offentlig förvaltning. För muslimer i Sverige är förbudet mot att härleda religiös övertygelse ur biometri det skydd i AI-förordningen som berör dem mest direkt, men undantaget för kategorisering av biometriska uppgifter på brottsbekämpningsområdet gäller ett område som diskrimineringslagen enligt DO inte omfattar.

Tänkande maskiner och AI i svensk idéhistoria#

Frågan om vem som är till för vem, människan eller maskinen, har en lång historia i svensk litteratur. Ellen Key skrev 1900 i Barnets århundrade om barnarbetet i industrin och angrep den uppfattning som ännu var rådande, »att människorna äro till för industriens skull, icke industrien för människornas!«5656Ellen Key, Barnets århundrade (1900), s. 59.

Karin Boye ställde frågan uttryckligen i Astarte (1931), en satirisk roman om reklam och varukult. I en scen där en hamnarbetare lyfter kol med en mekanisk vinsch frågar berättaren:5757Karin Boye, Astarte (1931), här efter det svenska utdraget i Asymptote.

Vem är egentligen herre här, människan eller maskinen?— Karin Boye, Astarte

På ett annat ställe i romanen vänder sig en väverska till maskinen som till en gud: »Betänk, allgoda maskin, att både min man och min svåger är utan arbete, hur länge?« I Kallocain (1940) uppfinner kemisten Leo Kall ett sanningsserum åt en världsstat som vill kontrollera också medborgarnas tankar, och romanen hör till den svenska litteraturens kända dystopier.5858Karin Boye, Kallocain (1940).

Ett av de centrala motiven i Harry Martinsons Aniara (1956), samma år som Dartmouthkonferensen, är miman, en apparat på rymdskeppet som visar bilder från fjärran världar och tröstar passagerarna. Hennes uppfinnare medger att en del av henne är mimans eget verk och inte går att analysera. När hon tar emot bilderna av jordens stad Dorisburg förstörd av eld går hon sönder.5959Harry Martinson, Aniara (1956).

Fysikern Hannes Alfvén, som fick Nobelpriset 1970, gav 1966 under pseudonymen Olof Johannesson ut Sagan om den stora datamaskinen. Boken är skriven som en historia sedd från en avlägsen framtid, där människan till slut framstår som ett utvecklingssteg på vägen mot en vis och allvetande dator.6060Olof Johannesson (Hannes Alfvén), Sagan om den stora datamaskinen (1966).

Vanliga invändningar mot den islamiska synen på AI#

Att AI-bilder och AI-svar borde avvisas helt. Från traditionellt håll invänds att tekniken i praktiken leder till det förbjudna. Generativ AI framställer bilder av människor och djur på beställning, och den som frågar en chattbot om religionen tar lätt svaret som ett avgörande. Enligt principen att stänga vägarna till det förbjudna, sadd al-dharāʾiʿ, som Mālik tillämpar och Abū Hanīfa avvisar, borde muslimer då hålla sig borta från tekniken som helhet.6161Ibn Rushd, Bidāyat al-mujtahid, kapitlet om växling (sarf), där Māliks förbud mot en viss växling vilar på sadd al-dharāʾiʿ och Abū Hanīfa uttryckligen avvisar principen. Principen riktar sig dock mot den handling som leder till det förbjudna, inte mot själva varan. Ibn Qudāma förklarar det förbjudet att sälja druvsaft till den som man tror ska göra vin av den, och förbudet gäller försäljningen till just den köparen.6262Ibn Qudāma, al-Mughnī, kapitlet om köp, fråga nr 3113. Enligt Ibn Qudāma ogillade al-Shāfiʿī samma försäljning. På samma sätt faller den som låter en maskin avbilda levande varelser eller avgöra en religiös fråga under förbuden, medan den som med samma verktyg översätter, räknar eller söker i källor gör något tillåtet.

