Skip to main content

Adel Ryyan läs­er kapit­let an-Naml (Myror­na) ur Kora­nen. (Se koranensbudskap.se på nätet eller beställ Kora­nens Bud­skap från Bokus med förk­lar­ing på svenska.)

Och säg: ‘Gud ske lov och pris! Han skall visa er Sina teck­en så att ni kom­mer att kän­na igen dem.’ Och din Herre för­bis­er ingent­ing av vad ni gör. [1]Kora­nen 27:93

Det­ta är ett bud­skap till alla män­niskor, som bör lyssna till dess varningar och försö­ka inse att Han är den Ende Guden. De som har förstånd bör ägna det­ta efter­tanke! [2]Kora­nen 14:52

Gud bet­onar i flera av Kora­nens vers­er att ett av de huvud­sak­li­ga syfte­na med dess uppen­barelse är att mana män­niskan till efter­tanke. Man bör frå­ga sig hur man kom till, vad syftet med livet är och vad som vän­tar efter döden. Man bör ock­så frå­ga sig hur det­ta uni­ver­sum upp­kom­mit och hur det kan fungera så perfekt.

Gud man­ar oss sam­tidigt till att inte blint acceptera de över­tygelser och värderingar som samhäl­let förkun­nar utan istäl­let bry­ta igenom dem så att de inte begrän­sar våra sin­nen. Frigör man sitt tänkande från sociala, ide­ol­o­giska och psykol­o­giska begrän­sningar bör man inse att det­ta uni­ver­sum, och män­niskan själv, är ska­pade av en högre makt.

På det­ta sätt vill Gud vägle­da oss genom att i Kora­nen visa vad vi bör fun­dera över och under­sö­ka. Genom de metoder för efter­tanke som män­niskan begå­vats med kan den som tror på Gud upp­fat­ta Hans ful­lkom­lighet, evi­ga vis­dom, all­ve­tande och skapelse­för­må­ga. När man bör­jar tän­ka på det sätt som Kora­nen man­ar till inser man att uni­ver­sum är ett teck­en på Guds all­makt, och att det är ett kon­stverk och inte kon­st­nären själv.

Alla ting: ett ande­tag; poli­tisk och social utveck­ling; uni­ver­sums har­moni; atom­en, som är en av de min­s­ta bestånds­de­lar­na i naturen, är teck­en från Gud, och alla verkar de under Hans kon­troll och kun­skap i åtlyd­nad av Hans lagar.

Vis­sa rik­tlin­jer kan vara till hjälp på den­na väg. Som ett förs­ta steg kan man under­sö­ka några av de punk­ter som Kora­nen bet­onar för att när­ma sig den men­tal­itet som upp­fat­tar hela uni­ver­sum som ett teck­en på Guds skapelse­för­må­ga. Guds teck­en beskrivs i ett av Kora­nens kapi­tel kallat an-Naḥl (biet):

Det är Han som sän­der ner vat­ten från himlen. Från det du drick­er och från den kom­mer de bland buskar­na som du betar din besät­tningar. Det är Han som låter regn fal­la från skyn; av det­ta får ni [vat­ten att] dric­ka och [det ger liv] åt träd och buskar där ni släp­per ut era djur på bete; och därmed fram­bringar Han bröd­säd och olivträd och dadel­palmer och vin­stockar och alla [andra] slag av frukt. I det­ta lig­ger helt visst bud­skap till män­niskor som tänker. Och Han har gjort nat­ten och dagen till era tjänare lik­som solen och månen; ock­så stjärnor­na tjä­nar er på Hans befall­ning. I det­ta lig­ger helt visst bud­skap till män­niskor som använ­der sitt förstånd. Och i allt vad Han har ska­p­at på jor­den av skif­tande färg­er och for­mer lig­ger ett bud­skap till dem som ägnar [tin­gen] efter­tanke. Och det är Han som låter havet tjä­na er, så att ni får äta färskt kött [som ni fån­gar] där och ur det kan häm­ta ting som ni pry­der er med. Och ni ser skep­pen som plö­jer vågor­na i det­ta [hav] och [med dem] kan ni söka det som Han i Sin god­het [bevil­jar er för er försör­jn­ing] — kanske kän­ner ni [då ock­så] tack­samhet. Och Han har sänkt ned i jor­den fast förankrade berg, så att den inte sva­jar under er fot, och [lagt ut] älvar och sti­gar, för att ni skall kun­na ta er fram och [gett er] teck­en och väg­märken — och stjärnor­na, med vars led­ning [män­niskor] kan finna rätt väg. Är Han, Ska­paren, jäm­för­bar med den som inte ska­par något? Skall ni inte tän­ka över [det­ta]. [3]Kora­nen 16:10–17

Lyssna till kapitel om Biet i Koranen.

I Kora­nen upp­ma­nar Gud de män­niskor som vill förstå att begrun­da vad andra för­bis­er eller snabbt avfär­dar som “evo­lu­tion”, “slump” eller “naturens mirakel”:

I skapelsen av him­lar­na och jor­den och i växlin­gen mel­lan natt och dag lig­ger helt visst bud­skap till dem som vill använ­da sitt förstånd; de som minns Gud när de står, när de sit­ter och när de läg­ger sig till vila, och som, när de begrun­dar him­lar­nas och jor­dens skapelse [ber med dessa ord]: ‘Herre! Du har inte ska­p­at [allt] det­ta i blin­do. Stor är Du i Din härlighet! Förskona oss från Eldens straff!’ [4]Kora­nen 3:190–191

Som vi ser i dessa båda vers­er kan den som tar sig tid för efter­tanke urskil­ja Guds teck­en och genom dem förstå Guds evi­ga kun­skap och makt, ty Guds kun­skap är gränslös och Hans ska­pande är fritt från fel.

För den som tänker och begrun­dar, är allt som omger oss teck­en på den­na skapelse.

Käl­lor:
The Abil­i­ty to See the Signs of God. www.islamreligion.com
Muhammed Knut Bern­ström (2000), Kora­nens bud­skap. Sim­r­ishamn: Proprius

Fot­not­er:

Fot­not­er:
1 Kora­nen 27:93
2 Kora­nen 14:52
3 Kora­nen 16:10–17
4 Kora­nen 3:190–191