Skip to main content
Den roll som reli­gio­nen spelat genom män­sk­lighetens his­to­ria kan inte över­be­t­onas. Den tycks aldrig försvin­na och sys­tem­a­tiska försök att avskaf­fa den från män­nisko­rs vardag har alltid miss­ly­ck­ats. Karl Marx och Friedrich Niet­zsche är goda exem­pel på det­ta. För Marx var reli­gio­nen “ett opi­um för folket[1]I skriften Till kri­tiken av den hegel­s­ka rätts­filosofin och enligt Niet­zsche ”är Gud död[2]Så talade Zarathus­tra, I:1. De rörde sig dock mot ström­men då de båda dog och blev till his­to­ria medan reli­gio­nen lever vidare. Sig­mund Freud och mån­ga andra pos­i­tivis­ter [3]Pos­i­tivism (fr. pos­i­tivisme), benämn­ing på oli­ka filosofiska rik­t­ningar som strä­vat efter att grun­da tänkan­det på “fak­ta”, det vill säga kun­skap som baseras på sin­neser­faren­het. ansåg att reli­gio­nen stod för en omog­nad som veten­skapen skulle kun­na övervin­na [4]Arm­strong, Karen (1999) A His­to­ry of God, Vin­tage, s. 444.. Med tiden har dock det­ta påstående visat sig orik­tigt. Ken Wilber (1949-), som av vis­sa ans­es vara en av de vik­ti­gaste tänkar­na i vårt århun­drade, förklarar:
 

Soci­ologer har länge förut­spått att moder­niteten helt enkelt skall sopa bort alla reli­gion­er då de antas basera sig på för­mod­er­na och prim­i­ti­va vidske­pelser. Men likväl är den mod­er­na världen fylld av religiösa rörelser som vägrar försvin­na. [5]Wilber, Ken (2000) A The­o­ry of Every­thing: An Inte­gral Vision for Busi­ness, Pol­i­tics, Sci­ence and Spir­i­tu­al­i­ty, Gate­way, s. 133.

Karen Arm­strong (1944-), för­fat­tarin­na inom kom­par­a­tiv reli­gion, har ock­så kon­stat­er­at att:

Även om mån­ga män­niskor är antag­o­nis­ter upplever vi nu likväl en religiös väck­else. I mot­sats till sekuläris­ters förut­sägelser under nit­ton­hun­dratalets mitt kom­mer reli­gio­nen inte försvin­na. [6]Arm­strong, Karen (2009) The Case for God: What Reli­gion Real­ly Means, Bod­ley Head, s. 9.

Idag häv­dar dar­win­is­tiska neu­ro­forskare och filosofer [7]Richard Dawkins, Daniel Den­nett, Steven Pinker, Michael Sher­mer, Paul Kurtz för att näm­na några. att sin­net, med­ve­tandet och jaget enbart är bipro­duk­ter av hjär­nans elek­triska och kemiska process­er och att religiösa, andli­ga och mys­tiska upplevelser (RSME:er) enbart är till­stånd i hjär­nan eller van­föreställ­ningar [8]Richard Dawkins har skriv­it The God Delu­sion. orsakade av neur­al aktivitet [9]Det är värt att notera att Daniel C. Den­nett som även om han är en evo­lu­tionär ateist och en stark före­språkare för nat­u­ral­ism har sagt att “män­niskans för­nuft inte är värld­sli­ga fysiska … Fort­sätt läsa. “Föl­jak­tli­gen menar dessa veten­skapsmän och filosofer att det inte finns någon andlig käl­la för RSME:er, det vill säga, de tror att den män­skli­ga hjär­nan ska­par dessa upplevelser och på så sätt ska­par Gud.[10]Beau­re­gard, Mario & O’Leary, Denyse (2007) The Spir­i­tu­al Brain: A Neu­ro­sci­en­tists Case for the Exis­tence of the Soul, Harper­Collins, s. 289. Det­ta häv­dar neu­rolo­gen dr. Mario Beau­re­gard i hans ban­bry­tande verk The Spir­i­tu­al Bri­an.

Beau­re­gard och hans kol­le­ga Denyse O’Leare analy­ser­ade dessa påståen­den i ljuset av neu­ro­bi­ol­o­giska rön och kom till slut­sat­sen att “den tran­scen­den­ta­la impulsen att kom­ma i kon­takt med Gud och den andli­ga världen är en av de mest grundläg­gande och star­ka krafter­na i homo sapi­ens” och “av den anled­nin­gen pekar RSME:er på en grundläg­gande dimen­sion av män­sklig exis­tens”. RSME:er “står i cen­trum för världens sto­ra reli­gion­er” eller “är van­ligt förekom­mande i alla kul­tur­er[11]Ibid: s. 290. Vis­sa religiösa san­ningar är inte mot­tagli­ga för till­bakav­isande genom “tran­scen­den­ta­la kri­terier”, vilket innebär att avvisa religiösa san­ningar genom ett antal axiom och … Fort­sätt läsa.

