I Koranen1 beskrivs hur människan skapats från jordens materia genom ett outvecklat material jämförbart med den urmateria som evolutionister2 talar om. Det är därför inte svårt att se att evolution och islam inte är helt oförenliga.

Gud har låtit er växa upp som plantor ur jorden; med den skall Han sedan låta er återförenas [och till slut] skall Han låta er träda fram [ur den på nytt] i uppståndelsens [ögonblick].3

Först efter uppfinningen av mikroskopet har vetenskapen kunnat förstå djupet av dessa verser, vilket inte var möjligt när Koranen uppenbarades. Dessa verser är därmed en utmaning för embryologer som menar att Koranen är en människas verk.

Det är särskilt inom området embryologi som en jämförelse mellan de föreställningar som rådde vid tiden för Koranens uppenbarelse och modern vetenskap överensstämmer i anmärkningsbar grad.

Befruktning

Låt oss citera de verser som talar om den komplexa strukturen i sperma och att bara en oändligt liten mängd av denna vätska krävs för att säkerställa en befruktning. I kapitel al-Insān (Människan) i Koranen säger Gud:

Vi har skapat människan av en droppe av ett flöde, blandat [med ett annat flöde], och så har Vi gett henne hörsel och syn.3

Det arabiska ordet nutfah härstammar från verbet droppa och beskriver vad som återstår i botten av en tömd hink. Versen antyder korrekt att befruktningen endast tillkommer genom en mycket liten mängd vätska. Verbet natafa, som härrör från roten nutfah, beskriver en flödande vätska som i denna kontext avser ejakulationen av sperma. Ordet sägs också beskriva en blandning av manliga och kvinnliga sekret för att bli en sak för vilket Koranen använder det mer specifika ordet amshaj3, vilket betyder ”blandade kvantiteter”. Den appositiva frasen4 nutfatin amshaj3 avser när manliga och kvinnliga könsceller blandas med den omgivande vätskan5. Det är värt att notera att ordet washiijah, som kommer från samma rot som amshaj, används i formell arabiska för att beskriva släktskap och band till en viss grupp.

När Koranen talar om en befruktande vätska som består av olika komponenter talar den också om att människans avkomma kommer bildas genom denna vätska. Detta är innebörden av följande vers i kapitel as-Sajdah (De faller ned i tillbedjan):

Därefter låter Han hennes avkomma avlas av en droppe av en oansenlig vätska.6

Det arabiska ordet sulālah (en droppe) avser något som utvinns eller den bästa delen av en sak. Hur ordet än översatts hänvisar det till en del av en helhet. Under normala förhållanden kommer enbart en enda spermie av över 50 miljoner möjliga att tränga in i ägget. Roten till ordet sulalatinsal – är en bas för två ord som betecknar två relevanta betydelser. Den första är substantivet sulalah som beskriver härstamning och arv och den andra är verbet salla som betecknar skonsam extraktion av något. I arabisk poesi används verbet salla för att beteckna ett svärds graciösa drag ur dess skida. Något liknande sker med mannens spermier om vi betänker att bara en enda spermie behöver tränga in i äggets yttre skikt och smälta samman med dess kärna7. Det mikroskopiska faktum att endast en mycket liten mängd spermier behöver nå ägget förklaras i Koranens kapitel 75 vers 37:

Var hon inte en droppe sädesvätska, utgjuten [i ett kvinnligt sköte].

Så från den kärnfulla roten sulalatin kan tre nyckelbegrepp extraheras:

  1. Lerans unika egenskaper – dess ”kvintessens”8.
  2. Utvinning av en närande vätska som är den oändligt lilla mängd vätska som extraheras för att säkerställa befruktning9.
  3. Den genealogiska processen i att utvinna och överföra genetisk information.

Utifrån kvintessensen i leran uppstår mani (sperma) som efter den första skapelsen fortlöpande reproduceras i testiklarna. Eftersom denna vätska kontinuerligt reproduceras beskriver Koranen10 reproduktionsprocessen i detta enkla tempus (skapa=takhluq) med en grammatisk enhet som betonar kontinuitet.

