I Kora­nen [1]Kora­nen 71:17 beskrivs hur män­niskan ska­p­ats från jor­dens mate­ria genom ett out­veck­lat mate­r­i­al jäm­för­bart med den urma­te­ria som evo­lu­tion­is­ter [2]Miller, Stan­ley och Laz­cano, Anto­nio (2002) For­ma­tion of the Build­ing Blocks of Life. n Ori­gin: The Begin­nings of Bio­log­i­cal Evo­lu­tion, edit­ed by Schopf, J. William, Uni­ver­si­ty of … Fort­sätt läsa talar om. Det är där­för inte svårt att se att evo­lu­tion och islam inte är helt oförenliga.

Gud har låtit er växa upp som plan­tor ur jor­den; med den skall Han sedan låta er åter­före­nas [och till slut] skall Han låta er trä­da fram [ur den på nytt] i upp­stån­delsens [ögonblick]. [3]Kora­nen 76:2

Först efter uppfinnin­gen av mikroskopet har veten­skapen kun­nat förstå dju­pet av dessa vers­er, vilket inte var möjligt när Kora­nen uppen­ba­rades. Dessa vers­er är därmed en utman­ing för embry­ologer som menar att Kora­nen är en män­niskas verk.

Det är särskilt inom området embry­olo­gi som en jäm­förelse mel­lan de föreställ­ningar som rådde vid tiden för Kora­nens uppen­barelse och mod­ern veten­skap överensstäm­mer i anmärkn­ings­bar grad. 

Befruktning

Låt oss cit­era de vers­er som talar om den kom­plexa struk­turen i sper­ma och att bara en oändligt liten mängd av den­na vät­s­ka krävs för att säk­er­stäl­la en befruk­t­ning. I kapi­tel al-Insān (Män­niskan) i Kora­nen säger Gud:

Vi har ska­p­at män­niskan av en droppe av ett flöde, blan­dat [med ett annat flöde], och så har Vi gett henne hörsel och syn. [4]Kora­nen 76:2

Det ara­biska ordet nut­fah härstam­mar från ver­bet drop­pa och beskriv­er vad som åter­står i bot­ten av en tömd hink. Versen anty­der kor­rekt att befruk­t­nin­gen endast tillkom­mer genom en myck­et liten mängd vät­s­ka. Ver­bet natafa, som här­rör från roten nut­fah, beskriv­er en flö­dande vät­s­ka som i den­na kon­text avs­er ejaku­la­tio­nen av sper­ma. Ordet sägs ock­så beskri­va en bland­ning av man­li­ga och kvinnli­ga sekret för att bli en sak för vilket Kora­nen använ­der det mer speci­fi­ka ordet amshaj [5]Kora­nen 76:2, vilket bety­der ”blandade kvan­titeter”. Den appos­i­ti­va frasen [6]“När två ord, fras­er eller klausuler i en mening har sam­ma ref­er­ens, sägs de vara i appo­si­tion” (Long­man Dic­tio­nary of Lan­guage Teach­ing and Applied Lin­guis­tics, Jack C. Richards, Richard … Fort­sätt läsa nut­fatin amshaj [7]Kora­nen 76:2 avs­er när man­li­ga och kvinnli­ga kön­sceller blandas med den omgi­vande vät­skan [8]Naik, Zakir (2007 The Quran and Mod­ern Sci­ence: Com­pat­i­ble or Incom­pat­i­ble, Darus­salam, s. 66.. Det är värt att notera att ordet washi­i­jah, som kom­mer från sam­ma rot som amshaj, används i formell ara­biska för att beskri­va släk­t­skap och band till en viss grupp.

När Kora­nen talar om en befruk­tande vät­s­ka som består av oli­ka kom­po­nen­ter talar den ock­så om att män­niskans avkom­ma kom­mer bil­das genom den­na vät­s­ka. Det­ta är innebör­den av föl­jande vers i kapi­tel as-Saj­dah (De fall­er ned i tillbedjan):

Därefter låter Han hennes avkom­ma avlas av en droppe av en oansen­lig vät­s­ka. [9]Kora­nen använ­der adjek­tivet “mahi­in” för att under­stry­ka ironin i att ska­pa en ädel och intel­li­gent varelse från ett ämne som män­niskor ten­der­ar att se ner på.