Reli­gion vis­ar inte bara på ett djupt psykol­o­giskt behov utan, som William Hock­ing (1873–1966) från Har­vard Uni­ver­si­ty bet­onar, ock­så “en bestämd och oum­bärlig social funk­tion” trots att “det inte finns en enad röst som säger vilken den funk­tio­nen är”. [12]Hock­ing, (WE1923) olaglig Nat­u­ral­iz­ing of Reli­gion, Jour­nal of Reli­gion, vol. 3, nr 6, (novem­ber), s. 566, Uni­ver­si­ty of Chica­go Press.

Émile Durkheim (1858–1917) vis­ar tydligt trots hans vack­lande agnos­ti­cism i mäster­ver­ket The Ele­men­tary Forms of the Reli­gious Life reli­gio­nens funk­tion och nöd­vändighet i samhäl­let. [13]Se Keenan, William (2002) Post-Sec­u­lar Soci­ol­o­gy: Effu­sions of Reli­gion in Late Mod­ern Set­tings, Euro­pean Jour­nal of Social The­o­ry, 5, s. 280. Fram­för allt lät sig Durkheim över­ty­gas av de obser­va­tion­er han gjorde att det fanns något “evigt i reli­gio­nen” som var avsett att över­l­e­va de speciel­la sym­bol­er som det religiösa tänkan­det suc­ces­sivt hade insvept i sig [14]Durkheim, E. (1915) The Ele­men­tary Forms of the Reli­gious Life, trans. JW Swain. Lon­don: Allen & Unwin.. Även Dar­win uttryck­te hur smärt­samt det var att vän­da ryggen mot tron. I ett brev till J.D. Hook­er skrev Dar­win den 17:e juni 1868 nostalgiskt:

Jag är glad att du var på Mes­sias. Det är något jag skulle vil­ja höra igen men jag för­modar att jag skulle finna min själ för uttorkad för att upp­skat­ta den som i gam­la dagar och då skulle jag kän­na mig väldigt platt; för det är ett otäckt hål att kän­na, som jag alltid gör, att jag är ett vis­set löv inför allt utom veten­skap. Det led­er ibland till att jag avskyr veten­skapen. [15]Select­ed Let­ters of Charles Dar­win: 1860–1870, redi­g­er­ade av Fred­er­ick Burkhardt, Cam­bridge Uni­ver­si­ty Press, 2008, s. 198.

Mån­ga ateis­tiska evo­lu­tion­is­ter häv­dar att reli­gion är en evo­lu­tionär pro­dukt och att man där­för med rät­ta kan kom­ma till slut­sat­sen att den är ett “evo­lu­tionärt väsen” som män­niskan själv. Ibland bet­onar evo­lu­tion­is­ter att reli­gio­nen, för att tala prag­ma­tiskt, har utveck­lats för att upp­fyl­la vik­ti­ga sociala behov och därmed i stor utsträck­n­ing påverkat his­to­rien (till exem­pel den roll som protes­tantis­men spelade under kap­i­tal­is­mens tillkomst). Men sådana evo­lu­tion­is­ter mot­säger sig själ­va när de sam­tidigt skil­drar reli­gio­nen som en avvikelse, en abnor­mitet, en skadlig redun­dans eller ett skadligt epifenomen [16]Ett sekundärt fenomen som upp­träder vid sidan av ett primärt fenomen. som måste utro­tas, kvä­vas, eller åtmin­stone mar­gin­alis­eras till det ytter­s­ta. Det är som att påstå att köt­tätare utveck­lats naturligt men måste utro­tas för att de är rovd­jur (dvs. dödar andra organ­is­mer och livnär sig på dem) trots de katas­tro­fala kon­sekvenser som deras utplån­ing skulle ha på ekosys­temet. Än mer mot­sägelse­fullt är deras påstående att dagens myter och vidske­pelser är naturli­ga följder av den mod­er­na män­niskans växande med­ve­tande, likväl kan de inte förk­lara var­för myt och vidske­pelse bör ses som onaturli­ga [17]Dawkins och hans före­språkare räds naturli­ga (adap­tion­is­tiska) förk­laringar av reli­gion där­för att, genom att söka en naturlig grund för reli­gio­nen, legit­imer­ar adap­tion­is­ter reli­gions vikt … Fort­sätt läsa.

Käl­lor:
Dr. Ash-Shehri, Abdul­lah S. The Only Way Out: www.islamhouse.com, 2014. Web. 7 apr 2014.
Muhammed Knut Bern­ström (2000), Kora­nens bud­skap. Sim­r­ishamn: Proprius

Fot­not­er:

