Skip to main content
Enligt Muhammed (över hon­om vare Guds frid och väl­signelser) är änglar­na en speciell skapelse kom­na ur ljus [1]Sahi­ih Mus­lim, #7420. Medan män­niskor har en fri vil­ja när de själ­va väl­jer att tro eller inte tro, har änglar­na inte det­ta val. Enligt Kora­nen är änglar­na troende av naturen; de är ska­pade för att lyda och ager­ar aldrig på egen hand.
 

De talar inte för­rän Han har talat, och de hand­lar [bara] när Han befall­er. [2]Kora­nen 4:124

Utifrån ett islamiskt per­spek­tiv är änglar inte påhit­tade varelser pry­d­da med män­sklig mytolo­gi. Tron på änglar­na föl­jer av tron på san­nin­gen i Kora­nen och Muhammeds ord. För att förne­ka någon av trosar­tik­lar­na, eller för den delen någon av islams grundläg­gande principer, måste man först ifrå­gasät­ta pro­fetens tillför­l­it­lighet eller ankla­ga tidi­gare gen­er­a­tioner för anti­n­gen storskalig för­fal­skn­ing eller för ren okun­nighet, eller både och. Det­ta innebär att en hel byg­gnad måste demon­teras och ingen klok akademik­er skulle vil­ja sät­ta sig i en sådan oförsvarlig position.

Lik­som allt som hör till vad som för män­niskans öga är dolt kan san­nin­gen om änglar­na inte sökas blott genom det män­skli­ga för­nuftet. Utifrån ett islamiskt per­spek­tiv är män­niskan inte ensam i det­ta uni­ver­sum utan vi omges ock­så av en osyn­lig verk­lighet. Änglar­na hör till den­na verk­lighet och de utför uppgifter som direkt inverkar på oli­ka män­skli­ga aktiviteter. Från de mån­ga roller som tillde­lats änglar­na nämns i Kora­nen att de:

  • sky­d­dar män­niskor [3]Kora­nen: 82:10–12
  • noga noter­ar män­niskans gärningar [4]Kora­nen: 50: 16–17, goda som onda
  • uträt­tar ären­den om nåd [5]Kora­nen: 79: 1–5
  • förmed­lar Guds uppen­barelser till Hans pro­feter och bud­bärare [6]Kora­nen: 2:97, 16:02
  • utför vis­sa prövningar för att tes­ta män­niskan [7]Kora­nen 4:124 [8]Dirks, Jer­ald F. (2001) The Cross & The Cres­cent, Amana pub­lika­tion­er, USA, s. 195.

Begrän­sar vi oss till veten­skap och mis­stror allt som fall­er utan­för fysikens lagar­na vore det lätt att förkas­ta änglar­nas exis­tens eller andra osyn­li­ga verk­ligheter. Den­na avvisan kan vin­na tro­värdighet genom argu­mentet att endast observer­bara fenomen garan­ter­ar tillför­l­it­lighet. Men om vi försök­er tilläm­pa den­na metod över ett bredare spek­ta av icke observer­bara verk­ligheter stöter vi på prob­lem. Prob­lem i veten­skapen, vår förståelse, och det sätt som vi tilläm­par våra forskn­ingsme­toder för att utfors­ka den observer­bara verk­ligheten. Låt oss som exem­pel ta elek­troners beteende inom kvantmekaniken.

Charles Townes (1915–2015), nobel­prisvinnare och meduppfinnare av lasern, berättar:

Antag att en elek­tron läg­gs i en lång låda i vilken man kan resa fram och till­ba­ka. Teo­retisk fysik säger att elek­tro­nen ibland utefter vis­sa vil­lkor kom­mer finnas vid lådans ena ände och ibland vid den andra, men aldrig i mit­ten. Det­ta påstående går stick i stäv med tanken att en elek­tron rör sig fram och till­ba­ka men ändå är de fles­ta fysik­er idag täm­li­gen över­ty­gade om dess giltighet. [9]Townes, C. (2008) The Con­ver­gence between Sci­ence and Reli­gion, Uni­ver­sité Inter­dis­ci­plinaire de Paris, s. 1.

Idag brot­tas forskare med den osyn­li­ga och inveck­lade kvant­mekaniken samt möj­ligheten till utomjordiskt (intel­li­gent) liv i vår galax [10]Se: Carl Sagan, Nor­man Horowitz & Bruce Mur­ray (1977) Con­tin­u­ing Puz­zles about Mars. Bul­letin of the Amer­i­can Acad­e­my of Arts and Sci­ences, Vol. 30, No. 7, s. 21–30; Oro, John (2002) His­tor­i­cal … Fort­sätt läsa. De kan tro på påståen­den som “absurt krockar”, för att låna Charles Townes for­mu­ler­ing, med sunt för­nuft eller dagli­ga erfaren­heter och kän­na sig till freds med dem utan betän­k­ligheter. Vad innebär det­ta? Det innebär inget min­dre än att män­niskan önskar bry­ta med den upplev­da världen. Här blot­tas en fal­l­en­het för att tro på mer än den verk­lighet som våra sin­nen kan upp­fat­ta. [11]Som Sander L. Koole och hans kol­le­gor (2010, s. 103) nyli­gen har påpekat, att de teori­er som anser reli­gio­nen vara en bipro­dukt av kog­ni­tiv anpass­ning “för­bis­er den bredare bety­delsen av … Fort­sätt läsa Det­ta för ett hebreiskt ord­språk på tanke:

Men tron är en fast tillför­sikt om det man hop­pas, en över­tygelse om ting man icke ser. [12]Hebreer­brevet: 11:1

För att sam­man­fat­ta den­na del, är det vi behöver i vår förståelse av tron inte fideism [13]“En håll­ning som är pes­simistisk inför bety­delsen av för­nuft för att upp­nå kun­skap om det gudom­li­ga och som istäl­let bet­onar förde­lar­na med troshan­dlin­gar.” Oxford Dic­tio­nary of Phi­los­o­phy, … Fort­sätt läsa, utan ödmjukhet och att vi erkän­ner att okun­nighet är ett lika van­ligt drag hos män­niskan som vet­skap. Som den brit­tiske par­tikelfysik­ern dr. John Polk­ing­horne (1930-) säger:

Om vi​ inte uppvis­ar ett visst mått av intellek­tuell ödmjukhet kom­mer vilseledande och ohåll­bara påståen­den att utfäs­tas. Kan vi inte​ nöja oss med att leva med vet­skapen att det finns före­teelser som fall­er utan­för vad vi förstår kom­mer vi ha en otill­räck­lig förståelse av verk­ligheten. [14]Polk­ing­horne, John (2000) Faith, Sci­ence and Under­stand­ing, Yale Uni­ver­si­ty Press, s. 119.

Även om vi inte kan förstå en över­naturlig verk­lighet måste vi likväl för­li­ta oss till vårt förstånd för att avgöra om den lig­ger bor­tom vårt syn­fält eller ej. Med andra ord kan vi inte annat än lita till logiskt resone­mang för att bedö­ma sak­er och ting, inklu­sive det över­naturli­ga och metafy­siska. Om sådana bedömningar är kor­rek­ta eller felak­ti­ga är en annan sak och det är där uppen­barelsen ingriper som den ulti­ma­ta skil­je­do­maren. Som dr. Michael S. Jones skriver:

Även när san­nin­gen uppen­baras över­naturligt krävs logik för att män­niskan skall upp­fat­ta den. [15]Jones, MS (2002) In Defence of Rea­son in Reli­gion. Jour­nal for the study of Reli­gions and Ide­olo­gies, våren: 1, s. 132.

Käl­lor:
Dr. Ash-Shehri, Abdul­lah S. The Only Way Out: www.islamhouse.com, 2014. Web. 7 apr 2014.
Muhammed Knut Bern­ström (2000), Kora­nens bud­skap. Sim­r­ishamn: Proprius

Fot­not­er:

Fot­not­er:
1 Sahi­ih Mus­lim, #7420
2 Kora­nen 4:124
3 Kora­nen: 82:10–12
4 Kora­nen: 50: 16–17
5 Kora­nen: 79: 1–5
6 Kora­nen: 2:97, 16:02
7 Kora­nen 4:124
8 Dirks, Jer­ald F. (2001) The Cross & The Cres­cent, Amana pub­lika­tion­er, USA, s. 195.
9 Townes, C. (2008) The Con­ver­gence between Sci­ence and Reli­gion, Uni­ver­sité Inter­dis­ci­plinaire de Paris, s. 1. 
10 Se: Carl Sagan, Nor­man Horowitz & Bruce Mur­ray (1977) Con­tin­u­ing Puz­zles about Mars. Bul­letin of the Amer­i­can Acad­e­my of Arts and Sci­ences, Vol. 30, No. 7, s. 21–30; Oro, John (2002) His­tor­i­cal Under­stand­ing of Life’s Begin­ning In Life’s Ori­gin: the Begin­nings of Bio­log­i­cal Evo­lu­tion, redi­g­er­ad av J. William Schopf, Uni­ver­si­ty of Cal­i­for­nia Press, s. 38–39.
11 Som Sander L. Koole och hans kol­le­gor (2010, s. 103) nyli­gen har påpekat, att de teori­er som anser reli­gio­nen vara en bipro­dukt av kog­ni­tiv anpass­ning “för­bis­er den bredare bety­delsen av reli­gio­nens trots mot logiska tänkande”. “Genom att över­skri­da logik”, häv­dar Koole et al. kan, “reli­gio­nen leda män­niskan mot san­ningar som aldrig helt klar­läg­gs men som likväl tydligt känns och erfars.” (Kūle, SL et al. (2010) Why Reli­gion’s Bur­dens Are Light: From Reli­gios­i­ty to Implic­it Self-Reg­u­la­tion; Per­son­al­i­ty and Social Psy­chol­o­gy Review, 14 (1) 95 ‑107).
12 Hebreer­brevet: 11:1
13 “En håll­ning som är pes­simistisk inför bety­delsen av för­nuft för att upp­nå kun­skap om det gudom­li­ga och som istäl­let bet­onar förde­lar­na med troshan­dlin­gar.” Oxford Dic­tio­nary of Phi­los­o­phy, Simon Black­burn, Oxford Uni­ver­si­ty Press, 1996, s. 139 
14 Polk­ing­horne, John (2000) Faith, Sci­ence and Under­stand­ing, Yale Uni­ver­si­ty Press, s. 119. 
15 Jones, MS (2002) In Defence of Rea­son in Reli­gion. Jour­nal for the study of Reli­gions and Ide­olo­gies, våren: 1, s. 132. 
Dr. Abdullah S. Ash-Shehri

Dr. Abdullah S. Ash-Shehri

Abdullah Ash-Shehri har avlagt en doktorsexamen inom sociologi vid Leicester University, Storbritannien. Han har även studerat islamiska ämnen med en kandidatexamen inom islamisk lag från King Saud University, Riyadh.