Det ara­biska ordet sulālah (en droppe) avs­er något som utvinns eller den bäs­ta delen av en sak. Hur ordet än över­satts hän­vis­ar det till en del av en hel­het. Under nor­mala förhål­lan­den kom­mer enbart en enda sper­mie av över 50 miljon­er möjli­ga att trän­ga in i ägget. Roten till ordet sulalatinsal — är en bas för två ord som beteck­nar två rel­e­van­ta bety­delser. Den förs­ta är sub­stan­tivet sulalah som beskriv­er härstamn­ing och arv och den andra är ver­bet sal­la som beteck­nar skon­sam extrak­tion av något. I ara­bisk poe­si används ver­bet sal­la för att beteck­na ett svärds graciösa drag ur dess ski­da. Något lik­nande sker med man­nens sper­mi­er om vi betänker att bara en enda sper­mie behöver trän­ga in i äggets yttre skikt och smäl­ta sam­man med dess kär­na [10]Naik, Zakir (2007) The Quran and Mod­ern Sci­ence: Com­pat­i­ble or Incom­pat­i­ble? Darus­salam, s. 65.. Det mikroskopiska fak­tum att endast en myck­et liten mängd sper­mi­er behöver nå ägget förk­laras i Kora­nens kapi­tel 75 vers 37:

Var hon inte en droppe sädesvät­s­ka, utgjuten [i ett kvinnligt sköte].

Så från den kärn­ful­la roten sulalatin kan tre nyck­el­be­grepp extraheras:

  1. Ler­ans uni­ka egen­skaper — dess ”kvintessens” [11]Kvintessens är ett begrepp med ursprung­lig bety­delse (från medeltid­s­latinet) den femte essensen. Uttryck­et har syf­tat på före­teelser inom fysik och kemi med något vari­er­ad bety­delse under … Fort­sätt läsa.
  2. Utvin­ning av en närande vät­s­ka som är den oändligt lil­la mängd vät­s­ka som extra­heras för att säk­er­stäl­la befruk­t­ning [12]The Bible The Quran And Sci­ence, Mau­rice Bucaille, Kazi Pub­li­ca­tions, Lahore, s. 199..
  3. Den geneal­o­giska processen i att utvin­na och över­föra genetisk information.

Utifrån kvintessensen i ler­an upp­står mani (sper­ma) som efter den förs­ta skapelsen fortlö­pande repro­duc­eras i testik­lar­na. Efter­som den­na vät­s­ka kon­tin­uerligt repro­duc­eras beskriv­er Kora­nen [13]Kora­nen 56:58:59 repro­duk­tion­sprocessen i det­ta enkla tem­pus (ska­pa=takhluq) med en gram­ma­tisk enhet som bet­onar kontinuitet.

Implantation — resan mot livmodern

När ägget befruk­tats i äggledaren fort­sät­ter det sin resa mot liv­mod­ern. Den­na process kallas för äggets implan­ta­tion. Implan­ta­tio­nen är ett resul­tat av utveck­lin­gen av vil­lositeter som lik­som röt­ter i marken drar näring från liv­mod­erväggen och då klam­rar sig fast i liv­mod­ern. Den­na process beskrivs i flera av Kora­nens vers­er med ordet alq:

Ska­p­at män­niskan av en grodd som sät­ter sig fast! [14]Kora­nen 96:2

Kora­nen näm­n­er ett stadie där ashaj utveck­las till ett alaqah som bok­stavli­gen har tre bety­delser var­av alla är exak­ta uttryck för tre vik­ti­ga embry­ol­o­giska fenomen. Dessa tre bety­delser av alaqah är följande:

  1. Något som klam­rar sig fast eller frigör sig från, vilket embry­ot gör i ett tidigt stadium.
  2. En blodi­gel är en nära liknelse för att beskri­va embry­ots form och dess sätt att klam­ra sig fast vid liv­mod­ern och livnära sig på den näring som trans­porteras i mod­erns blod, pre­cis som en igel gör när den sug­er sig fast vid ett djur för att dric­ka dess blod. [15]Long­man Dic­tio­nary of Con­tem­po­rary Eng­lish, 2003, s. 919.
  3. En klump av blod, då sto­ra mängder blod lev­er­eras till embry­ot när det är cir­ka 15 dagar gam­malt. I det­ta skede är det näs­tan iden­tiskt med en blod­klump, efter­som blod­flödet är i det närm­s­ta obefintligt inne i embry­ot. Blod­cirku­la­tio­nen bör­jar först i slutet av den tred­je veck­an. Den­na bety­delse är ock­så relat­er­ad till den andra efter­som om vi skulle öpp­na en igels kropp skulle enor­ma mängder blod återfinnas i den i förhål­lande till dess storlek.