Att fatwaförbuden bara skyddar de lärdas ställning. Från motsatt håll invänds att chattbottar gör religiös kunskap tillgänglig för många som aldrig träffar en lärd, och att senare jurister själva godtog att en mufti som inte gör ijtihād förmedlar sin rättsskolas domar. En AI som återger kontrollerade källor skulle då bara göra detsamma, och förbuden skulle i praktiken försvara en yrkeskår. Tillgängligheten är dock inte det som avvisas. IslamQA och Islamweb är själva fatwatjänster på nätet som når den som aldrig träffar en lärd, och deras svar ges av lärda som står för dem. Det som skiljer dem från en chattbot är att kraven gäller förmedlaren lika mycket som muftin. En enskild persons rapport godtas bara när förmedlaren är rättrådig, eftersom »en rapport är ett förtroende«, och Ibn Qudāma kräver att förmedlaren återger en bestämd person bland dem som gör ijtihād.1313Koranen, al-Hujurāt 49:6; al-Qurtubī, al-Jāmiʿ li-ahkām al-Qurʾān, kommentaren till 49:6. 1818Ibn Qudāma, al-Mughnī 10:37–38, kapitlet om domare. En maskin kan varken vara rättrådig eller stå för att en namngiven källa är riktigt återgiven. Dess svar faller därför under befallningen i 49:6 att reda ut sanningen, och det är just den prövning IslamQA kräver när AI används för att hitta källor. Att svaret ofta är riktigt ändrar inte bedömningen, av det skäl Ibn Taymiyya anger om den som tolkar Koranen utan kunskap.2222Ibn Taymiyya, Majmūʿ al-fatāwā 13:371. Hadithen om de tre domarna, där den som dömer i okunnighet hamnar i elden, återges via Burayda av Abū Dāwūd, al-Tirmidhī och Ibn Māja och anförs av Ibn Qudāma, al-Mughnī 10:37. Om den som saknar förstånd skriver han att dennes ord är tomt tal, laghw, som varken ger rättsverkan, belöning eller straff.6363Ibn Taymiyya, al-Furqān bayna awliyāʾ al-Rahmān wa-awliyāʾ al-Shaytān (Majmūʿ al-fatāwā 11:191). Maskinens svar blir en fatwa först när en människa gör det till sitt, och enligt hadithen hos Abū Dāwūd ligger synden då på henne.

Att islamisk AI-etik bara upprepar sekulära principer. Andra kritiker menar att en rätt som resonerar genom analogier till djur och bildförbud inte når de verkliga maktfrågorna, och att IIFA:s villkor i sak är desamma som i sekulära riktlinjer. Analogierna når också maktfrågorna. Den regel som Mālik och al-Shāfiʿīs anhängare håller, att ägaren ansvarar för ett djur som är känt för att förstöra eftersom han är skyldig att binda det, lägger ansvaret på den som har kontroll över ett system, och i dag är det ofta stater och storföretag.2323al-Nawawī, al-Minhāj sharh Sahīh Muslim 11:225, kommentaren till Muslim nr 1710. Villkoret att AI inte får smäda eller kränka trosuppfattningar, religioner eller religiösa symboler saknar dessutom motsvarighet i AI-förordningen. Svensk rätt skyddar de troende som grupp mot hets enligt brottsbalken 16 kap. 8 §, men inte religionerna och deras symboler som sådana. Villkoren utgår också från ansvaret inför Gud. »Var och en skall ställas till svars för vad han har gjort«, heter det i 74:38,6464Koranen, al-Muddaththir 74:38. och enligt 53:38 gäller att »det på ingen bärare av bördor skall läggas en annans börda«.6565Koranen, al-Najm 53:38. Ansvaret inför Gud består därför även när ingen domstol utkräver det, och den myndighet eller det företag som driftsätter en modell bär det självt.

