Det kan sägas att det finns två sorters kunskap:

  1. religiös, som rör förståelse av religiösa plikter
  2. världslig, som rör allt som behövs för att klara sig i denna värld

Muslimer måste tillgodose sig båda dessa vetanden. Faktum är att islam förespråkade studier av världslig kunskap i en tid då hela världen låg i mörker. Den första uppenbarelsen som profeten (må Guds frid och välsignelser vara över honom) fick ta emot från Gud var:

Läs i din Herres namn, Han som har skapat – skapat människan av en grodd som sätter sig fast! Läs! Din Herre är den Främste Givaren, som har lärt [människan] pennans [bruk], lärt människan vad hon inte visste!1

Dessa verser utgjorde den första gnistan till upplysning i okunskapens mörker, det mörker som världen så länge höljts i.

Gud påminner oss om Hans omätbara välvilja:

Det är Han som har sänt ett Sändebud till de olärda ur deras egna led för att framföra Hans budskap till dem och [lära] dem renhet och undervisa dem i Skriften och [profeternas] visdom – de hade förut helt uppenbart gått vilse.2

De första muslimerna blev under några få år lärda och kultiverade, både i religiös och i världslig vetenskap, efter att ha vandrat i mörker i flera århundraden. Islam väckte människans intellekt till liv och motiverade henne till att lära känna Gud, den Ende Sanne Guden.

Kunskap om religionen är oumbärlig därför att utan den kan vi inte utföra dess förpliktelser. Profeten har sagt: ”Till den Gud önskar väl ger Han kunskap om religionen.” Gud har beordrat profeten att be Honom om kunskap:

Upphöjd över allt är Gud, Konungen, den yttersta Sanningen! Undvik jäkt och brådska vad Koranen beträffar, innan den har uppenbarats för dig i sin helhet; men be [bönen]: ‘Herre! Låt min kunskap växa!’3

Världslig kunskap kan också vara nödvändig och vi uppmuntras till att inhämta den både för att den skall komma till nytta för oss själva och för samhället i stort. När de första muslimerna förstod detta överträffade de andra nationer i utveckling och produktivitet och de bar denna kunskapsfackla under många århundraden.

En skiss över det mänskliga ögat ritad av Hunain ibn Ishaq år 1200.

Muslimer gjorde stora framsteg inom vetenskaper som medicin, matematik, fysik, astronomi, geografi, arkitektur, konst, litteratur och historia. Många nya viktiga läror, som användandet av algebra, arabiska siffror och nollan (som var avgörande för matematikens utveckling) fördes till det medeltida Europa från muslimska länder. Det var muslimer som utvecklade sofistikerade instrument som astrolabium4, kvadranten5 och riktiga kartor för navigation som gjorde resor till Europa möjliga och upptäckten av den Nya Världen.

T.W Wallbank och A. Schrier skriver:

Inom medicin, matematik, astronomi, kemi och fysik var muslimernas landvinningar påtagliga. Välutrustade sjukhus, ofta tillsammans med medicinska fakulteter, återfanns i de större städerna. Under en tid när skrock och vidskepelse hämmade utövandet av medicin i Västerlandet diagnostiserade muslimska läkare sjukdomar, föreskrev botemedel och utförde avancerade kirurgiska ingrepp. Den främste läkaren levde under 1000-talet och hette al-Razi, i Väst känd som Rhazes. Han författade en mängd vetenskapliga arbeten, som ett omfattande medicinskt uppslagsverk och en banbrytande handbok om smittkoppor och röda hund. Under 1000-talet sammanställde en läkare vid namn Avicenna (ibn Sina) en kanon om medicin som ansågs vara standardverket inom medicin i Europa fram till sent 1800-tal. Viktiga framsteg gjordes inom algebra, analytisk geometri och sfärisk trigonometri.6

Koranen är en skrift fylld med vägledning men den förtäljer också om häpnadsväckande vetenskaplig fakta, vilket är anmärkningsvärt då den uppenbarades till profeten Muhammad för över 1400 år sedan. De har inte till fullo förståtts förrän vetenskapsmän i modern tid upptäckt dem. Även om Koranen inte är en skrift om vetenskap nämner den sådant som endast har blivit känt i modern tid. Detta är starka bevis för att den varken var Muhammads eller någon annan människas verk, utan en uppenbarelse från Universums Skapare.

Källor:
al-Djumah Magazine. Discover Islam: www.islamhouse.com, 2014. Web. 7 apr 2014.
Muhammed Knut Bernström (2000), Koranens budskap. Simrishamn: Proprius

Fotnoter:
  1. Koranen 96:1-5 []
  2. Koranen 62:2 []
  3. Koranen 20:114 []
  4. Astrolabium (av grekiskans astro-, stjärna, och labe, att ta) är ett astronomiskt instrument som förr användes för att bestämma himlakroppars lägen och ur dessa beräkna tiden på dygnet, alternativt kan man med astrolabiet om tiden är känd bestämma longituden []
  5. http://sv.wikipedia.org/wiki/Kvadrant []
  6. Living World History, Scott Forseman and Company, 1990, s. 191-192 []