Embryot i livmodern

Embry­ots utveck­ling i liv­mod­ern beskrivs bara kort­fat­tat, men beskrivnin­gen är kor­rekt, efter­som de enkla orden exakt ref­er­erar till de grundläg­gande stadier­na i dess tillväxt. Det­ta är vad vi kan läsa om i kapi­tel al-Muminūn (De troende):

Därefter ska­par Vi av drop­pen en grodd som sät­ter sig fast och av grod­den en klump och i klumpen ska­par Vi ben och dessa ben klär Vi med kött; därefter låter Vi henne sti­ga fram som en ny skapelse. Välsig­nad vare Gud, den bäste For­m­gi­varen! [16]Kora­nen 23:14

Ter­men ”klump” (mudghah) motsvarar embry­ots utseen­det i ett visst skede av dess utveck­ling. Det är känt att skelet­tet utveck­las inuti den­na mas­sa och att det sedan täcks med muskler, vilket är innebör­den av ”kött” (lahm). Embry­ot genomgår ett stadie där vis­sa delar är pro­por­tion­erli­ga och andra ur pro­por­tion till vad som senare blir en full kropp. Det­ta är den uppen­bara bety­delsen av en vers i kapit­let al-Hajj (Vallfär­den):

Vi har ska­p­at er av jord och sedan av en droppe säd, därefter av en grodd som sät­ter sig fast, därefter av en klump, dels for­mad, dels ännu form­lös. [17]Kora­nen 22:5

Därefter föl­jer en hän­vis­ning till sin­nena och de inre orga­nen i kapit­let as-Saj­dah (De som fall­er ned i tillbedjan):

…och skänker henne hörsel och syn samt för­må­gan att kän­na och förstå. [18]Kora­nen 32:9

Kora­nens använd­nin­gen av ordet mud­hghah illus­tr­erar embry­ots form i det­ta stadie. Om man tar en bit tug­gum­mi, tug­gar det och sedan plac­er­ar det intill ett embryo i mud­hghah-stadi­et, skulle den omis­skännli­ga likheten mel­lan de båda vara uppenbar. 

Var­je fos­ter­stadie pågår under en viss tid vars omfat­tning har beskriv­its av pro­feten Muhammed (över hon­om vare Guds frid och välsignelser):

Varen­da en av er sam­las i sin mod­ers sköte under de förs­ta fyr­tio dagar­na, och sedan blir han en aalaqah i ytterli­gare fyr­tio dagar, och sedan en mud­hghah i ytterli­gare fyr­tio dagar och då andas själen in i hon­om. [19]Bukhari, #3208.

Det­ta utta­lande har stud­er­ats av Joe Liegh Simp­son, ord­förande för avdel­nin­gen för obstetrik och gynekolo­gi, pro­fes­sor i obstetrik och gynekolo­gi, samt pro­fes­sor i molekylär- och human­genetik vid Bay­lor Col­lege of Med­i­cine, Hous­ton, USA. Han förvå­nades över att pro­feten, århun­draden före mikroskopet, kunde ge ”en speci­fik tid­splan för den vik­ti­gaste embry­ol­o­giska utveck­lin­gen under de förs­ta fyr­tio dagar­na[20]A Brief Illus­trat­ed Guide to Under­stand­ing Islam, s. 28, Darus­salam, USA, Hous­ton, 1997.. Han bekräf­tade ock­så att sådan kun­skap ”inte kunde ha erhål­lits på grund­val av den veten­skapli­ga kun­skap som var till­gäng­lig vid den­na tid­punkt”, allt­så, ”föl­jer”, avs­lu­tar dr. Joe ”att det inte bara avsak­nas en kon­flikt mel­lan genetik och reli­gion, men i själ­va ver­ket kan reli­gio­nen styra veten­skapen genom att addera uppen­barelsen till några av de tra­di­tionel­la veten­skapli­ga metoder­na.[21]Ibid.