كُلُّ نَفْسٍ بِمَا كَسَبَتْ رَهِينَةٌ

Koranen · al-Muddaththir 74:38

Att tekniken själv urholkar kunskapen. Ytterligare en invändning gäller tekniken som sådan. En maskin som frambringar text utan förstånd och utan gudsfruktan sänker kunskapens ställning oavsett hur den används, och den som vänjer sig vid att låta maskinen minnas och formulera åt sig förlorar det som kunskapen vilar på: memorering, studier under en lärare och den kedja av förmedlare som gör att kunskapen går att pröva. Den klassiska hållningen lägger domen på bruket och ger inte det tillverkade någon egen auktoritet. Till förhållandet mellan hjälpmedel och minne har de lärda redan tagit ställning. al-Māwardī (d. 1058) varnade den som litar på sitt minne och låter bli att skriva ned kunskapen, eftersom oklarheter uppstår och glömskan kommer oanmäld, och citerade al-Khalīl ibn Ahmad: »Gör det som står i böckerna till ditt kapital och det som finns i hjärtat till det du spenderar.«6666al-Māwardī, Adab al-dunyā wa-l-dīn 1:58. I den bilden är böckerna ett förråd, och det man ger av är det man bär i hjärtat. Kedjan av förmedlare skyddas av regler som redan träffar maskinen. Mālik sade att ingen som återger allt han har hört går fri och att han aldrig blir en imam så länge han gör det,1414Muslim, Sahīh, förordet (muqaddima), nr 5. Māliks yttrande om den som återger allt han har hört står i samma kapitel. och ett svar utan känd källa måste därför prövas mot det som lärare har fört vidare till sina elever. Skriften stödde minnet utan att ersätta det, och en maskin som lagrar och söker får samma plats: kunskapen som ett svar bygger på måste finnas hos den som svarar.

Att AI redan används mot muslimer. Ur ett rättighetsperspektiv invänds att uigurlarmet, Lavender och GPT-3:s koppling mellan muslimer och våld visar att tekniken redan har riktats mot muslimer. En grundregel om tillåtelse framstår då som naiv när de mäktigaste användarna är stater och storföretag. IIFA:s tillåtelse gäller dock tekniken som sådan och är bunden av villkoren att syfte och resultat ska vara lagliga och att individens och samhällets säkerhet inte får hotas, och den ger därför ingen användare fria händer. GPT-3:s koppling mellan muslimer och våld är ett exempel på det fel som hadithen hos Muslim beskriver, att återge allt man har hört.1414Muslim, Sahīh, förordet (muqaddima), nr 5. Māliks yttrande om den som återger allt han har hört står i samma kapitel. Att peka ut människor efter deras tro eller behandla oskyldiga som mål är orätt, zulm, och i en hadith qudsī hos Muslim säger Gud: »Mina tjänare, jag har förbjudit mig själv orätt och gjort den förbjuden mellan er, så begå inte orätt mot varandra.«6767Muslim, Sahīh, kapitlet om fromhet och släktband (Kitāb al-birr wa-l-sila), nr 2577, via Abū Dharr.

Två sakfel. Ibland hävdas att Koranen förutsade AI, till exempel att Adams kunskap om namnen skulle vara en databas. Ingen av de tidiga uttolkarna läser versen så, och 17:36 förbjuder att befatta sig med det man inte vet. Påståendet att islam förbjuder AI motsägs av IIFA:s resolution, som utgår från tillåtelse och bara förbjuder det bruk som bryter mot akademins villkor.

Footnotes

  1. International Islamic Fiqh Academy (OIC), resolution nr 258 (3/26), Artificial Intelligence: Its Rulings, Guidelines, and Ethics, 26:e sessionen, Doha, 4–8 maj 2025. ↩ ↩2

  2. Koranen, al-Māʾida 5:3. ↩

  3. Ibn Taymiyya, Majmūʿ al-fatāwā 9:285–287. ↩

  4. Ibn Khaldūn, Muqaddima (Tārīkh Ibn Khaldūn 1:40–41). Sammanhanget är människans behov av styre och samhällsordning. ↩

  5. Ibn Taymiyya, al-Radd ʿalā al-mantiqiyyīn 1:447, där han återger Ibn Qutaybas definition. ↩

  6. Koranen, al-Baqara 2:31. ↩

  7. Ibn Kathīr, Tafsīr al-Qurʾān al-ʿazīm 1:225, kommentaren till 2:31–33. ↩

  8. Koranen, al-ʿAlaq 96:4–5. ↩

  9. Koranen, al-Ahzāb 33:72. ↩

  10. Ibn Kathīr, Tafsīr al-Qurʾān al-ʿazīm 6:489, kommentaren till 33:72. ↩

  11. Abū Dāwūd och al-Nasāʾī, kapitlen om straff (hudūd), via ʿAlī; Abū Dāwūd i samma kapitel samt al-Nasāʾī och Ibn Māja i kapitlen om skilsmässa, via ʿĀʾisha. al-Nawawī, al-Majmūʿ sharh al-Muhadhdhab, kapitlet om fastan, bedömer den första kedjan som sund och den andra som god. Ordalydelsen här följer den som Ibn Taymiyya anför i al-Furqān bayna awliyāʾ al-Rahmān wa-awliyāʾ al-Shaytān, där han också konstaterar att de kunniga är eniga om att godta hadithen. ↩