Implantation – resan mot livmodern

När ägget befruktats i äggledaren fortsätter det sin resa mot livmodern. Denna process kallas för äggets implantation. Implantationen är ett resultat av utvecklingen av villositeter som liksom rötter i marken drar näring från livmoderväggen och då klamrar sig fast i livmodern. Denna process beskrivs i flera av Koranens verser med ordet alq:

Skapat människan av en grodd som sätter sig fast!11

Koranen nämner ett stadie där ashaj utvecklas till ett alaqah som bokstavligen har tre betydelser varav alla är exakta uttryck för tre viktiga embryologiska fenomen. Dessa tre betydelser av alaqah är följande:

  1. Något som klamrar sig fast eller frigör sig från, vilket embryot gör i ett tidigt stadium.
  2. En blodigel är en nära liknelse för att beskriva embryots form och dess sätt att klamra sig fast vid livmodern och livnära sig på den näring som transporteras i moderns blod, precis som en igel gör när den suger sig fast vid ett djur för att dricka dess blod.12
  3. En klump av blod, då stora mängder blod levereras till embryot när det är cirka 15 dagar gammalt. I detta skede är det nästan identiskt med en blodklump, eftersom blodflödet är i det närmsta obefintligt inne i embryot. Blodcirkulationen börjar först i slutet av den tredje veckan. Denna betydelse är också relaterad till den andra eftersom om vi skulle öppna en igels kropp skulle enorma mängder blod återfinnas i den i förhållande till dess storlek.

Embryot i livmodern

Embryots utveckling i livmodern beskrivs bara kortfattat, men beskrivningen är korrekt, eftersom de enkla orden exakt refererar till de grundläggande stadierna i dess tillväxt. Detta är vad vi kan läsa om i kapitel al-Muminūn (De troende):

Därefter skapar Vi av droppen en grodd som sätter sig fast och av grodden en klump och i klumpen skapar Vi ben och dessa ben klär Vi med kött; därefter låter Vi henne stiga fram som en ny skapelse. Välsignad vare Gud, den bäste Formgivaren!13

Termen ”klump” (mudghah) motsvarar embryots utseendet i ett visst skede av dess utveckling. Det är känt att skelettet utvecklas inuti denna massa och att det sedan täcks med muskler, vilket är innebörden av ”kött” (lahm). Embryot genomgår ett stadie där vissa delar är proportionerliga och andra ur proportion till vad som senare blir en full kropp. Detta är den uppenbara betydelsen av en vers i kapitlet al-Hajj (Vallfärden):

Vi har skapat er av jord och sedan av en droppe säd, därefter av en grodd som sätter sig fast, därefter av en klump, dels formad, dels ännu formlös.14

Därefter följer en hänvisning till sinnena och de inre organen i kapitlet as-Sajdah (De som faller ned i tillbedjan):

…och skänker henne hörsel och syn samt förmågan att känna och förstå.15

Koranens användningen av ordet mudhghah illustrerar embryots form i detta stadie. Om man tar en bit tuggummi, tuggar det och sedan placerar det intill ett embryo i mudhghah-stadiet, skulle den omisskännliga likheten mellan de båda vara uppenbar.

Varje fosterstadie pågår under en viss tid vars omfattning har beskrivits av profeten Muhammed (över honom vare Guds frid och välsignelser):

Varenda en av er samlas i sin moders sköte under de första fyrtio dagarna, och sedan blir han en aalaqah i ytterligare fyrtio dagar, och sedan en mudhghah i ytterligare fyrtio dagar och då andas själen in i honom.16

Detta uttalande har studerats av Joe Liegh Simpson, ordförande för avdelningen för obstetrik och gynekologi, professor i obstetrik och gynekologi, samt professor i molekylär- och humangenetik vid Baylor College of Medicine, Houston, USA. Han förvånades över att profeten, århundraden före mikroskopet, kunde ge ”en specifik tidsplan för den viktigaste embryologiska utvecklingen under de första fyrtio dagarna17. Han bekräftade också att sådan kunskap ”inte kunde ha erhållits på grundval av den vetenskapliga kunskap som var tillgänglig vid denna tidpunkt”, alltså, ”följer”, avslutar dr. Joe ”att det inte bara avsaknas en konflikt mellan genetik och religion, men i själva verket kan religionen styra vetenskapen genom att addera uppenbarelsen till några av de traditionella vetenskapliga metoderna.18

Sinnesorganens utveckling

Det stadie där människan beskrivs ”stiga fram som en ny skapelse19 markerar utvecklingen av vissa sinnesorgan vilket innefattar utvecklingen av känsligheten för audivisuell stimuli. I enlighet med modern vetenskap nämns i Koranen fyra inlärningsetapper:

  1. ovetande (tabula rasa eller ett tomt blad),
  2. hörsel,
  3. syn och
  4. kognition.

