Visdomen i att amma har muslimer lärt sig genom följande vers i Koranen:
Modern skall ge sina barn di under två hela år, om [föräldrarna] önskar en full amningsperiod. [1]Koranen 2:233
Detta är ett koraniskt påbud för mödrar att amma sina barn under en period av två år. Detta påbud byggs på av de efterföljande orden “om [föräldrarna] önskar en full amningsperiod.”
Låt oss nu se vad västerländska studier visat i fråga om amning.
Flera epidemiologiska studier tyder på att amning minskar risken för infektion och atopisk sjukdom hos barnet. United States Surgeon General ifrån oktober 2000 lägger i Handlingsplan för amning [2]HHS handlingsplan för amning.Washington, DC:Dept of Health and Human Services, Office on Women’s Health, 2000 fram en strategi för att öka andelen ammande kvinnor samt tiden de ammar. USA:s hälsomål för 2010 definierar bland annat att:
- minst 75% av mödrarna skall lämna sjukhuset ammande
- minst 50% av kvinnorna skall amma vid 6 månader och
- 25% ett år efter födseln.
American Academy of Pediatrics rekommenderar att kvinnor som ammar under 6 månader och fortsätter att amma samtidigt lägger till avvänjningskost under minst ett år och därefter så länge mor och barn önskar.
Artikeln The Promotion of Breastfeeding Intervention Trial — A Randomized Trial in the Republic of Belarus som publicerades i Journal of American Medical Association [3]JAMA, januari 24/31, 2001 — vol 285, no.4 s.413–420 anses vara en mycket omfattande studie av mer än 17.000 mödrar och barn som rekryterats från BB och polikliniker i Vitryssland. Det tydliga budskapet i denna studie är att amning, speciellt långvarig amning, påverkar barns hälsa, särskilt inom området för gastrointestinala infektioner och atopiskt eksem under det första levnadsåret. Denna studie bekräftar tidigare intryck av att amning skyddar mot akuta problem efter födseln som mag- och allergisjukdomar. Befintlig epidemiologisk data tyder på att amning skyddar mot barncancer, Crohns sjukdom och celiaki [4]Glutenintolerans eller celiaki är en autoimmun sjukdom där det finns antikroppar mot ett i glutens förekommande glykoprotein. Sjukdomen orsakar skador på tunntarmens slemhinna..
Ny forskning publicerad i The Lancet — British Medical Journal [5]Vol. 357, feb. 10, 2001, s. 413–419 föreslår att barn som tar modersmjölkersättning får högre blodtryck än de som tar bröstmjölk. Forskarna fann att det lägre diastoliska blodtrycket var 3,2 procentenheter lägre i tonåren för de barn som fått bröstmjölk jämfört med de som fått modersmjölkersättning. Det högre sysoliska värdet var 2,7 procentenheter lägre. En förhöjning både i de högre och i de lägre värdena är ofördelaktigt. Vid omfattande studier av hjärtsjukdomar har man funnit att om vuxnas diastoliska blodtryck sänkts bara två enheter skulle förekomsten av högt blodtryck sjunka med 17 procent och risken för hjärtsjukdom och hjärtinfarkt skulle minska med 15 procent. “Det mest sannolika är att det finns något skyddande i bröstmjölken.” [6]Alan Lucas är medförfattare till artikeln tillsammans med Atul Singhal och Tim J. Cole Studier under 1990-talet visar vidare att bröstmjölk kan associeras med högre intelligenskvot [7]http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=8482 och kognitiv utveckling. Anemi [8]Anemi, kommer från latinets anaemi’a, blodbrist (ursp. grek. an negerande + hai’ma blod), används som namn på tillstånd där blodets förmåga att ta upp syre är nedsatt på grund av brist på … Fortsätt läsa under tidig barndom kan däremot sammanlänkas med lindrig eller måttlig utvecklingsstörning.
Bröstmjölk har visat sig ha många fördelar för barn, både under de första levnadsåren och senare i livet, som minskad risk för nekrotiserande enterokolit, atopi och infektion, och förbättrad kognitiv utveckling. Bröstmjölk innehåller ett brett spektrum av icke-näringsämnen som trofiska substanser och hormoner som även dem medför gynnsamma effekter.
Fotnoter:
↑1 | Koranen 2:233 |
---|---|
↑2 | HHS handlingsplan för amning.Washington, DC:Dept of Health and Human Services, Office on Women’s Health, 2000 |
↑3 | JAMA, januari 24/31, 2001 — vol 285, no.4 s.413–420 |
↑4 | Glutenintolerans eller celiaki är en autoimmun sjukdom där det finns antikroppar mot ett i glutens förekommande glykoprotein. Sjukdomen orsakar skador på tunntarmens slemhinna. |
↑5 | Vol. 357, feb. 10, 2001, s. 413–419 |
↑6 | Alan Lucas är medförfattare till artikeln tillsammans med Atul Singhal och Tim J. Cole |
↑7 | http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=8482 |
↑8 | Anemi, kommer från latinets anaemi’a, blodbrist (ursp. grek. an negerande + hai’ma blod), används som namn på tillstånd där blodets förmåga att ta upp syre är nedsatt på grund av brist på röda blodkroppar eller hemoglobin. Detta leder till att kroppens celler inte får tillräckligt med syre[1]. Utan syre kan inte cellerna producera tillräckligt med energi. Vanligen känner man sig då svag och trött. Man är ofta blek vid anemi. |