Skip to main content

Världen har bliv­it mate­ri­al­is­tisk. Det menas att veten­skap har erövrat naturen och att reli­gion inte län­gre behövs. Friedrich Niet­zsche (1844–1900) har till och med påstått att ”Gud är död.

Men reli­gio­nen har inte försvun­nit och veten­skapen har själv försökt avgöra var­för reli­gion och Gud­stro fort­farande lever vidare. På senare tid har intres­set för livsåskåd­ning till och med ökat och då gäller det inte enbart ett allmänt troende utan en bok­stavstro, vilket oroat mån­ga sekulära.

Utifrån Kora­nen och Pro­fetens (över hon­om vare Guds frid och väl­signelser) tra­di­tion­er (sun­nah) är det tydligt att ”reli­gion” i själ­va ver­ket både är naturligt och män­niskan med­fött. Gud har ska­p­at män­niskan med en med­född läng­tan efter Honom:

Ge dig hän med hela din själ, [du som sök­er san­nin­gen,] åt den rena, ursprung­li­ga tron, den tro som Gud vid skapelsen lade ned som en naturens norm i män­niskan — ingent­ing kan rub­bas i Guds skapelse! Det­ta är den evigt san­na tron, men de fles­ta män­niskor vet ingent­ing [om det­ta]. [1]Kora­nen 30:30

Gud beskriv­er en hän­delse i var­je män­niskas ”liv” som inträf­fade före hon kom till liv i fysisk form och som måste återfinnas någon­stans långt ned i själens djup:

Och när din Herre låter nya släk­ten utgå från Adams sön­ers län­der, begär Han av dem att de skall vit­tna om sig själ­va [och frå­gar]: “Är Jag inte er Herre?” [Då] svarar de: “Jo, vi vit­tnar [att Du är vår Herre]!” [Det­ta sker] för att ni [män­niskor] inte på Upp­stån­delsens dag skall säga: “Om det­ta var vi inte med­vet­na.” [2]Kora­nen 7:172

Pro­feten (må Guds frid och väl­signelser vare över hon­om) har sagt:

Se! Min Herre kom­mender­ade mig att lära er vad ni inte vis­ste och vad Han har lärt mig idag… [Gud har sagt]: ”Jag har ska­p­at Mina tjänare med en naturlig dragelse till att dyr­ka Gud. Men djävlar­na kom till dem och vände dem från deras [san­na] reli­gion. Och han förk­larar otil­låtet vad Jag har förk­larat tillåtet för dem och han beor­drar dem att till­skri­va Mig med­hjäl­pare till vilket ingen auk­toritet sänts ned.” [3]Nedteck­nad av Mus­lim

Här får vi veta att det finns onda mak­ter som kan försö­ka döl­ja eller förvrän­ga män­niskans naturli­ga benä­gen­het [mot att tro på Gud] men att de aldrig helt kan kvä­va vad som finns naturligt rotat djupt i män­niskans själ [4]Även om de försök­er förne­ka deras tro och ans­var inför Gud så skin­er den san­ning som finns i själen om att Gud är en och den enda Ska­paren igenom. Det­ta hän­der speciellt när män­niskan … Fort­sätt läsa. Föl­jak­tli­gen kom­mer i alla fall som­li­ga själar, även om de inte är majoriteten, att kän­nas vid Gud och att det med Hon­om finns en reli­gion. Det är då inte en slump att prak­tiskt taget alla folk har haft någon form av reli­gion eller konkret tro på ett Högre Väsen.

Käl­la:
Jamāl al-Din M. Zarabo­zo, What is Islam. www.islamhouse.com; Muham­med Knut Bern­ström (2000), Kora­nens bud­skap. Sim­rishamn: Proprius.

Fot­not­er:

Fot­not­er:
1 Kora­nen 30:30
2 Kora­nen 7:172
3 Nedteck­nad av Muslim
4 Även om de försök­er förne­ka deras tro och ans­var inför Gud så skin­er den san­ning som finns i själen om att Gud är en och den enda Ska­paren igenom. Det­ta hän­der speciellt när män­niskan möter mot­gång och vet att hon måste vän­da sig till Värl­dar­nas Ska­pare. Men när Gud und­sät­ter män­niskan vän­der hon oftast till­ba­ka till gam­la mön­ster och glöm­mer Gud. Det­ta fenomen beskrivs på åtskil­li­ga platser i Kora­nen. Gud säger exem­pelvis: ”Det är Han som låter er fär­das till lands och till sjöss. [Se här vad som kan hän­da] när ni gör en sjöre­sa: [Skep­pet] seglar för förlig vind med dem [som gått ombord] och de gläder sig åt resan — tills det blås­er upp till storm och vågor­na slår över dem från alla håll och de tror att [döden] har dem i ett fast grepp. De ropar till Gud med ren och upprik­tig tro och ber: “Om Du räd­dar oss ur den­na fara skall vi san­nerli­gen visa oss tack­sam­ma!” (Kora­nen 10:22)