Osanna religioners budskap

Det finns mån­ga kul­ter, reli­gion­er och filosofi­er som påstår sig föl­ja den rät­ta vägen eller utgöra den san­na vägen till Gud så hur skall man kun­na avgöra vem som har rätt – eller har alla rätt? En metod för att finns svaret är att skala av de ytli­ga skill­nader­na och iden­ti­fiera det cen­trala föremålet för dyrkan. Osan­na reli­gion­er har alla något gemen­samt i frå­ga om Gud; anti­n­gen påstår de att alla män­niskor är gudar, att vis­sa män­niskor är gudar, att naturen är Gud eller att Gud är ett män­skligt påhitt.

 
Vi kan därmed häv­da att osan­na reli­gion­ers bud­skap är att Gud kan dyrkas i form av Hans skapelse. Osan­na reli­gion­er man­ar män­niskan till att dyr­ka skapelsen genom att kalla skapelsen, eller någon del av den, för Gud. Pro­feten Jesus bjöd in de som följde hon­om till att dyr­ka Gud, men de som idag menar att de föl­jer Jesus kallar män­niskor till att dyr­ka hon­om med påståen­det att han är Gud.

Bud­dha var en refor­ma­tor som införde vis­sa mått av human­ism i den indiska reli­gio­nen. Han pås­tod sig inte vara Gud och han menade heller inte att de som följde hon­om skulle dyr­ka hon­om. I dag finner vi dock att de fles­ta bud­dhis­ter utan­för Indi­en har gjort hon­om till Gud och att de ned­fall­er inför avbilder som lik­nar honom.

Genom att använ­da den­na metod för att iden­ti­fiera det cen­trala föremålet för dyrkan kan vi med enkel­het kän­na igen osan­na reli­gion­er. I Kora­nen säger Gud:

Vad ni dyrkar vid sidan av Hon­om är ingent­ing annat än namn som ni har tänkt ut, ni och era för­fäder, Gud har inte gett er till­stånd till det­ta. Ingen dömer utom Gud; Han befall­er er att dyr­ka Hon­om ensam. Det­ta är den evigt san­na tron, men de fles­ta män­niskor har ingen kun­skap [om det­ta]. ^[1]Kora­nen 12:40

Det kan sägas att alla reli­gion­er lär ut goda sak­er, så vad spelar det då för roll vilken reli­gion vi föl­jer? Svaret är att osan­na reli­gion­er lär ut det all­ra ondaste: att dyr­ka skapelsen. Dyrkan av skapelsen är den störs­ta synd som män­niskan kan begå då det mot­säger sig hela syftet med skapelsen. Män­niskan har ska­p­ats enbart för att dyr­ka Gud, vilket tydligt förk­laras i Koranen:

Jag har ska­p­at de osyn­li­ga väsenden och män­nisko­r­na enbart för att de skall [kän­na Mig och] dyr­ka Mig. ^[2]Kora­nen 51:56

Föl­jak­tli­gen är dyrkan av skapelsen den enda oför­låtli­ga syn­den. Den som dör med avgu­dadyrkan har förseglat sitt öde i näs­ta liv. Det­ta är inte en valmöj­lighet utan ett fak­tum som Gud har uppenbarat:

Gud för­låter inte dem som sät­ter med­hjäl­pare vid Hans sida, men Han för­låter den Han vill hans min­dre syn­der; den som sät­ter med­hjäl­pare vid Hans sida har san­nerli­gen gjort sig skyldig till en oer­hörd synd. ^[3]Kora­nen 4:48

Gud för­låter inte dem som sät­ter med­hjäl­pare vid Hans sida, men Han för­låter den Han vill hans min­dre syn­der; den som sät­ter med­hjäl­pare vid Guds sida har dri­vit syn­den till dess ytter­s­ta gräns. ^[4]Kora­nen 4:116

Käl­lor:
Bilal Philips, The True Reli­gion of God. www.bilalphilips.com
Muhammed Knut Bern­ström (2000), Kora­nens bud­skap. Sim­r­ishamn: Proprius