Jihād är ett vitt begrepp som inte enkom är begränsat till strid. I Koranen finner vi:
Men lyssna inte till vad förnekarna säger utan kämpa oförtröttligt mot dem med [Koranens hjälp]. [2]Koranen 25:52
Detta betyder att man skall bjuda in till sanningen på bästa sätt genom att argumentera och förklara.
Det finns olika former av jihād:
- Inre jihād som innebär att man strävar efter att rena själen, stärka tron, benägna sig mot gott och undanhålla sig onda begär.
- Jihād med ens tillgångar som betyder att man spenderar på olika gottgörande sätt.
- Jihād genom ens eget handlande avseendes alla sorters goda gärningar, som att bjuda in människor till islam och att utbilda andra muslimer.
- Väpnad kamp mot aggression och förtryck.
I jihāds namn kallar islam till att samhället skall beskyddas mot förtryck och diktatorsstyre som motverkar rättvisa genom att inte låta folk få höra eller följa sanningen.
I jihāds namn uppmanas muslimer till att berätta om tron på den Ende Guden, tillbe Honom och sprida goda värderingar, dygd och moral genom visa och passande metoder:
Kalla [människorna, Muhammad] med kloka och goda ord att följa din Herres väg, och lägg fram argumenten på ett måttfullt och försynt sätt; din Herre vet bäst vem det är som avviker från Hans väg och Han vet bäst vem det är som följer Hans ledning. [3]Koranen 16:125
I jihāds namn kallar islam till samhällsreformer för att motverka vidskepelse, fattigdom och rasism.
Ett av islams huvudmål är att säkerställa de svagas rättigheter i samhället gentemot de mäktiga och inflytelserika.
Islam förbjuder orättvisa även mot dem som är motståndare till religionen:
Troende! Stå fasta på Guds sida som vittnen för rätt och rättvisa och låt inte avoghet mot människor förmå er att avvika från rättvisans väg. Gör rätt — det ligger gudsfruktan närmast; Gud är väl underrättad om vad ni gör. [4]Koranen 5:8
Gud har berättat för de troende om de som hindrande deras inträde i den Heliga Moskén i Mecka:
Troende! Vanhelga inte de riter och symboler som Gud har instiftat, inte heller den [åt vallfärden] helgade månaden eller de bekransade offerdjuren, och visa respekt för dem som beger sig till Helgedomen för att söka Guds nåd och Hans välbehag. När ni lägger av vallfärdsdräkten får ni [på nytt] ägna er åt jakt. Och låt inte hat mot dem som spärrade vägen för er till den heliga Moskén driva er till angreppshandlingar, utan samarbeta för att befrämja fromhet och gudsfruktan, och slut er inte samman för att befrämja synd och fiendskap. Och frukta Gud! Gud straffar med stränghet. [5]Koranen 5:2
Avog gentemot ett folk eller en nation skall inte leda till att muslimer förtrycker dem eller undanhåller deras rättigheter.
En av de högsta formerna av jihād är att stå upp inför en diktator och säga ett sanningens ord. Att avhålla sig från att handla felaktigt är också jihād. Ytterligare en form är att med vapen beskydda islam eller ett muslimskt land när det attackerats. Detta måste dock tillkännages av ett religiöst ledarskap eller ett muslimskt statsöverhuvud.
Även om jihād har ett vidare perspektiv än bara krig är det också så att islam tillstår krig när det är den sista utvägen för att komma tillrätta med förtryck och aggression och för att försvara vissa fri- och rättigheter. När islam tillstår militära sammandrabbningar är det en integrerad del av ett fullständigt regelverk inneboende i religionen bakom vilket varje objektivt tänkande person kan förstå anledningen och logiken bakom.
Krig är enligt islam enbart tillåtet när fredliga metoder i form av dialog och förhandlingar strandat. Krig är en sista utväg som skall undvikas i så stor utsträckning som möjligt.
Syftet med jihād är inte att med våld tvångskonvertera, kolonisera eller anskaffa land eller egendom för eget behag. Syftet är i grund och botten att försvara liv och egendom, land och frihet för sig själv likväl som för andra.
Källor:
al-Jumah, Discover Islam. www.islamhouse.com
Muhammed Knut Bernström (2000), Koranens budskap. Simrishamn: Proprius