Skip to main content
Under bör­jan av det sjut­tonde århun­dradet när avstån­det mel­lan veten­skaplig och bib­lisk san­ning växte sig allt större stod filosofer som Edward Her­bert (1583–1648) och Voltaire (1694–1778) fast vid en filosofi kallad deism.
 
De trodde på Gud och moral, likväl som en ”naturlig reli­gion” möjlig för män­niskan att finna genom egen slut­led­ning. Föl­jak­tli­gen tonade de ned bety­delsen av uppen­barelse och vad kyrkan lärde.
 
En nyck­elfak­tor, vilket vi kom­mer att diskutera senare, var att dessa lärde inte kunde förne­ka de rationel­la bevisen för Ska­parens exis­tens, och således nödgades de till att utgå från den­na pre­miss. Men på grund av deras miss­nö­je med vad kyrkan lärde kom de till slut­sat­sen att san­nin­gen om det­ta liv nås genom män­niskans egna slut­led­ningar, utan behov av uppen­barelse från Gud. Kan män­niskan kom­ma fram till san­nin­gen på egen hand behövs inte län­gre uppen­barelsen från Gud.

De menade att Gud inte hade någon ytterli­gare roll att spela i den­na värld; likt en urmakare som kon­struer­ar en kloc­ka för att därefter luta sig till­ba­ka och låta uret fungera på egen hand utan ingrepp.

Enligt det­ta syn­sätt har Ska­paren läm­nat män­niskan till att själv bestäm­ma hur hon vill leva i den­na väldiga skapelse. Utan att kän­na till den bakom­lig­gande filosofiska läran har det­ta kanske bliv­it det sätt som de fles­ta män­niskor lever idag när de inte ser något behov av att vän­da sig till Gud för att lära sig hur livet i den­na värld skall levas.

Som en poli­tisk ide­olo­gi, i form av sekulärism, är det­ta den idag dominerande idéläran [1]Som så ofta är fal­l­et, har ide­olo­gi­er och filosofi­er utveck­lats i delar av världen under särskil­da omständigheter som gällde just på den plat­sen och därefter utveck­las till allmän­na … Fort­sätt läsa.

Den­na lära mot­säger ett av Guds attrib­ut, att Han är Barmhär­tig och Nåderik gen­te­mot Hans tjänare, att män­niskan inte skall tro att hon har läm­nats utan vägled­ning och att det inte finns något syfte sam­manknutet med Gud i ska­pan­det av henne.

Islam förnekar inte att män­niskan har begå­vats med en för­må­ga till att reson­era likväl som naturli­ga instink­ter. Mån­ga veten­skapsmän, inklu­sive de filosofer som näm­nts ovan, kan inte förne­ka de teck­en som pekar på Ska­parens exis­tens och föl­jak­tli­gen har de ock­så hel­hjär­tat accepter­at att det finns en Ska­pare. Under män­sk­lighetens his­to­ria har den­na tanke inte utgjort ett prob­lem, vilket i Kora­nen uttrycks på föl­jande vis:

Sän­de­bu­den sade: Kan någon tvivla på att Gud [finns], him­lar­nas och jor­dens Ska­pare? Han kallar er för att ge er för­lå­telse för era syn­der och ge er anstånd till en [av Hon­om] fast­ställd dag. [Men] de sva­rade: ‘Ni är bara dödli­ga män­niskor som vi som vill hin­dra oss från att dyr­ka vad våra för­fäder dyrkade. Låt oss då få ett klart bevis [för att ni har sänts av Gud].’ [2]Kora­nen 14:10

Prob­lemet är att de varken har en kor­rekt kun­skap om Gud eller till­gång till den san­na och beva­rade uppen­barelsen från Hon­om. Det­ta framhäver vik­ten av att inse vilken den rät­ta vägen till kun­skap om Gud är.

Enligt islam har Gud ska­p­at män­niskan med en med­född för­må­ga till att inse att Han är Ska­paren och Gud. Pro­feten Muham­mad (över hon­om vare Guds frid och väl­signelser har sagt): ”Var­je barn föds i fitrah [den ursprung­li­ga tron].[3]al-Bukhari och Mus­lim Med andra ord föds var­je barn med en instinkt till att tro på San­nin­gen och med en för­må­ga till att inse Guds existens.

Innerst inne har alla en upp­fat­tning om Gud; filosofer likväl som gemene man. Det finns knappt någon som är beredd att vän­da sitt grundläg­gande syfte i att vara ska­pad ryggen ty inom var­je män­niska finns en läng­tan efter att kom­ma Ska­paren nära, Han som har välsig­nat henne med hennes exis­tens. Det­ta är en naturlig dragelse som var­je levande själ känner.

Det finns ytterli­gare en detalj som är värd att notera om Gud, den Ska­pande Guden som är åtskild från Hans skapelse, och det är att män­niskans begrän­sade intellekt inte till ful­lo kan förn­im­ma Hon­om; varken genom föreställ­nings­för­må­ga eller genom empiriskt vetande. Vet­skap om Gud nås inte genom att filosofera på en tyst avskild plats. För att nå kun­skap om Gud, och speciellt ens egen rela­tion till Hon­om, kan man enbart vän­da sig till Gud Själv och Hans uppen­barelse. Inget annan väg är framkomlig.

Uppen­barelsen från Gud i Kora­nen och vad som har nått oss genom pro­feten Muham­mad ger oss en tydlig bild av Gud. Den skingrar alla tviv­el om Hans exis­tens, omnipotens och all­ve­tande, och den besvarar alla frå­gor om hur man skall förhål­la sig till Hon­om, den Allsmäk­tige. Därutöver har Gud genom Hans nåd giv­it oss utförlig infor­ma­tion om Hon­om Själv genom Hans namn och egen­skaper, så att Han verk­li­gen kan bli den älskade, det enda objek­tet för dyrkan och den huvud­sak­li­ga käl­lan till inspi­ra­tion i det­ta liv.

Käl­lor:
Jamāl al-Din M. Zarabo­zo, What is Islam. www.islamhouse.com
Muham­med Knut Bern­ström (2000), Kora­nens bud­skap. Sim­rishamn: Proprius.

Fot­not­er:

Fot­not­er:
1 Som så ofta är fal­l­et, har ide­olo­gi­er och filosofi­er utveck­lats i delar av världen under särskil­da omständigheter som gällde just på den plat­sen och därefter utveck­las till allmän­na ide­olo­gi­er. Exem­pel på det­ta är sprick­an mel­lan veten­skapli­ga fak­ta och kyrkans läror som förekom­mit i kris­ten­domen men som till dags dato inte har utgjort ett prob­lem i den islamiska världen. De argu­ment som dessa filosofer stödde sig på i deras inställ­ning gen­te­mot Guds uppen­barelse är begrän­sade till den uppen­barelse som de var bekan­ta med, Bibeln. Deras argu­ment fall­er när uppen­barelsen är i har­moni med veten­skap, vilket Kora­nen är. Möjli­gen – vilket bara Gud kan veta – hade dessa filosofer kom­mit till andra slut­satser om de kom­mit i kon­takt med Kora­nen istäl­let för Bibeln.
2 Kora­nen 14:10
3 al-Bukhari och Mus­lim
Dr. Jamal al-Din M. Zarabozo

Dr. Jamal al-Din M. Zarabozo

Jamal är en amerikansk konvertit till islam som konverterade vid 16 års ålder. Jamal har översatt och författat ett flertal böcker inom islamiska ämnen. Jamal har bedrivit studier som doktorand inom ekonomi vid University of California .