De talar inte förrän Han har talat, och de handlar [bara] när Han befaller. [2]Koranen 4:124
Utifrån ett islamiskt perspektiv är änglar inte påhittade varelser prydda med mänsklig mytologi. Tron på änglarna följer av tron på sanningen i Koranen och Muhammeds ord. För att förneka någon av trosartiklarna, eller för den delen någon av islams grundläggande principer, måste man först ifrågasätta profetens tillförlitlighet eller anklaga tidigare generationer för antingen storskalig förfalskning eller för ren okunnighet, eller både och. Detta innebär att en hel byggnad måste demonteras och ingen klok akademiker skulle vilja sätta sig i en sådan oförsvarlig position.
Liksom allt som hör till vad som för människans öga är dolt kan sanningen om änglarna inte sökas blott genom det mänskliga förnuftet. Utifrån ett islamiskt perspektiv är människan inte ensam i detta universum utan vi omges också av en osynlig verklighet. Änglarna hör till denna verklighet och de utför uppgifter som direkt inverkar på olika mänskliga aktiviteter. Från de många roller som tilldelats änglarna nämns i Koranen att de:
- skyddar människor [3]Koranen: 82:10–12
- noga noterar människans gärningar [4]Koranen: 50: 16–17, goda som onda
- uträttar ärenden om nåd [5]Koranen: 79: 1–5
- förmedlar Guds uppenbarelser till Hans profeter och budbärare [6]Koranen: 2:97, 16:02
- utför vissa prövningar för att testa människan [7]Koranen 4:124 [8]Dirks, Jerald F. (2001) The Cross & The Crescent, Amana publikationer, USA, s. 195.
Begränsar vi oss till vetenskap och misstror allt som faller utanför fysikens lagarna vore det lätt att förkasta änglarnas existens eller andra osynliga verkligheter. Denna avvisan kan vinna trovärdighet genom argumentet att endast observerbara fenomen garanterar tillförlitlighet. Men om vi försöker tillämpa denna metod över ett bredare spekta av icke observerbara verkligheter stöter vi på problem. Problem i vetenskapen, vår förståelse, och det sätt som vi tillämpar våra forskningsmetoder för att utforska den observerbara verkligheten. Låt oss som exempel ta elektroners beteende inom kvantmekaniken.
Charles Townes (1915–2015), nobelprisvinnare och meduppfinnare av lasern, berättar:
Antag att en elektron läggs i en lång låda i vilken man kan resa fram och tillbaka. Teoretisk fysik säger att elektronen ibland utefter vissa villkor kommer finnas vid lådans ena ände och ibland vid den andra, men aldrig i mitten. Detta påstående går stick i stäv med tanken att en elektron rör sig fram och tillbaka men ändå är de flesta fysiker idag tämligen övertygade om dess giltighet. [9]Townes, C. (2008) The Convergence between Science and Religion, Université Interdisciplinaire de Paris, s. 1.
Idag brottas forskare med den osynliga och invecklade kvantmekaniken samt möjligheten till utomjordiskt (intelligent) liv i vår galax [10]Se: Carl Sagan, Norman Horowitz & Bruce Murray (1977) Continuing Puzzles about Mars. Bulletin of the American Academy of Arts and Sciences, Vol. 30, No. 7, s. 21–30; Oro, John (2002) Historical … Fortsätt läsa. De kan tro på påståenden som “absurt krockar”, för att låna Charles Townes formulering, med sunt förnuft eller dagliga erfarenheter och känna sig till freds med dem utan betänkligheter. Vad innebär detta? Det innebär inget mindre än att människan önskar bryta med den upplevda världen. Här blottas en fallenhet för att tro på mer än den verklighet som våra sinnen kan uppfatta. [11]Som Sander L. Koole och hans kollegor (2010, s. 103) nyligen har påpekat, att de teorier som anser religionen vara en biprodukt av kognitiv anpassning “förbiser den bredare betydelsen av … Fortsätt läsa Detta för ett hebreiskt ordspråk på tanke:
Men tron är en fast tillförsikt om det man hoppas, en övertygelse om ting man icke ser. [12]Hebreerbrevet: 11:1
För att sammanfatta denna del, är det vi behöver i vår förståelse av tron inte fideism [13]“En hållning som är pessimistisk inför betydelsen av förnuft för att uppnå kunskap om det gudomliga och som istället betonar fördelarna med troshandlingar.” Oxford Dictionary of Philosophy, … Fortsätt läsa, utan ödmjukhet och att vi erkänner att okunnighet är ett lika vanligt drag hos människan som vetskap. Som den brittiske partikelfysikern dr. John Polkinghorne (1930-) säger:
Om vi inte uppvisar ett visst mått av intellektuell ödmjukhet kommer vilseledande och ohållbara påståenden att utfästas. Kan vi inte nöja oss med att leva med vetskapen att det finns företeelser som faller utanför vad vi förstår kommer vi ha en otillräcklig förståelse av verkligheten. [14]Polkinghorne, John (2000) Faith, Science and Understanding, Yale University Press, s. 119.
