”Maos lilla röda”, en symbol förknippad med Maoismen, persondyrkan av Mao Zedong och avvisan av religion.

Den skeptiskt lagde kan ifrågasätta giltigheten i religion och undra varför de svar som religionen ger förefaller otillfredsställande. Varför finns det så många dispyter religiösa grupper emellan? Varför kan religion inte alltid förenas med vetenskap (”vetenskaps-radikalism”)? Och varför är den ibland verklighetsfrånvänd?

Invändningar som dessa tillskriver obevekligen passivitet till religion och religiös attityd och det måste erkännas att de som invänder på detta sätt har gott om bevis för att stödja sin sak då religion vid tidpunkter i historien varit en källa till många problem. Religiösa förföljelsekrig, religiös chauvinism, brutala inkvisitioner, förföljelse av vetenskapsmän och konflikter med fakta och ibland sunt förnuft kan räknas in bland de grymheter som ådragit religion mångas misshag. Men, och detta är mycket viktigt, vilken religion talar vi då om? Avser vi en viss religion eller religion i alla dess form?

Två former av religion: konventionell och sann

Här måste en gräns dras mellan två former av religion: konventionell och sann. Genom att kontrastera dessa båda kan läsaren komma till den rätta slutsatsen att konventionell religion – och inte sann religion – är den verkliga fienden. I detta avseende skrev John Elof Boodin (1869-1950):

Konventionell religion har ofta agerat i maskopi med människors passioner, förstärkt deras blindhet genom ett sömndrucket samtycke eller missriktad tillgivenhet, följandes en flagga av människans själviska maktbegär… Dess grund måste vara att komma alla människor till nytta. Dess lojalitet begränsas inte av nation eller ras. För det kan inte finnas sann lojalitet gentemot en nation som inte samtidigt är lojal mot mänskligheten. Vi kan inte tillbe en nations gudom. Spirituellt och materiellt är vårt öde sammankopplat.1

Vi kan utveckla Boodins informativa åtskillnad för att få en vidare förståelse av de problem som föreligger konventionell religion.

Konventionell religion saknar, i motsats till sann religion, två viktiga funktioner:

  1. universell tillämplighet och
  2. förmåga att bevara sin äkthet.

Dessa två egenskaper kännetecknar istället sann religion. De ligger till grund för religionens förmåga att tillgodose mänsklighetens behov och samtidigt bevara sin identitet och karaktär. Konventionell religion däremot påverkas men påverkar inte, formas men formar inte utan att äventyra sin egen äkthet. Människor, kultur, folktro och politik uppfinner denna religion, eller omformar som ett stycke lera en sann religion till vilken form de vill. Stewart Mean talar om kristendomen:

Kristendomen har influerats djupt genom några av de förändringar som ägt rum. Historiens krafter pressar på samhällets institutioner och former eller uttryck för ett religiöst liv påverkas djupgående2.

Å andra sidan är sann religion, även om den är flexibel och lyhörd för mänskliga behov, kapabel att behålla dess utmärkande drag. Den reglerar förändring men låter inte portarna stå vidöppna inför varje förändring. Den påverkar ideologier och anpassar dem för att tjäna dess egna mål utan att kompromissa med sin egen särprägel. Den brittiske filosofen och antropologen prof. Ernest Gellner (1925-1995) nämner som exempel islam:

Att säga att sekulärisering råder inom islam är inte annat än omtvistat. Det är helt enkelt inte sant. Islam är lika stark nu som för hundra år sedan. På vissa sätt är den förmodligen än starkare… Varför är just en religion så motståndskraftig mot sekulärisering? Detta är en viktig fråga… för att vidareutveckla argumentet: i islam ser vi en förindustriell tro, en etablerad doktrinär världsreligion i dess rätta mening som åtminstone för tillfället trotsar den sekulära doktrinen. Hittills tyder inget på att islam kommer att ge vika för sekulärisering i framtiden heller3.

