Skip to main content
Agnos­ti­cism är av väsentlig bety­delse i var­je teol­o­gisk diskus­sion, efter­som agnos­tik­er exis­ter­ar par­al­lellt med alla reli­gion­er snarare än att anta en sep­a­rat eller mot­satt teol­o­gisk posi­tion. När Thomas Hen­ry Hux­ley myn­tade begrep­pet år 1869 [1]Meagher, Paul Kevin et al. Vol. 1, s. 77. sade han:

Agnos­ti­cism är inte en reli­gion utan en metod vars kär­na utgörs av en strikt tillämp­n­ing av en enda prin­cip… Den pos­i­ti­va aspek­ten av principen kan uttryckas i frå­ga om intellekt; följ ditt för­nuft så långt det tar dig utan att ta hän­syn till något annat. Och i en neg­a­tiv form; att inte låta slut­satser ses som defin­i­ti­va om de inte går att bevisa. [2]Hux­ley, Thomas Hen­ry. Agnos­ti­cism. 1889.

Agnostiker i världen

Län­der i vil­ka det finns flest agnis­tik­er. (Phrood 2007)

Hux­ley tycks inte ha avsett en upp­sät­tning religiösa trossatser, utan vad som avsågs var snarare ett rationellt förhåll­ningssätt till all kun­skap, inklu­sive reli­gion. Ordet “agnos­tik­er” har därefter bliv­it ett av de mest felan­vän­da begrep­pen inom metafysik.

Vid skil­da tillfällen har den­na term till­skriv­its en mängd oli­ka indi­vider och grup­per. Ett exem­pel är de upprik­ti­ga sökare som inte fun­nit san­nin­gen i reli­gion­er­na som de kom­mit i kon­takt med. Och ett annat exem­pel är den religiöst omo­tiver­ade per­so­n­en som använ­der ter­men för att ursäk­ta ett per­son­ligt oin­tresse och på så sätt legit­imera en fly­kt ifrån ans­varet att utrö­na vilken reli­gion som är den sanna.

Den mod­er­na def­i­n­i­tio­nen av “agnos­tik­er”, som återfinns i Oxford Dic­tio­nary of Cur­rent Eng­lish, är inte strikt tro­gen vad Hux­ley avsåg, även om den rep­re­sen­ter­ar den i dag van­li­gaste förståelsen och använd­nin­gen av ordet, näm­li­gen att en agnos­tik­er är “en per­son som tror att Guds exis­tens inte går att bevisa.” [3]Thomp­son, Del­la. s. 16. Genom den­na def­i­n­i­tion kan ett agnos­tiskt syn­sätt gen­te­mot Gud även tilläm­pas på hypotetiska entiteter som grav­i­ta­tion, entropi, den abso­lu­ta nollpunk­ten, svar­ta hål, telepati, huvud­värk, hunger, sexlust och själen — entiteter som inte kan ses med blot­ta ögat eller hål­las med han­den, men som ändå tycks vara verk­li­ga. Att inte kun­na se eller hål­la en sak är inte nöd­vändigtvis ett bevis för att den inte exis­ter­ar; vilket den troende häv­dar är fal­l­et i frå­ga om Gud, medan agnos­tik­ern försvarar rät­ten till dennes tro, så länge denne inte tyck­er sig se några bevis.

Inom par­entes kan det tilläg­gas att den filosofi som menar att ingent­ing kan bevisas abso­lut verkar ha sitt ursprung i Pyrrho (360–272 f.Kr.) från Elis som var en grekisk rätts­filosof hos Alexan­der den store och allmänt känd som “skep­ti­cis­mens fad­er”. Trots att en viss skep­ti­cism är häl­sosam är den extrema håll­ning som Pyrrho från Elis antog dock prob­lema­tisk efter­som en pyrrhon­ist led­er den som är skep­tisk mot skep­ti­cism (dvs. en nor­malt tänkande män­niska) till att frå­ga: “Ni säger att ingent­ing kan bevisas med säk­er­het… så hur kan ni vara säkra på det?”

Baser­at på sunt för­nuft och egna upplevelser accepter­ar majoriteten av män­niskor de teori­er som verkar vara mest rim­li­ga, oberoende av om de kan bevisas i abso­lut mening eller ej. Föl­jak­tli­gen accepter­ar vi de teori­er som rör grav­i­ta­tion, entropi, den abso­lu­ta nollpunk­ten, svar­ta hål och hunger av den anled­ning att de ter sig rim­li­ga. Enligt troende bör vi om vi reflek­ter­ar över de teck­en vi finner i naturen ock­så acceptera att det finns ett högre väsen som har ska­p­at det­ta värld­sallt, näm­li­gen Gud.

Käl­lor:
Omar­be­tad ver­sion av: Dr. Lau­rence B. Brown, The Con­cept of Agnos­ti­cism. www.islamreligion.com. 2007
Phrood 2007: http://en.wikipedia.org/wiki/File:Atheists_Agnostics_Zuckerman_en.svg

Fot­not­er:

Fot­not­er:
1 Meagher, Paul Kevin et al. Vol. 1, s. 77.
2 Hux­ley, Thomas Hen­ry. Agnos­ti­cism. 1889.
3 Thomp­son, Del­la. s. 16.
Dr. Laurence B. Brown

Dr. Laurence B. Brown

Dr. Laurence B. Brown har tagit examen vid Cornell University College of Arts and Sciences, Brown University Medical School och George Washington University Hospital residency-program. Han är en pensionerad flygvapenofficer, medicinsk chef och ögonläkare för ett ögoncentrum i Mellanöstern och författare till flera böcker om jämförande religion.