Attacker mot civila

Islam för­b­jud­er attack­er mot oskyldiga män­niskor, som kvin­nor och barn, under krig mel­lan mus­limer och icke-mus­limer. Att inte vara troende rät­tfärdi­gar i sig själv inte angrepp.

 
Guds sän­de­bud (över hon­om vare Guds frid och väl­signelser) och kalif­er­na som följde hon­om bet­on­ade vik­ten av att sky­d­da de sva­ga och de som inte strider.

Ibn ‘Umar sade:

Jag såg en dräpt kvin­nas kropp under en av pro­feten strid­er så han för­b­jöd dödan­det av kvin­nor och barn. ^[1]Sahīh al-Būkhārī och Sahīh Mus­lim

Abū Dāwūd berät­tar med en aut­en­tisk ked­ja från Rabāh bin Rabī‘ att han sagt:

Vi var till­sam­mans med Guds sän­de­bud under ett slag och vi såg män­niskor sam­las. Han sände iväg en man för att ta reda på var­för de sam­lats. Man­nen åter­vände och sade: ’De har sam­lats runt en dräpt kvin­na.’ Guds sän­de­bud sade: ‘Hon skulle inte attack­er­ats!’ Khālid bin al-Walīd led­de styrko­r­na så han sände en man till hon­om och sade: ‘Säg till Khālid att inte döda kvin­nor eller arbetare’.

I en annan åter­berät­telse från Ibn Mājah beskrivs att Guds sän­de­bud sade: ”Säg till hon­om att inte döda barn eller arbetare.”

Arbetare skall inte attack­eras avsik­tligt, även om de befinner sig där drabb­nin­gen äger rum, så länge deras aktiviteter inte rör stri­den, och arbetare som inte uppe­håller sig vid plat­sen för strid skall defin­i­tivt inte attack­eras, trots att de befinner sig i fien­dens land.

Abū Dāwūd har berät­tat från Anas bin Mālik att Guds sän­de­bud brukade säga föl­jande till hans trup­per innan han sände dem till strid:

Gå framåt i Guds namn. Döda inte de äldre, ej heller små barn, ej heller kvin­nor och överträd inte gränser.

I Muwaṭṭaʾ berät­tas från Yahyā bin Sa‘īd att kalifen Abū Bakr sände en armé till Syrien och att han gick ut för att ge dem några upp­muntrande ord. Han gick till­sam­mans med Yaz­iz bin Abī Sufyān och sade:

Ni kom­mer att finna en grupp män­niskor som har hän­giv­it sig åt dyrkan av Gud (dvs. munkar) så läm­na dem ifred.

Det­ta kan vara ett bra tillfälle att näm­na det förslag som bergsänglar­na gav Guds sän­de­bud i att de skulle låta de båda bergen räm­na över Meckas invånare. Guds sän­de­bud sade:

Nej, jag hop­pas att Gud skall låta några av dess invånare dyr­ka Hon­om allena.

Han sade det­ta trots att deras förgörelse hade var­it av gudom­lig natur och att han samt de troende inte skulle behövt lyf­ta ett fin­ger mot dem.

Vidare är allmän­na ytor som fly­g­platser och mark­nad­splatser öpp­na områ­den där både mus­limer och icke-mus­limer möts. Det är ock­så platser där vux­na och barn, män och kvin­nor vis­tas. Dessa platser skall aldrig ses som mål, inte ens under krig.

Käl­lor:
Shaykh Sāmī al-Mājid, Let There Be No Com­pul­sion in Reli­gion. www.islamtoday.com