  12. Koranen, al-Isrāʾ 17:36. ↩

  13. Koranen, al-Hujurāt 49:6; al-Qurtubī, al-Jāmiʿ li-ahkām al-Qurʾān, kommentaren till 49:6. ↩ ↩2

  14. Muslim, Sahīh, förordet (muqaddima), nr 5. Māliks yttrande om den som återger allt han har hört står i samma kapitel. ↩ ↩2 ↩3

  15. Abū Dāwūd, Sunan, kapitlet om kunskap (Kitāb al-ʿilm), nr 3657 i den gängse numreringen. ↩

  16. al-Bukhārī, Sahīh, nr 6912; Muslim, Sahīh, nr 1710. ↩

  17. al-Bukhārī, Sahīh, nr 5951; Muslim, Sahīh, nr 2108. ↩

  18. Ibn Qudāma, al-Mughnī 10:37–38, kapitlet om domare. ↩ ↩2

  19. IslamQA, fråga nr 540774, Is it permissible to seek fatwas from AI?, 27 juli 2025. ↩

  20. Elmahjub m.fl., IslamicLegalBench, arXiv 2602.21226, februari 2026. Studien mäter svar i islamisk rätt, inte återgivning av Koranens text. ↩

  21. Dar al-Iftāʾ al-Misriyya, fatwa nr 8856, 6 januari 2026, utfärdad av Egyptens mufti Nazīr Muhammad ʿAyyād. ↩

  22. Ibn Taymiyya, Majmūʿ al-fatāwā 13:371. Hadithen om de tre domarna, där den som dömer i okunnighet hamnar i elden, återges via Burayda av Abū Dāwūd, al-Tirmidhī och Ibn Māja och anförs av Ibn Qudāma, al-Mughnī 10:37. ↩ ↩2

  23. al-Nawawī, al-Minhāj sharh Sahīh Muslim 11:225, kommentaren till Muslim nr 1710. ↩ ↩2 ↩3

  24. Ibn Qudāma, al-Mughnī 9:190, som återger al-Shāfiʿīs och Shurayhs uppfattning, en avvikande återgivning från Ahmad och hanbaliternas huvudståndpunkt med hadithen al-rijl jubār. ↩ ↩2

  25. al-Marghīnānī, al-Hidāya fī sharh al-Bidāya 4:479, kapitlet om skador orsakade av djur. ↩

  26. Mālik ibn Anas, al-Muwattaʾ, kapitlet om blodspenning (ʿuqūl). ↩

  27. Ibn Rushd, Bidāyat al-mujtahid 4:200, kapitlet om blodspenning. Hadithen al-rijl jubār återges av Abū Dāwūd i kapitlet om blodspenning (Kitāb al-diyāt). ↩

  28. Mohamed AbuTaleb, Kenan Alkiek, Suleiman Hani, Mohammed Ansari och Umer Khan, Toward an Islamic Ethics and Fiqh of Artificial Intelligence, Yaqeen Institute, 12 juni 2026. ↩ ↩2

  29. al-Nawawī, al-Minhāj sharh Sahīh Muslim 14:81–82. ↩

  30. al-Qurtubī, al-Jāmiʿ li-ahkām al-Qurʾān 14:274, kommentaren till 34:13. ↩

  31. Islamweb, fatwa nr 519001, 29 september 2025. ↩

  32. IslamQA, fråga nr 432556, 2 maj 2023. ↩

  33. Ibn Rajab al-Hanbalī, Jāmiʿ al-ʿulūm wa-l-hikam 2:166; Koranen, al-Baqara 2:29 och al-Jāthiya 45:13. ↩

  34. Miszairi Sitiris och Saheed Abdullahi Busari, The Legal Capacity (al-Ahliyyah) of Artificial Intelligence from an Islamic Jurisprudential Perspective, Malaysian Journal of Syariah and Law 12:1 (2024), s. 31–42. ↩

  35. Banū Mūsā, Kitāb al-hiyal (800-talet); Ismāʿīl al-Jazarī, al-Jāmiʿ bayn al-ʿilm wa-l-ʿamal al-nāfiʿ fī sināʿat al-hiyal (1206). ↩

