Skip to main content
Även om islam miss­förståtts över­lag i Väst finns det kanske ingen del av reli­gio­nen som framkallar så star­ka reak­tion­er som jihād. Det ara­biska ordet jihād, som oftast över­sätts som ”heligt krig”, bety­der inget annat än ”att käm­pa” eller ”att ansträn­ga sig till sitt ytter­s­ta”. Det är en felak­tig föreställ­ning att jihād enbart är syn­onymt med krig. [1]Ordet för krig i Kora­nen är harb eller qitāl. Det­ta är bara en del av begrep­pet. Jihād är en strä­van efter god­het och en kamp mot orättvisa och förtryck – både inom­bor­ds och i samhäl­let i stort. Den­na strä­van är spir­ituell, social, ekonomisk och politisk.

 
Jihād är ett vitt begrepp som inte enkom är begrän­sat till strid. I Kora­nen finner vi:

Men lyssna inte till vad förnekar­na säger utan käm­pa oförtröt­tligt mot dem med [Kora­nens hjälp]. [2]Kora­nen 25:52

Det­ta bety­der att man skall bju­da in till san­nin­gen på bäs­ta sätt genom att argu­mentera och förklara.

Det finns oli­ka for­mer av jihād:

  1. Inre jihād som innebär att man strä­var efter att rena själen, stär­ka tron, benägna sig mot gott och undan­hål­la sig onda begär.
  2. Jihād med ens till­gån­gar som bety­der att man spender­ar på oli­ka gottgörande sätt.
  3. Jihād genom ens eget hand­lande avseen­des alla sorters goda gärningar, som att bju­da in män­niskor till islam och att utbil­da andra muslimer.
  4. Väp­nad kamp mot aggres­sion och förtryck.

I jihāds namn kallar islam till att samhäl­let skall besky­d­das mot förtryck och dik­ta­torsstyre som motverkar rättvisa genom att inte låta folk få höra eller föl­ja sanningen.

I jihāds namn upp­manas mus­limer till att berät­ta om tron på den Ende Guden, tillbe Hon­om och spri­da goda värderingar, dygd och moral genom visa och pas­sande metoder:

Kalla [män­nisko­r­na, Muham­mad] med klo­ka och goda ord att föl­ja din Her­res väg, och lägg fram argu­menten på ett måt­t­fullt och försynt sätt; din Herre vet bäst vem det är som avviker från Hans väg och Han vet bäst vem det är som föl­jer Hans led­ning. [3]Kora­nen 16:125

I jihāds namn kallar islam till samhäll­sre­former för att motver­ka vidske­pelse, fat­tig­dom och rasism.

Ett av islams huvud­mål är att säk­er­stäl­la de sva­gas rät­tigheter i samhäl­let gen­te­mot de mäk­ti­ga och inflytelserika.

Islam för­b­jud­er orättvisa även mot dem som är mot­stån­dare till religionen:

Troende! Stå fas­ta på Guds sida som vit­tnen för rätt och rättvisa och låt inte avoghet mot män­niskor för­må er att avvi­ka från rättvisans väg. Gör rätt — det lig­ger guds­fruk­tan när­mast; Gud är väl under­rät­tad om vad ni gör. [4]Kora­nen 5:8

Gud har berät­tat för de troende om de som hin­drande deras inträde i den Heli­ga Moskén i Mecka:

Troende! Van­hel­ga inte de rit­er och sym­bol­er som Gud har ins­tiftat, inte heller den [åt vallfär­den] hel­gade månaden eller de bekransade offer­d­juren, och visa respekt för dem som beger sig till Helge­domen för att söka Guds nåd och Hans väl­be­hag. När ni läg­ger av vallfärds­dräk­ten får ni [på nytt] ägna er åt jakt. Och låt inte hat mot dem som spär­rade vägen för er till den heli­ga Moskén dri­va er till angrepp­shan­dlin­gar, utan samar­be­ta för att befräm­ja fromhet och guds­fruk­tan, och slut er inte sam­man för att befräm­ja synd och fiend­skap. Och fruk­ta Gud! Gud straf­far med stränghet. [5]Kora­nen 5:2

Avog gen­te­mot ett folk eller en nation skall inte leda till att mus­limer förtryck­er dem eller undan­håller deras rättigheter.

En av de högs­ta for­mer­na av jihād är att stå upp inför en dik­ta­tor och säga ett san­nin­gens ord. Att avhål­la sig från att hand­la felak­tigt är ock­så jihād. Ytterli­gare en form är att med vapen besky­d­da islam eller ett mus­lim­skt land när det attack­er­ats. Det­ta måste dock tillkän­nages av ett religiöst ledarskap eller ett mus­lim­skt statsöverhuvud.

Även om jihād har ett vidare per­spek­tiv än bara krig är det ock­så så att islam till­står krig när det är den sista utvä­gen för att kom­ma till­rät­ta med förtryck och aggres­sion och för att försvara vis­sa fri- och rät­tigheter. När islam till­står mil­itära sam­man­drabb­ningar är det en inte­gr­erad del av ett full­ständigt regelverk inneboende i reli­gio­nen bakom vilket var­je objek­tivt tänkande per­son kan förstå anled­nin­gen och logiken bakom.

Krig är enligt islam enbart tillåtet när fredli­ga metoder i form av dia­log och förhan­dlin­gar stran­dat. Krig är en sista utväg som skall und­vikas i så stor utsträck­n­ing som möjligt.

Syftet med jihād är inte att med våld tvångskon­vert­era, kolonis­era eller anskaf­fa land eller egen­dom för eget behag. Syftet är i grund och bot­ten att försvara liv och egen­dom, land och fri­het för sig själv likväl som för andra.

Käl­lor:
al-Jumah, Dis­cov­er Islam. www.islamhouse.com
Muhammed Knut Bern­ström (2000), Kora­nens bud­skap. Sim­r­ishamn: Proprius

Fot­not­er:

Fot­not­er:
1 Ordet för krig i Kora­nen är harb eller qitāl.
2 Kora­nen 25:52
3 Kora­nen 16:125
4 Kora­nen 5:8
5 Kora­nen 5:2