I sina memo­a­rer näm­ner den berömde sati­ri­kern Ber­nard Shaw att han en dag pas­se­rade förbi en siare som läste i hand­fla­tor. För ros skull bestämde han sig för att själv pröva, så han sträckte ut sin hand mot sia­ren. För­fat­ta­ren blev för­vå­nad när sia­ren bör­jade berätta för honom om hans liv, då det mesta av vad han sade var sant.

Han blev fasci­ne­rad av sia­rens kun­nande och bör­jade prak­ti­sera samma sak på hans vän­ner. När en av hans skep­tiska vän­ner utma­nade honom, bad han honom att räcka fram han­den. Man­nen gjorde så hån­fullt. Men inte hel­ler för skep­ti­kern tog det lång tid att bli för­vå­nad, eftersom 90% av vad Ber­nard Shaw berät­tade för honom om hans liv stämde överens.

Han hade sagt till sin vän exakt vad han själv hade fått höra från sia­ren. Vil­ket gick att tillämpa på vän­nen lika myc­ket som det gick att tillämpa på honom. Skä­let till detta, som Ber­nard Shaw klokt påpe­kat, är att män­ni­skors liv till 90 pro­cent är iden­tiska och att det endast är de sista 10 pro­cen­ten som skil­jer. Spå­man­nen var skick­lig på att känna till saker som näs­tan alla män­ni­skor har gemen­samt och att kunna tala om dem på ett sätt som gjorde att hans kli­en­ter kände att det som han sade var spe­ci­ellt ämnat för dem.

Vad Ber­nard Shaw upp­täckte om spå­män gäl­ler det mesta av vad de säger, oav­sett om de läser i hand­fla­tor eller i teblad.

För­ut­sä­gel­ser om värl­den som är dold för oss män­ni­skor kom­mer i många olika skep­na­der, och en skep­nad är vad vi fin­ner i kvälls­pres­sens horo­skop. Om du någon­sin har haft till­fälle att läsa dem har du säkert sett att det som sägs är så all­mänt att man kan ta tex­ten för ett stjärn­teck­net och pla­cera den under ett annat utan att märka någon skill­nad. Det­samma gäl­ler om du föl­jer dessa horo­skop under en längre tid. Anled­ningen till detta är att meto­den här är samma metod som Ber­nard Shaws hand­fla­te­lä­sare använde.

Vi kan se ännu en sida av detta mång­fa­cet­te­rade mynt i de påstådda uppen­ba­rel­ser som sufishej­ker för­med­lar till deras anhäng­are om vad som har inträf­fat i dåti­den och vad som kom­mer att inträffa i fram­ti­den. Pro­fes­sor al-‘Uqqâd skri­ver i sin bio­grafi om en intres­sant hän­delse från hans skol­tid om hans folk­sko­le­lä­rare som trodde på sufishej­ker och som därav också upp­munt­rade ele­verna till att följa dem. Shej­ken besökte klas­sen för att säga några ord till varje elev i tur och ord­ning och när al-‘Uqqâds tur kom sade shej­ken till honom: “Ansträng dig mer med engelskan.”

Al-‘Uqqâd skri­ver:

Jag var myc­ket duk­tig på eng­elska, så det fanns ingen anled­ning för honom att ge mig ett sådant råd. Men han sade detta till mig för att om jag gjorde bra ifrån mig på mina eng­elska­prov, skulle folk säga: “Shej­ken nämnde det och du blev väl­sig­nad”, men om jag gjorde dåligt, skulle de säga: “Shej­ken var­nade dig och detta var uppen­ba­relse.” Så här långt kan män­ni­skor gå för att rela­tera hän­del­ser till denne shejks vaga utta­lan­den för att kunna för­klara dem som väl­sig­nel­ser och uppenbarelser.

Detta mynt har ännu en sida som är myc­ket i ropet dessa dagar och det är tolk­ning av dröm­mar. Vissa män­ni­skor går in i denna bransch då de ser att de kan få ut myc­ket i form av beröm­melse och pengar utan att utföra ett rik­tigt jobb. De kan se att de inte behö­ver någon spe­ci­ell kun­skap och att de inte behö­ver anstränga sig spe­ci­ellt myc­ket för att utföra “under­sök­ningen”. Allt de behö­ver göra är att lyssna till män­ni­skors dröm­mar och därpå komma med vaga och all­männa råd:

“Du kom­mer att få pro­blem men de kom­mer att lösas.”

“Du har en skuld men till sist kom­mer du att kunna betala den.”

“Du kom­mer att utsät­tas för svå­rig­he­ter men där­ef­ter kom­mer du att finna lätt­nad.”

Män­ni­skor läng­tar så efter en glimt av fram­ti­den att de klam­rar sig fast vid utta­lan­den som dessa och rela­te­rar dem till hän­del­ser i deras liv. Det är lätt när utta­lan­dena är så vaga och de åtminstone del­vis kan rela­te­ras till vissa situ­a­tio­ner. Eftersom män­ni­skan av natur vill veta vad fram­ti­den bär i sitt sköte har hon lätt för att ta till sig utta­lan­den likt dessa utan att göra dju­pare undersökningar.

Shejk Muham­mad bin ‘Abd al-Wahhâb säger i sin kom­men­tar av pro­fett­ra­di­tio­nen om en siare som berät­tar hundra lögner för varje sanning:

Det inne­bär att män­ni­skor kom­mer att accep­tera lögnen genom att hålla sig fast vi en san­ning och igno­rera hundra lögner.

Om vi skulle tillämpa denna “yrkes­skick­lig­het” om “en på hundra” på våra dröm­tol­kare idag, skulle vi finna att vissa av dem inte ens kan mäta sig med det. De får en träff på hund­ra­tals mis­sar. Men män­ni­skor är i deras god­tro­gen­het vil­liga att hålla fast vid ett rätt och glömma resten.

Det är där­för de som säl­jer kun­skap om värl­den som är dold för oss män­ni­skor fin­ner så många kun­der. Och det är anmärk­nings­värt att detta hant­verk fro­das mer än någon­sin även i utveck­lade län­der där stora tv-nätverk hyr siare för att läsa män­ni­skors hand­fla­tor på många mils avstånd.

Vi måste dock nämna att det är skill­nad mel­lan spå­män som kom­mer med vaga utta­lan­den i skep­nad av dröm­tyd­ning och legi­tima for­mer av drö­ma­na­lys. I varje disci­plin finns det verk­liga yrkes­män lik­väl som det finns char­la­ta­ner. Berät­ti­gade drö­ma­na­ly­ti­ker är män­ni­skor med integri­tet som talar med kun­skap utan att söka beröm­melse. Char­la­ta­ner är de som ser dröm­tyd­ning som ett snabbspår mot ära och sta­tus. De behö­ver inte någon utbild­ning, exper­tis eller exa­mens­be­vis; och deras kun­der ber dem inte att backa upp vad de säger med fakta.

Att utnyttja god­tro­get folk genom att låt­sas kunna tolka dröm­mar är lik­vär­digt med att utnyttja sjuka män­ni­skor genom att påstå sig kunna hela dem. Båda dessa meto­der utförs ofta i reli­gi­o­nens namn och det är där­för vik­tigt att vi klar­gör san­ning från lögn i dessa frågor.

Och fram­gång är med Gud alena.

Källa:
Pro­fes­sor ‘Abd al-Wahhâb al-Turayrî (2002), Soot­h­say­ing & Soot­h­say­ers. www.islamtoday.com