  36. Andrew R. Chow och Juwayriah Wright, AI Tools Are Transforming Muslim Worship, TIME, 26 maj 2026. Tarteels siffror är företagets egna, och kvinnan i Kalifornien uppträder i reportaget under fingerat namn. ↩

  37. Muhammad Aurangzeb Ahmad, Islamic Chatbots in the Age of Large Language Models, Muslims in ML Workshop, NeurIPS 2025. ↩

  38. IPVM, Huawei / Megvii Uyghur Alarms, december 2020. ↩

  39. Abubakar Abid, Maheen Farooqi och James Zou, Persistent Anti-Muslim Bias in Large Language Models, 2021. De två siffrorna kommer från olika test, och resultaten gäller GPT-3 från 2020, inte senare modeller. ↩

  40. Yuval Abraham, ’Lavender’: The AI machine directing Israel’s bombing spree in Gaza, +972 Magazine, 3 april 2024. ↩

  41. SCB, Artificiell intelligens i Sverige 2025, statistiknyhet 21 maj 2026. Uppgifterna om privatpersoner avser användning under de senaste tre månaderna. Företagssiffrorna avser företag med minst tio anställda, enligt SCB, IT-användning i företag 2025, 6 november 2025. ↩

  42. Förordning (EU) 2024/1689, artikel 5.1 c, f och g. ↩

  43. Förordning (EU) 2016/679 (dataskyddsförordningen), artikel 9.1. ↩

  44. Förordning (EU) 2026/1744, offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning den 24 juli 2026. ↩

  45. Direktiv (EU) 2024/2853 om ansvar för produkter med säkerhetsbrister, artikel 2; skadeståndslagen (1972:207); produktansvarslagen (1992:18). ↩

  46. SOU 2025:101, Anpassningar till AI-förordningen; regeringens pressmeddelande 6 oktober 2025; förordning (EU) 2024/1689, artikel 99.3. ↩

  47. Regeringen, Uppdrag att vara nationella behöriga myndigheter enligt AI-förordningen, juni 2026. ↩

  48. Amnesty International, Sweden: Authorities must discontinue discriminatory AI systems used by welfare agency, 27 november 2024. ↩

  49. IMY, Avslutad tillsyn efter att Försäkringskassan tagit AI-system ur bruk, 18 november 2025. ↩

  50. SVT Nyheter, JO-kritik mot automatiserade beslut, 18 november 2021. ↩

  51. Göteborgs universitet, Algoritmer inför domstol. ↩

  52. Högsta förvaltningsdomstolen, mål nr 1485-24, 25 juni 2024; se techlaw.se. ↩

  53. DO, Kunskapsbrister om AI innebär risk för diskriminering, 15 november 2023. ↩

  54. DO, remissvar över Ds 2025:32, 13 mars 2026. ↩

  55. AI-kommissionen, Färdplan för Sverige (SOU 2025:12). ↩

  56. Ellen Key, Barnets århundrade (1900), s. 59. ↩

  57. Karin Boye, Astarte (1931), här efter det svenska utdraget i Asymptote. ↩

  58. Karin Boye, Kallocain (1940). ↩

  59. Harry Martinson, Aniara (1956). ↩

  60. Olof Johannesson (Hannes Alfvén), Sagan om den stora datamaskinen (1966). ↩

  61. Ibn Rushd, Bidāyat al-mujtahid, kapitlet om växling (sarf), där Māliks förbud mot en viss växling vilar på sadd al-dharāʾiʿ och Abū Hanīfa uttryckligen avvisar principen. ↩

  62. Ibn Qudāma, al-Mughnī, kapitlet om köp, fråga nr 3113. Enligt Ibn Qudāma ogillade al-Shāfiʿī samma försäljning. ↩

  63. Ibn Taymiyya, al-Furqān bayna awliyāʾ al-Rahmān wa-awliyāʾ al-Shaytān (Majmūʿ al-fatāwā 11:191). ↩

  64. Koranen, al-Muddaththir 74:38. ↩

  65. Koranen, al-Najm 53:38. ↩

  66. al-Māwardī, Adab al-dunyā wa-l-dīn 1:58. ↩

  67. Muslim, Sahīh, kapitlet om fromhet och släktband (Kitāb al-birr wa-l-sila), nr 2577, via Abū Dharr. ↩