Det är nu ett etablerat faktum att barn föds utan några kunskaper (vilket skiljer sig från det diskutabla begreppet nödvändig (medfödd) kunskap). Denna hypotes om ett oskrivet blad liknar spädbarnets hjärna vid ett obefläckad blad, tomt på alla former av inhämtad kunskap. I Koranens beskrivning av fostrets utveckling är hörseln det första sinnet som utvecklas. Synen eller förmågan att upptäcka visuell stimuli kommer härnäst. Ansamlingen av mottagna audivisuella upplevelser ökar barnets kognintiva såväl som affektiva fakulteter. Denna utvecklingssekvens (ovetande, hörsel, syn och sedan kognition)20 uttrycktes i Koranen för över 1400 år sedan och har nu bekräftas av modern vetenskap. Versen i fråga lyder:

Gud förde er ut ur era mödrars sköten, ovetande om allt, och gav er hörsel, syn och hjärta; kanske känner ni tacksamhet [mot Honom].21

Detta motsäger inte dagens vetande då inga av de felaktiga idéer som florerade under tiden för uppenbarelsen smugit sig in i Koranen. Under medeltiden fanns en mängd olika uppfattningar om människans utveckling som byggde på myter och spekulationer. Ett genombrott i studierna av embryologi skedde år 1651 då William Harvey22 (1578-1657) framlade teorin om att allt liv från början kommer från ett ägg. På den tiden, när vetenskapen dragit stor nytta av mikroskopets uppfinning, argumenterade man fortfarande om ägget respektive spermans roll. Utan tvekan kan man hävda att Koranens dokumentation av detta viktiga skede i fostrets utveckling är ett av de tecken Gud lovat avslöja inför ögonen för framtida generationer23.

Vi avslutar denna text med att citera dr. Maurice Bucaille (1920-1998) som konstaterar:

Hur kunde en man som var analfabet bli den viktigaste författaren i termer av litterära meriter i hela den arabiska litteraturen? Hur kunde han uttala sig i vetenskapliga frågor som ingen annan människa hade kännedom om vid den tiden, och allt detta utan att en enda gång uttala sig felaktigt?24

Så uttalanden i Koranen om livets uppkomst… är helt i enlighet med modern vetenskapliga fakta.25

Källor:
Dr. Ash-Shehri, Abdullah S. The Only Way Out: www.islamhouse.com, 2014. Web. 7 apr 2014.
Muhammed Knut Bernström (2000), Koranens budskap. Simrishamn: Proprius

Fotnoter:
  1. Koranen 71:17 []
  2. Miller, Stanley och Lazcano, Antonio (2002) Formation of the Building Blocks of Life. n Origin: The Beginnings of Biological Evolution, edited by Schopf, J. William, University of California Press, s. 109. []
  3. Koranen 76:2 [] [] [] []
  4. ”När två ord, fraser eller klausuler i en mening har samma referens, sägs de vara i apposition” (Longman Dictionary of Language Teaching and Applied Linguistics, Jack C. Richards, Richard Schmidt et al., London, 2002, s. 29). []
  5. Naik, Zakir (2007 The Quran and Modern Science: Compatible or Incompatible, Darussalam, s. 66. []
  6. Koranen använder adjektivet ”mahiin” för att understryka ironin i att skapa en ädel och intelligent varelse från ett ämne som människor tenderar att se ner på. []
  7. Naik, Zakir (2007) The Quran and Modern Science: Compatible or Incompatible? Darussalam, s. 65. []
  8. Kvintessens är ett begrepp med ursprunglig betydelse (från medeltidslatinet) den femte essensen. Uttrycket har syftat på företeelser inom fysik och kemi med något varierad betydelse under århundradenas lopp. []
  9. The Bible The Quran And Science, Maurice Bucaille, Kazi Publications, Lahore, s. 199. []
  10. Koranen 56:58:59 []
  11. Koranen 96:2 []
  12. Longman Dictionary of Contemporary English, 2003, s. 919. []
  13. Koranen 23:14 []
  14. Koranen 22:5 []
  15. Koranen 32:9 []
  16. Bukhari, #3208. []
  17. A Brief Illustrated Guide to Understanding Islam, s. 28, Darussalam, USA, Houston, 1997. []
  18. Ibid. []
  19. Koranen 23:12-14 []
  20. Modern forskning har dock visat att fostrets hörselskärpa också är känslig för vissa ljud, speciellt moderns röst. Men denna känslighet – i motsats till vad som diskuterats ovan – är bara en ofrivillig detektering av ljud. Barnet hör men lyssnar inte. []
  21. Koranen 16:78 []
  22. William Harvey, född 1 april 1578, död 3 juni 1657, var den förste att presentera en modern helhetssyn på blodomloppets funktion. År 1628 publicerades hans berömda bok Exercitatio anatomica de motu cordis et sanguinis in animalibus (On the Motion of the Heart and the blood; Om hjärtats och blodets rörelser). []
  23. Koranen 41:53 []
  24. The Bible The Quran And Science, Maurice Bucaille, Kazi Publications, Lahore. s. 125. []
  25. Bucaille, Maurice (2002) What is the Origin of Man? The Answers of Science & the Holy Scriptures, IBS, Indien, s. 167. []