Skip to main content

Inom islam innebär jihad fram­förallt självrannsakan och stri­den mot fres­telsen och det för­b­jud­na, med strä­van efter att vara så rät­tfärdig som möjligt och föl­ja religionen.

Islam anser att allt levande är heligt men speciellt under­stryks män­niskans helighet. Gud säger i Koranen:

Tag inte andras liv – Gud har förk­larat [livet] heligt – annat än i rät­tfärdigt syfte. [1]Kora­nen 6:151

Av den­na orsak föreskrev Vi för Israels barn att om någon dödar en män­niska, som inte själv har dödat någon eller försökt störa ord­nin­gen på jor­den och spri­da sede­fördärv, skall det ans­es som om han hade dödat hela män­niskosläk­tet. Och om någon räd­dar ett män­nisko­liv, skall det ans­es som om han hade räd­dat hela män­niskosläk­tet. Trots att Våra sän­de­bud har kom­mit till dem med klara vit­tnes­börd, fort­sät­ter mån­ga bland dem att begå ohäm­mat övervåld på jor­den. [2]Kora­nen 5:32

Så högt värderas män­nisko­livet att Gud lik­ställer tagan­det av ett enda liv på ett orät­tfärdigt sätt som likvärdigt med att ha dödat hela mänskligheten.

Det är vik­tigt att förstå att islam enbart tillåter jihad under särskil­da omständigheter. Det är förak­tat och endast tillåtet som en sista utväg när alla freds­försök prö­vats. Pro­feten (över hon­om vare Guds frid och väl­signelser) stred ibland för sin saks över­lev­nad men när säk­er­het och sta­bilitet hade säkrats lade han ned vap­nen för att istäl­let föra dialog.

Även under krigstill­stånd i jihad påb­jud­er islam att armén skall behand­la fien­den rättvist. Islam har drag­it en tydlig skil­jelin­je mel­lan stri­dande och icke-stri­dande i ett fien­de­land. Pro­feten sade till hans arméer: ”Döda inte äldre, barn eller kvin­nor.[3]Abu Dawud Och: ”Döda inte kloster­munkar.[4]Ahmad

När pro­feten Muhammed såg en död kvin­na på slagfäl­tet frå­gade han vredgat hans föl­jes­la­gare var­för hon bragts om livet och han fördömde i star­ka ordalag detta.

Både fien­der som strid­er och fien­der som tag­its till fån­ga har en lång lista med rättigheter:

  1. Tortyr skall inte förekomma,
  2. skadade eller försvarslösa skall inte dödas,
  3. lik skall inte lem­läs­tas och
  4. stu­pade fien­der skall respek­teras och återlämnas.

Härmed står det klart att islam inte tillåter orättvisa och förtryck – istäl­let påb­juds rättvisa, tol­er­ans och fred.

Långt ifrån att enbart vara en mil­i­tant dogm är islam ett sätt att leva som över­skrid­er ras och etnicitet. Kora­nen påmin­ner oss återkom­mande om vårt gemen­sam­ma ursprung:

Män­niskor! Vi har ska­p­at er av en man och en kvin­na, och Vi har sam­lat er i folk och stam­mar för att ni skall lära kän­na varan­dra. Inför Gud är den av er den bäste vars guds­fruk­tan är dju­past. Gud vet allt, är under­rät­tad om allt. [5]Kora­nen 49:13

Det är islams uni­ver­salitet som gör den till världens snab­bast växande reli­gion. I en värld full av kon­flik­ter och schis­mer män­niskor emel­lan, i en värld som plå­gas av ter­ror­ism, både från indi­vider och från stater, är islam en led­stjär­na som erb­jud­er framtidshopp.

Käl­lor:
al-Djumah Mag­a­zine. Dis­cov­er Islam: www.islamhouse.com, 2014. Web. 7 apr 2014.
Muhammed Knut Bern­ström (2000), Kora­nens bud­skap. Sim­r­ishamn: Proprius

Fot­not­er:

Fot­not­er:
1 Kora­nen 6:151
2 Kora­nen 5:32
3 Abu Dawud
4 Ahmad
5 Kora­nen 49:13