Fot­not­er:
1 I skriften Till kri­tiken av den hegel­s­ka rättsfilosofin
2 Så talade Zarathus­tra, I:1
3 Pos­i­tivism (fr. pos­i­tivisme), benämn­ing på oli­ka filosofiska rik­t­ningar som strä­vat efter att grun­da tänkan­det på “fak­ta”, det vill säga kun­skap som baseras på sinneserfarenhet.
4 Arm­strong, Karen (1999) A His­to­ry of God, Vin­tage, s. 444.
5 Wilber, Ken (2000) A The­o­ry of Every­thing: An Inte­gral Vision for Busi­ness, Pol­i­tics, Sci­ence and Spir­i­tu­al­i­ty, Gate­way, s. 133.
6 Arm­strong, Karen (2009) The Case for God: What Reli­gion Real­ly Means, Bod­ley Head, s. 9.
7 Richard Dawkins, Daniel Den­nett, Steven Pinker, Michael Sher­mer, Paul Kurtz för att näm­na några.
8 Richard Dawkins har skriv­it The God Delusion.
9 Det är värt att notera att Daniel C. Den­nett som även om han är en evo­lu­tionär ateist och en stark före­språkare för nat­u­ral­ism har sagt att “män­niskans för­nuft inte är värld­sli­ga fysiska förhål­lan­den” (Den­nett, D. (1984) Elbow Room: The Types of Free Will Worth to Choose, Claren­don Press, Lon­don, s. 27).
10 Beau­re­gard, Mario & O’Leary, Denyse (2007) The Spir­i­tu­al Brain: A Neu­ro­sci­en­tists Case for the Exis­tence of the Soul, Harper­Collins, s. 289.
11 Ibid: s. 290. Vis­sa religiösa san­ningar är inte mot­tagli­ga för till­bakav­isande genom “tran­scen­den­ta­la kri­terier”, vilket innebär att avvisa religiösa san­ningar genom ett antal axiom och utta­lan­den på vil­ka sådana san­ningar inte är baser­ade. För att ge ett exem­pel skulle det vara som att mäta en cirkels omkrets med en lin­jal. I sit­u­a­tion­er där “tran­scen­den­ta­la kri­terier” inte är tillämpli­ga går det endast att för­li­ta sig till erfaren­het och bedö­ma giltigheten av religiösa san­ningar genom “imma­nen­ta kri­terier”. Här är domaren (som kan vara du eller jag) inte en bas­ket­do­mare som dömer en fot­bolls­match. Det finns tillfällen där man för att förstå vad reli­gion egentli­gen är (eller som Max Webers säger, upp­nå “ver­ste­hen”), måste “leva” den och inte bara “tän­ka”.
12 Hock­ing, (WE1923) olaglig Nat­u­ral­iz­ing of Reli­gion, Jour­nal of Reli­gion, vol. 3, nr 6, (novem­ber), s. 566, Uni­ver­si­ty of Chica­go Press.
13 Se Keenan, William (2002) Post-Sec­u­lar Soci­ol­o­gy: Effu­sions of Reli­gion in Late Mod­ern Set­tings, Euro­pean Jour­nal of Social The­o­ry, 5, s. 280.
14 Durkheim, E. (1915) The Ele­men­tary Forms of the Reli­gious Life, trans. JW Swain. Lon­don: Allen & Unwin.
15 Select­ed Let­ters of Charles Dar­win: 1860–1870, redi­g­er­ade av Fred­er­ick Burkhardt, Cam­bridge Uni­ver­si­ty Press, 2008, s. 198. 
16 Ett sekundärt fenomen som upp­träder vid sidan av ett primärt fenomen.
17 Dawkins och hans före­språkare räds naturli­ga (adap­tion­is­tiska) förk­laringar av reli­gion där­för att, genom att söka en naturlig grund för reli­gio­nen, legit­imer­ar adap­tion­is­ter reli­gions vikt och motiver­ar dess exis­tens. Dawkins oroar sig för att troende ständigt förs­es med veten­skapli­ga argu­ment för Guds exis­tens. Adap­tion­is­ter, för att ge läsaren ett hum om det hot de utgör mot Dawkins åsik­ter, “kon­cen­tr­erar sig på de förde­lar som föl­jer med reli­gion som ökad social sam­man­håll­ning och indi­vidu­el­la för­mån­er som bät­tre fysisk, psykisk häl­sa och ökad livs­längd”. (Sander­son: 2008, s. 141). Att räk­na upp sådana “väl­signelser” här­rörande från reli­gion är näs­tan det­sam­ma som att säga att “trots de dis­tink­ta och tydli­ga extra egen­skaper till­hörande reli­gion… är reli­gion, på vis­sa sätt, helt naturligt (Bar­rett: 2000, s.29, 33), så det är helt naturligt att vara religiös”. När reli­gio­nen ses som naturlig blir Dawkins åsikt svårare att försvara. För att inte låta mot­sägelse­full tilläm­par Dawkins en annan tak­tik som skil­drar reli­gio­nen som ett fel begått av naturen. (Se Bar­rett, Justin L (2000) Explor­ing the Nat­ur­al Foun­da­tions of Reli­gion, Trends in Cog­ni­tive Sci­ences;. vol 4, nr 1, Sander­son, SK (2008) Adap­ta­tion, Evo­lu­tion, and Reli­gion, Reli­gion, 38: 141–156).
Dr. Abdullah S. Ash-Shehri

Dr. Abdullah S. Ash-Shehri

Abdullah Ash-Shehri har avlagt en doktorsexamen inom sociologi vid Leicester University, Storbritannien. Han har även studerat islamiska ämnen med en kandidatexamen inom islamisk lag från King Saud University, Riyadh.