Sinnesorganens utveckling

Det stadie där män­niskan beskrivs ”sti­ga fram som en ny skapelse[22]Kora­nen 23:12–14 mark­er­ar utveck­lin­gen av vis­sa sin­nesor­gan vilket innefat­tar utveck­lin­gen av käns­ligheten för audi­vi­suell stim­uli. I enlighet med mod­ern veten­skap nämns i Kora­nen fyra inlärningsetapper:

  1. ove­tande (tab­u­la rasa eller ett tomt blad),
  2. hörsel,
  3. syn och
  4. kog­ni­tion.

Det är nu ett etabler­at fak­tum att barn föds utan några kun­skaper (vilket skil­jer sig från det diskutabla begrep­pet nöd­vändig (med­född) kun­skap). Den­na hypotes om ett oskriv­et blad lik­nar späd­bar­nets hjär­na vid ett obe­fläck­ad blad, tomt på alla for­mer av inhäm­tad kun­skap. I Kora­nens beskrivn­ing av fos­trets utveck­ling är hörseln det förs­ta sin­net som utveck­las. Synen eller för­må­gan att upp­täc­ka visuell stim­uli kom­mer härnäst. Ansam­lin­gen av mot­tagna audi­vi­suel­la upplevelser ökar bar­nets kogn­in­ti­va såväl som affek­ti­va fakul­teter. Den­na utveck­lingssekvens (ove­tande, hörsel, syn och sedan kog­ni­tion) [23]Mod­ern forskn­ing har dock visat att fos­trets hörsel­skär­pa ock­så är känslig för vis­sa ljud, speciellt mod­erns röst. Men den­na käns­lighet — i mot­sats till vad som diskuter­ats ovan — är bara en … Fort­sätt läsa uttryck­tes i Kora­nen för över 1400 år sedan och har nu bekräf­tas av mod­ern veten­skap. Versen i frå­ga lyder:

Gud förde er ut ur era mödrars sköten, ove­tande om allt, och gav er hörsel, syn och hjär­ta; kanske kän­ner ni tack­samhet [mot Hon­om]. [24]Kora­nen 16:78

Det­ta mot­säger inte dagens vetande då inga av de felak­ti­ga idéer som flo­r­erade under tiden för uppen­barelsen smugit sig in i Kora­nen. Under medelti­den fanns en mängd oli­ka upp­fat­tningar om män­niskans utveck­ling som byg­gde på myter och speku­la­tion­er. Ett genom­brott i studier­na av embry­olo­gi sked­de år 1651 då William Har­vey [25]William Har­vey, född 1 april 1578, död 3 juni 1657, var den förste att pre­sen­tera en mod­ern hel­hetssyn på blodom­lop­pets funk­tion. År 1628 pub­licer­ades hans beröm­da bok Exerci­ta­tio anatom­i­ca de … Fort­sätt läsa (1578–1657) fram­lade teorin om att allt liv från bör­jan kom­mer från ett ägg. På den tiden, när veten­skapen drag­it stor nyt­ta av mikroskopets uppfinning, argu­menter­ade man fort­farande om ägget respek­tive sper­mans roll. Utan tvekan kan man häv­da att Kora­nens doku­men­ta­tion av det­ta vik­ti­ga skede i fos­trets utveck­ling är ett av de teck­en Gud lovat avs­lö­ja inför ögo­nen för framti­da gen­er­a­tioner [26]Kora­nen 41:53.

Vi avs­lu­tar den­na text med att cit­era dr. Mau­rice Bucaille (1920–1998) som konstaterar:

Hur kunde en man som var anal­fa­bet bli den vik­ti­gaste för­fattaren i ter­mer av lit­terära merit­er i hela den ara­biska lit­ter­a­turen? Hur kunde han utta­la sig i veten­skapli­ga frå­gor som ingen annan män­niska hade kännedom om vid den tiden, och allt det­ta utan att en enda gång utta­la sig felak­tigt? [27]The Bible The Quran And Sci­ence, Mau­rice Bucaille, Kazi Pub­li­ca­tions, Lahore. s. 125.

