Nutida Cordoba som under medeltiden var Europas främsta centrum för akademiska studier.

Islam är inte bara förenlig med vetenskap och uppmuntrande till vetenskapligt tänkande utan har också bidragit väsentligt till existensen av den moderna världen1. Vissa kanske anser att detta är en överdrift eller anklagar oss för mindervärdeskomplex men detta är en påvisbar sanning. Tyvärr är det vanligt att dölja eller kringgå – oavsett om det beror på illvilja, fördomar eller okunskap – hänvisningar till islams monumentala prestationer inom både vetenskap och filosofi. Men, som ett arabiskt ordspråk lyder, är sådana försök att likna vid någon som försöker dölja solens strålar under en molnfri dag. I detta sammanhang kan vi hänvisa till studier av Susan L. Douglass2 och Ross E. Dunn3 som rör tolkningen av islam i amerikanska skolor. Deras undersökning har visat att många av islams viktiga bidrag till den moderna civilisationen systematiskt antingen tonats ned eller ignorerats av författarna av amerikanska läroplaner. Douglass och Dunn skrev:

De flesta läroböcker ger studenterna ett intryck av att vetenskapliga och filosofiska dokument bara hölls “nedkylda” i muslimska bibliotek tills rationalistiska europeiska tänkare tinade dem… Ingen lärobok har hunnit ikapp den rådande akademiska hållningen att muslimska lärde som utgick ifrån indiska, persiska och grekiska källor och i deras sökande efter kunskap för att uppfylla en av de främsta principerna i deras tro, uppnådde en ny syntes i de matematiska vetenskaperna mellan det åttonde och fjortonde århundradet. Nästan alla läroböcker uppger eller åtminstone antyder att den muslimska ‘guldåldern’ upphörde ungefär efter det elfte århundradet. Några texter erkänner därefter inga andra bidrag än kakel och tulpaner4.

En sida ur Al-Khwārizmī’s al-Kitāb al-mukhtaṣar fī ḥisāb al-jabr wa-l-muqābala. (John L. Esposito)

Ett exempel på en muslimsk matematiker bör räcka för att förstå omfattningen av islams inflytande. Den muslimske matematikern, astronomen och geografen Muhammad ibn Musa al-Khwarizmi (cirka 790-840 e.Kr.), vars namn är ursprunget till ordet “algoritm”, skapade ett matematiskt system som gav nyckeln till ”…att låsa upp universums samtliga dimensioner. Hans nya sätt att räkna gjorde det möjligt att bygga vad som nu är 100 våningar höga skyskrapor och milslånga broar; beräkna den punkt där en rymdsond skär en av Jupiters månars banor, kärnfysiska processer, bioteknikens cellulära processer, läkemedels- och marknadsundersökningar, den globala ekonomins kalkyl, språk- och mjukvarointelligens och hur sekretess bevaras i ett mobiltelefonsamtal5.

I hans kända kompendium om beräkningar och mått var hans mål att förmedla till läsaren “vad som är lätt och användbart i aritmetik; till exempel vad gemene man behöver för arvsfördelning, delningar, stämningar, handel och i alla kontakter människor emellan; eller vid mätning av mark, grävning av kanaler, geometriska beräkningar och andra föremål som kan tänkas vara aktuella6.

Många kan förvånas över att om man inte lyckas anta en rimlig grad av vetenskapligt tänkande är risken stor att Koranen antingen kommer missförstås eller inte förstås alls. Att vara lättlurad, blåögd, okritisk, vidskeplig och fördomsfull räknas som egenskaper typiska för en ovetenskaplig attityd. Koranen kräver i sin tur bevis (burhān), observation (mushahadah), kontemplation (tadabbur) och reflektion (tafakkur) och fördömer blint efterföljande, spekulation, grundlösa påståenden och intellektuellt högmod.

Källor:
Dr. Ash-Shehri, Abdullah S. The Only Way Out: www.islamhouse.com, 2014. Web. 7 apr 2014.
Muhammed Knut Bernström (2000), Koranens budskap. Simrishamn: Proprius

Fotnoter:
  1. Hamilton, Ml M. (2007) The Lost History: The Enduring Legacy of Muslim Scientists, Thinkers, and Artists, National Geographic, s. 79. []
  2. http://en.wikipedia.org/wiki/Susan_L._Douglass []
  3. http://en.wikipedia.org/wiki/Ross_E._Dunn []
  4. L. Douglass, Ross ED (2003) Interpreting Islam in American Schools, Annals of the American Academy of Political and Social Science, vol. 588, Islam: Enduring Myths and Changing Realities, s. 67-68. []
  5. Hamilton, Michael M. (2007) The Lost History: The Enduring Legacy of Muslim Scientists, Thinkers, and Artists, National Geographic s. 92. []
  6. Ibid: s. 91. []