Skip to main content

De sto­ra värld­sre­li­gion­er­na kan delas i två kat­e­gori­er [1]Naik, Zakir (2007) The Con­cept of God in Major Reli­gions. Dar­rusalam Pub­li­ca­tions, s. 9.:

  1. Pro­fetiska religioner
    Avs­er främst de tre sto­ra reli­gion­er­na: juden­dom, kris­ten­dom och islam som ibland kallas för de tre “monoteis­tiska reli­gion­er­na” eller de “abra­hami­tiska reli­gion­er­na”. De kallas pro­fetiska efter­som de grun­dar sig i gudom­lig vägled­ning uppen­barad för profeterna.
  2. Icke-pro­fetiska religioner
    De övri­ga sto­ra reli­gion­er­na: hin­duism, bud­dism, sikhism, och zoroas­tri­an­ism. De kallas icke-pro­fek­tiska då ursprunget inte är gudom­lig vägled­ning uppen­barad för en profet.

En kommentar kring de icke-profetiska religionerna

Lik­som hin­duis­men kan bud­dis­mens och zoroas­tris­mens ursprung ifrå­gasät­tas, likväl som tillför­l­it­ligheten i den metod genom vilken deras skrifter har bevarats. De fles­ta bekännare av icke-pro­fetiska reli­gion­er bekräf­tar att deras skrifter, även om de hålls som heli­ga, inte är äkta gudom­li­ga uppen­barelser utan snarare sam­lin­gar, skrifter, med­i­ta­tion­er, sam­manställ­ningar och ord­stäv från aktade — ibland anony­ma — män beva­rade från en gen­er­a­tion till en annan. Pro­fes­sor John Black­ie (1809–1895) noterar:

Kro­nolo­gi och kor­rekt his­to­rieåter­givn­ing är de sva­ga punk­ter­na i den hin­duiska lit­ter­a­turen. Vi kan inte räk­na med formellt ver­i­fier­ade memo­ar­er av den store refor­ma­torn i den brah­man­s­ka reli­gio­nen. [2]Black­ie, John S. (1878) The Nat­ur­al His­to­ry of Athe­ism, New York, 1878, s. 111.

En gemen­sam egen­skap hos icke-pro­fetiska reli­gion­er är att de består av oli­ka nivåer av poly­teism och henothe­ism [3]Poly­teism är dyrkan av mån­ga gudar medan henothe­ism är dyrkan av en Gud till­sam­mans med tron på att andra gudar exis­ter­ar (Bowk­er, John (1997) The Oxford Dic­tio­nary of World Reli­gions, Oxford … Fort­sätt läsa. Hin­duis­men till exem­pel “består av dyrkan av naturen, för­fäder, djur, avgu­dar, demon­er, sym­bol­er, jaget likväl som den hög­ste guden[4]Theertha, Swa­mi D. (1992) His­to­ry of Hin­du Impe­ri­al­ism, Madras, s.178.. Reli­gio­nen i det anti­ka Grekland med dess upp­sjö av gudar och gudin­nor skulle fal­la väl in i den­na kategori.

Käl­lor:
Dr. Ash-Shehri, Abdul­lah S. The Only Way Out: www.islamhouse.com, 2014. Web. 7 apr 2014.
Muhammed Knut Bern­ström (2000), Kora­nens bud­skap. Sim­r­ishamn: Proprius
LilTeK21 2007: http://en.wikipedia.org/wiki/File:Prevailing_world_religions_map.png

Fot­not­er:

Fot­not­er:
1 Naik, Zakir (2007) The Con­cept of God in Major Reli­gions. Dar­rusalam Pub­li­ca­tions, s. 9.
2 Black­ie, John S. (1878) The Nat­ur­al His­to­ry of Athe­ism, New York, 1878, s. 111.
3 Poly­teism är dyrkan av mån­ga gudar medan henothe­ism är dyrkan av en Gud till­sam­mans med tron på att andra gudar exis­ter­ar (Bowk­er, John (1997) The Oxford Dic­tio­nary of World Reli­gions, Oxford Uni­ver­si­ty Press, s. 696).
4 Theertha, Swa­mi D. (1992) His­to­ry of Hin­du Impe­ri­al­ism, Madras, s.178.
Dr. Abdullah S. Ash-Shehri

Dr. Abdullah S. Ash-Shehri

Abdullah Ash-Shehri har avlagt en doktorsexamen inom sociologi vid Leicester University, Storbritannien. Han har även studerat islamiska ämnen med en kandidatexamen inom islamisk lag från King Saud University, Riyadh.