Skip to main content

Vis­domen i att amma har mus­limer lärt sig genom föl­jande vers i Koranen:

Mod­ern skall ge sina barn di under två hela år, om [föräl­drar­na] önskar en full amn­ingspe­ri­od. [1]Kora­nen 2:233

Det­ta är ett koraniskt påbud för mödrar att amma sina barn under en peri­od av två år. Det­ta påbud byg­gs på av de efter­föl­jande orden “om [föräl­drar­na] önskar en full amn­ingspe­ri­od.

Låt oss nu se vad väster­länd­s­ka studi­er visat i frå­ga om amning.

Flera epi­demi­ol­o­giska studi­er tyder på att amn­ing min­skar risken för infek­tion och atopisk sjuk­dom hos bar­net. Unit­ed States Sur­geon Gen­er­al ifrån okto­ber 2000 läg­ger i Han­dlings­plan för amn­ing [2]HHS han­dlings­plan för amn­ing.Wash­ing­ton, DC:Dept of Health and Human Ser­vices, Office on Wom­en’s Health, 2000 fram en strate­gi för att öka ande­len ammande kvin­nor samt tiden de ammar. USA:s häl­somål för 2010 definier­ar bland annat att:

  1. minst 75% av mödrar­na skall läm­na sjukhuset ammande
  2. minst 50% av kvin­nor­na skall amma vid 6 månad­er och
  3. 25% ett år efter födseln.

Amer­i­can Acad­e­my of Pedi­atrics rek­om­mender­ar att kvin­nor som ammar under 6 månad­er och fort­sät­ter att amma sam­tidigt läg­ger till avvän­jn­ingskost under minst ett år och därefter så länge mor och barn önskar.

Artikeln The Pro­mo­tion of Breast­feed­ing Inter­ven­tion Tri­al — A Ran­dom­ized Tri­al in the Repub­lic of Belarus som pub­licer­ades i Jour­nal of Amer­i­can Med­ical Asso­ci­a­tion [3]JAMA, jan­u­ari 24/31, 2001 — vol 285, no.4 s.413–420 ans­es vara en myck­et omfat­tande studie av mer än 17.000 mödrar och barn som rekry­ter­ats från BB och polik­liniker i Vit­ryssland. Det tydli­ga bud­skapet i den­na studie är att amn­ing, speciellt lång­varig amn­ing, påverkar barns häl­sa, särskilt inom området för gas­troin­testi­nala infek­tion­er och atopiskt eksem under det förs­ta lev­nad­såret. Den­na studie bekräf­tar tidi­gare intryck av att amn­ing sky­d­dar mot aku­ta prob­lem efter föd­seln som mag- och aller­gisjuk­do­mar. Befintlig epi­demi­ol­o­gisk data tyder på att amn­ing sky­d­dar mot barn­cancer, Crohns sjuk­dom och celi­a­ki [4]Glutenin­tol­er­ans eller celi­a­ki är en autoim­mun sjuk­dom där det finns antikrop­par mot ett i glutens förekom­mande glyko­pro­tein. Sjuk­domen orsakar skador på tun­ntar­mens slemhin­na..

Ny forskn­ing pub­licer­ad i The Lancet — British Med­ical Jour­nal [5]Vol. 357, feb. 10, 2001, s. 413–419 föres­lår att barn som tar mod­er­smjölk­er­sät­tning får högre blodtryck än de som tar bröst­mjölk. Forskar­na fann att det lägre dias­toliska blodtryck­et var 3,2 pro­cen­ten­heter lägre i tonåren för de barn som fått bröst­mjölk jäm­fört med de som fått mod­er­smjölk­er­sät­tning. Det högre sysoliska värdet var 2,7 pro­cen­ten­heter lägre. En förhöjn­ing både i de högre och i de lägre vär­de­na är oförde­lak­tigt. Vid omfat­tande studi­er av hjärt­sjuk­do­mar har man fun­nit att om vux­nas dias­toliska blodtryck sänk­ts bara två enheter skulle förekom­sten av högt blodtryck sjun­ka med 17 pro­cent och risken för hjärt­sjuk­dom och hjärt­in­farkt skulle min­s­ka med 15 pro­cent. “Det mest san­no­li­ka är att det finns något sky­d­dande i bröst­mjölken.[6]Alan Lucas är med­för­fattare till artikeln till­sam­mans med Atul Sing­hal och Tim J. Cole Studi­er under 1990-talet vis­ar vidare att bröst­mjölk kan associeras med högre intel­li­gen­skvot [7]http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=8482 och kog­ni­tiv utveck­ling. Ane­mi [8]Ane­mi, kom­mer från latinets anaemi’a, blod­brist (ursp. grek. an negerande + hai’­ma blod), används som namn på till­stånd där blodets för­må­ga att ta upp syre är ned­satt på grund av brist på … Fort­sätt läsa under tidig barn­dom kan däre­mot sam­man­länkas med lin­drig eller måt­tlig utvecklingsstörning.

Bröst­mjölk har visat sig ha mån­ga förde­lar för barn, både under de förs­ta lev­nad­såren och senare i livet, som min­skad risk för nekro­tiserande enterokolit, atopi och infek­tion, och för­bät­trad kog­ni­tiv utveck­ling. Bröst­mjölk innehåller ett brett spek­trum av icke-näringsäm­nen som trofiska sub­stanser och hor­mon­er som även dem med­för gynnsam­ma effekter.

Fot­not­er:

Fot­not­er:
1 Kora­nen 2:233
2 HHS han­dlings­plan för amn­ing.Wash­ing­ton, DC:Dept of Health and Human Ser­vices, Office on Wom­en’s Health, 2000
3 JAMA, jan­u­ari 24/31, 2001 — vol 285, no.4 s.413–420
4 Glutenin­tol­er­ans eller celi­a­ki är en autoim­mun sjuk­dom där det finns antikrop­par mot ett i glutens förekom­mande glyko­pro­tein. Sjuk­domen orsakar skador på tun­ntar­mens slemhinna.
5 Vol. 357, feb. 10, 2001, s. 413–419
6 Alan Lucas är med­för­fattare till artikeln till­sam­mans med Atul Sing­hal och Tim J. Cole
7 http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=8482
8 Ane­mi, kom­mer från latinets anaemi’a, blod­brist (ursp. grek. an negerande + hai’­ma blod), används som namn på till­stånd där blodets för­må­ga att ta upp syre är ned­satt på grund av brist på röda blod­krop­par eller hemo­glo­bin. Det­ta led­er till att krop­pens celler inte får till­räck­ligt med syre[1]. Utan syre kan inte celler­na pro­duc­era till­räck­ligt med ener­gi. Van­li­gen kän­ner man sig då svag och trött. Man är ofta blek vid anemi.
Prof. Ibrahim Bijli Syed

Prof. Ibrahim Bijli Syed

Ibrahim Bijli Syed är en amerikansk radiolog och tidigare presidenten för Islamic Research Foundation International. Han föddes i Bellary, Karnataka. 1972 erhöll han en doktorsexamen inom radiologi från Johns Hopkins University. Han är den första indier någonsin med en doktorsexamen i nukleär medicin från Johns Hopkins University.