Skip to main content

Jag kan från förs­ta bör­jan säga en sak: Att ha sjal har jag själv valt. Ingen har tvin­gat mig eller gett mig den iden att ha på mig den. Jag har själv kom­mit fram till att ha på mig den. Det kan jag bevisa genom att säga att mina äldre sys­trar inte har på sig den. Jag är den yngs­ta i famil­jen av flick­o­r­na och jag är den enda som har på mig sjal (Mam­ma har ock­så). Jag tyck­er att sjal har bliv­it något störande för andra män­niskor som inte är mus­limer och just för de så tyck­er jag att de inte bor­de vara det, de bor­de va van vid den­na tillfälle efter­som Sverige är ett land som länge har haft invandrare.

Såsom jag inte bryr mig om vad andra har för reli­gion­er eller vad de har på sig, vill jag ock­så ha den fri­heten av att inte bli störd för det jag vill ha på mig även om det är något tro eller ej.

Sen finns det de som ser sjalen som någon omod­ernt kläd­nad vilket jag inte håller med om alls. De får inte glöm­ma att den som har på sig den inte kom­mer att ändras av att ha den på sig eller inte, den per­so­n­en kom­mer att vara den­sam­ma. Ja man kan säga att de som inte har den kanske är fri­are eller att de som har är instäng­da men vi får inte glöm­ma vil­ka län­der vi kom­mer från där (beroende på famil­jen) man föl­jer sina tra­di­tion­er och kulturer.

I islam finns det inget brott, eller något ont, så när man sät­ter ut sak­er som smut­skas­tar islam tyck­er jag är den lägs­ta nivå man kan sän­ka sig till. Män­nisko­r­na vill inte inse att mån­ga sak­er som hän­der med invan­drare kom­mer från tra­di­tion­er och inte från religionen.

Sist men inte minst vill jag påpe­ka att när jag har sjal kän­ner jag mig mer trygg både religiöst och i samhäl­let. Jag gillar att ha på mig den och den gör fak­tiskt så att jag har respekt inom samhäl­let. Ett exem­pel vore att kil­lar inte skulle vil­ja “hål­la” på med mig på ett dåligt sätt, så jag behöver inte ens tän­ka på att jag ska syn­da eller må dåligt för det som kan hända.