Så utta­lan­den i Kora­nen om livets upp­komst… är helt i enlighet med mod­ern veten­skapli­ga fak­ta. [28]Bucaille, Mau­rice (2002) What is the Ori­gin of Man? The Answers of Sci­ence & the Holy Scrip­tures, IBS, Indi­en, s. 167.

Käl­lor:
Dr. Ash-Shehri, Abdul­lah S. The Only Way Out: www.islamhouse.com, 2014. Web. 7 apr 2014.
Muhammed Knut Bern­ström (2000), Kora­nens bud­skap. Sim­r­ishamn: Proprius

Fot­not­er:

Fot­not­er:
1 Kora­nen 71:17
2 Miller, Stan­ley och Laz­cano, Anto­nio (2002) For­ma­tion of the Build­ing Blocks of Life. n Ori­gin: The Begin­nings of Bio­log­i­cal Evo­lu­tion, edit­ed by Schopf, J. William, Uni­ver­si­ty of Cal­i­for­nia Press, s. 109.
3 Kora­nen 76:2
4 Kora­nen 76:2
5 Kora­nen 76:2
6 “När två ord, fras­er eller klausuler i en mening har sam­ma ref­er­ens, sägs de vara i appo­si­tion” (Long­man Dic­tio­nary of Lan­guage Teach­ing and Applied Lin­guis­tics, Jack C. Richards, Richard Schmidt et al., Lon­don, 2002, s. 29).
7 Kora­nen 76:2
8 Naik, Zakir (2007 The Quran and Mod­ern Sci­ence: Com­pat­i­ble or Incom­pat­i­ble, Darus­salam, s. 66.
9 Kora­nen använ­der adjek­tivet “mahi­in” för att under­stry­ka ironin i att ska­pa en ädel och intel­li­gent varelse från ett ämne som män­niskor ten­der­ar att se ner på.
10 Naik, Zakir (2007) The Quran and Mod­ern Sci­ence: Com­pat­i­ble or Incom­pat­i­ble? Darus­salam, s. 65.
11 Kvintessens är ett begrepp med ursprung­lig bety­delse (från medeltid­s­latinet) den femte essensen. Uttryck­et har syf­tat på före­teelser inom fysik och kemi med något vari­er­ad bety­delse under århun­drade­nas lopp.
12 The Bible The Quran And Sci­ence, Mau­rice Bucaille, Kazi Pub­li­ca­tions, Lahore, s. 199.
13 Kora­nen 56:58:59
14 Kora­nen 96:2
15 Long­man Dic­tio­nary of Con­tem­po­rary Eng­lish, 2003, s. 919.
16 Kora­nen 23:14
17 Kora­nen 22:5
18 Kora­nen 32:9
19 Bukhari, #3208.
20 A Brief Illus­trat­ed Guide to Under­stand­ing Islam, s. 28, Darus­salam, USA, Hous­ton, 1997.
21 Ibid.
22 Kora­nen 23:12–14
23 Mod­ern forskn­ing har dock visat att fos­trets hörsel­skär­pa ock­så är känslig för vis­sa ljud, speciellt mod­erns röst. Men den­na käns­lighet — i mot­sats till vad som diskuter­ats ovan — är bara en ofriv­il­lig detek­ter­ing av ljud. Bar­net hör men lyssnar inte.
24 Kora­nen 16:78
25 William Har­vey, född 1 april 1578, död 3 juni 1657, var den förste att pre­sen­tera en mod­ern hel­hetssyn på blodom­lop­pets funk­tion. År 1628 pub­licer­ades hans beröm­da bok Exerci­ta­tio anatom­i­ca de motu cordis et san­gui­nis in ani­mal­ibus (On the Motion of the Heart and the blood; Om hjär­tats och blodets rörelser).
26 Kora­nen 41:53
27 The Bible The Quran And Sci­ence, Mau­rice Bucaille, Kazi Pub­li­ca­tions, Lahore. s. 125.
28 Bucaille, Mau­rice (2002) What is the Ori­gin of Man? The Answers of Sci­ence & the Holy Scrip­tures, IBS, Indi­en, s. 167.