Skip to main content

Enligt hin­duis­men är skapelsen ock­så Gud. Det finns ingen skill­nad mel­lan Ska­paren och skapelse. Hin­duer menar att allt levande har en själ, ātman, och att den­na själ är Gud, Brah­man. Föl­jak­tli­gen är den hin­duis­tiska trons essens att ātman och Brah­man är en och sam­ma; med andra ord är män­niskan gudomlig.

Det hin­duiska samhäl­let är inde­lat i kaster, eller klass­er, där var­je kast­sys­tem rep­re­sen­ter­ar oli­ka delar av Brah­man. Den övre kas­ten, bah­min, härstam­mar från hans huvud och den lägre kas­ten, sudras, kom­mer från hans föt­ter. Även om de offi­ciel­la kaster­na enbart är fyra finns det i själ­va ver­ket långt fler under­kaster. Var­je huvud­kast är på så sätt uppde­lad i tusen­tals lägre kaster.

Hin­duer tror på reinkar­na­tion efter döden. Den avlidnes själ, ātman, dör aldrig utan föds ständigt på nytt. Är män­niskan god i det­ta liv kom­mer hon att åter­fö­das i en högre kast i näs­ta liv. Och om hon är ond kom­mer hon att åter­fö­das i en lägre kast. Det­ta skulle kun­na vara en anled­ning till att själv­mord är van­ligt bland hinduer.

När man efter en mängd reinkar­na­tion­er når den över­s­ta kas­ten, brah­min, upphör åter­fö­dan­det och man åter­före­nas med Brah­man. Det­ta åter­före­nande kallas för mok­sha. (Bud­dis­ter benäm­n­er det som nirvā­na [1]Det­ta är en term från san­skrit som bety­der ”att icke-vara” och avs­er full­ständig fri­het från värld­sli­ga begär eller fräl­sning. Även om ter­men härstam­mar från veda-skrifter­na … Fort­sätt läsa.)

På det­ta sätt blir män­niskan Gud.

Käl­la:
Dr. Bilal Philips, Did God Become Man? Uni­ver­si­ty of Wales

Fot­not­er:

Fot­not­er:
1 Det­ta är en term från san­skrit som bety­der ”att icke-vara” och avs­er full­ständig fri­het från värld­sli­ga begär eller fräl­sning. Även om ter­men härstam­mar från veda-skrifter­na (Bha­gavad-Gita och Vedas) förknip­pas den oftast med Bud­dhism. Inom Hinaya Bud­dhism avs­es ett icke-varande medan Mahayana Bud­dishm avs­er fräl­sning. (Dic­tio­nary of Phi­los­o­phy and Reli­gion, s. 393