Även om vi inte kan förstå en övernaturlig verklighet måste vi likväl förlita oss till vårt förstånd för att avgöra om den ligger bortom vårt synfält eller ej. Med andra ord kan vi inte annat än lita till logiskt resonemang för att bedöma saker och ting, inklusive det övernaturliga och metafysiska. Om sådana bedömningar är korrekta eller felaktiga är en annan sak och det är där uppenbarelsen ingriper som den ultimata skiljedomaren. Som dr. Michael S. Jones skriver:
Även när sanningen uppenbaras övernaturligt krävs logik för att människan skall uppfatta den. [15]Jones, MS (2002) In Defence of Reason in Religion. Journal for the study of Religions and Ideologies, våren: 1, s. 132.
Källor:
Dr. Ash-Shehri, Abdullah S. The Only Way Out: www.islamhouse.com, 2014. Web. 7 apr 2014.
Muhammed Knut Bernström (2000), Koranens budskap. Simrishamn: Proprius
Fotnoter:
↑1 | Sahiih Muslim, #7420 |
---|---|
↑2 | Koranen 4:124 |
↑3 | Koranen: 82:10–12 |
↑4 | Koranen: 50: 16–17 |
↑5 | Koranen: 79: 1–5 |
↑6 | Koranen: 2:97, 16:02 |
↑7 | Koranen 4:124 |
↑8 | Dirks, Jerald F. (2001) The Cross & The Crescent, Amana publikationer, USA, s. 195. |
↑9 | Townes, C. (2008) The Convergence between Science and Religion, Université Interdisciplinaire de Paris, s. 1. |
↑10 | Se: Carl Sagan, Norman Horowitz & Bruce Murray (1977) Continuing Puzzles about Mars. Bulletin of the American Academy of Arts and Sciences, Vol. 30, No. 7, s. 21–30; Oro, John (2002) Historical Understanding of Life’s Beginning In Life’s Origin: the Beginnings of Biological Evolution, redigerad av J. William Schopf, University of California Press, s. 38–39. |
↑11 | Som Sander L. Koole och hans kollegor (2010, s. 103) nyligen har påpekat, att de teorier som anser religionen vara en biprodukt av kognitiv anpassning “förbiser den bredare betydelsen av religionens trots mot logiska tänkande”. “Genom att överskrida logik”, hävdar Koole et al. kan, “religionen leda människan mot sanningar som aldrig helt klarläggs men som likväl tydligt känns och erfars.” (Kūle, SL et al. (2010) Why Religion’s Burdens Are Light: From Religiosity to Implicit Self-Regulation; Personality and Social Psychology Review, 14 (1) 95 ‑107). |
↑12 | Hebreerbrevet: 11:1 |
↑13 | “En hållning som är pessimistisk inför betydelsen av förnuft för att uppnå kunskap om det gudomliga och som istället betonar fördelarna med troshandlingar.” Oxford Dictionary of Philosophy, Simon Blackburn, Oxford University Press, 1996, s. 139 |
↑14 | Polkinghorne, John (2000) Faith, Science and Understanding, Yale University Press, s. 119. |
↑15 | Jones, MS (2002) In Defence of Reason in Religion. Journal for the study of Religions and Ideologies, våren: 1, s. 132. |