Människa och religion

Det är vidare av yttersta vikt att vi reder ut frågan om skillnaden mellan människa och religion. Före religionen anklagas för ondska eller passivitet måste vi ställa den största boven i dramat till svars, människan själv då hon är en nyckelaktör vid tillkomsten av konventionell religion. Den mänskliga faktorn har antingen ”snedvridet” den sanna religionen eller ”avvisat” den och ersatt den med en ny metamorf. I vissa fall har den förvrängda tolkningen senare lett till avvisan, som i fallet med kristendomen där den hårda kampen mellan kyrkan och upplysningsrörelsen gav upphov till sekularism. Uppenbarligen visar det sig att religionen, som råkar vara ett för människan inneboende behov, varken är ond av naturen eller en källa till missförhållanden. Vi är själva ansvariga för att göra vår upplevelse, tolkning och förståelse av religion till ett helvete på jorden. James H. Leuba (1867-1946) skrev insiktsfullt:

Med kemikalier kan man bota eller avliva; med högeffektiv propaganda kan man upplysa och därmed främja broderskap, eller bedra och väcka förtret. Underlåtenhet att använda de medel som står till vårt förfogande för att främja allmänhetens bästa är den grundläggande orsaken till den nuvarande beklämmande situationen4.

Hur människans hand påverkat de kristna skrifterna

Dr. Jerald F. Dirks, tidigare pastor i United Methodist Church och med en examen från Harvard University School, har utfört en interreligiös studie av tre religioner: islam, kristendomen och judendomen. Studien publicerades i boken The Cross and The Crescent i vilken han ägnade ett kapitel åt en rättvisande analys av respektive religions skrift. I denna bok förklarar han att Torans sammansättning av fem bibliska böcker, som tillsammans kallas de fem Moseböckerna, mer sannolikt är ett resultat av sammanställningar vars ursprung är odaterade och oidentifierbara.5 Dr. Jerald talar om denna ”klipp- och klistrametod” med en underton av missnöje med anledning av det stora antal böcker som Toran och det Nya Testamentet utgörs av. En ytterligare studie som analyserar äktheten i de kristna skrifterna är den som dr. Maurice Bucaille (1920-1988), en fransk vetenskapsman och vinnare av French Academy Award, genomfört. Bucaille visar hur skrifterna behandlades som laboratorieprov utsatta för allehanda experiment där ”kyrkan har gjort betydande klipp i den stora mängd böcker som beskrivit Jesu liv och läror.

Många kristna som läser evangelierna undrar varför de känner sig generade och förlägna när de stannar upp för att reflektera över innebörden i vissa beskrivningar [i evangelierna]6, säger Bucaille som avslutar: ”Varför låta sig förvånas över att några evangelister förvrängde vissa händelser i Jesu liv för att försvara en personlig ståndpunkt? Varför låta sig överraskas av utlämnandet av vissa händelser? Varför överraskas av den fiktiva karaktären i andra händelser som beskrivs?7

En bibeltext på hebreiska från 200-talet.

Bibelforskare som nått liknande slutsatser som Arthur Watham citeras i artikeln The Bible in the New Light. Watham citerar bibelforskare som inte ”tvekar över att säga att de inledande kapitlen i Första Moseboken, som berättar om jordens skapelse, människan och människans första steg inte redogör för den verkliga början” då de innehåller påståenden ”oförenliga med vad som är känt om jordens tidiga historia och människans vistelse på den8.

Dessa kritiska slutsatser om Bibelns äkthet diskuteras inte bara bland akademiker utan har också spritts utanför forskarkretsar. Den 10:e november 1897 skrev pastor Kansler Lias i en brevväxling med The Guardian att ”det blir allt mer klart för bibelstudenten att det finns en stor mänsklig del i Skriften9.

Att de kristnas skrifter lidit av mänskliga ingrepp förklarar inte bara de många skillnaderna mellan det Gamla och Nya Testamentet utan också varför dessa skillnader finns från första början. Pastor G.H. Richardson, från Bunker Hill, Illinois, avslöjar oroande detaljer om Bibeln:

Det kan inte ifrågasättas att många hedniska samt judiska idéer är kopplade till vår syn på Bibeln. När den kristna kyrkan övertog Gamla Testamentet följde alltför många judiska och hedniska doktriner med och dessa har alltför länge hängt som en kvarnsten runt halsen för bibelstudier10.

Dr. Gary D. Guthrie, en världsledande auktoritet inom komparativ religion, förklarar på ett liknande sätt varför många motsättningar existerar inte bara mellan det Gamla och Nya Testamentet utan också mellan de fyra evangelierna:

Författarna av de kristna evangelierna, liksom de som sammanställde dem, pressades till att vara alltför många fraktioner till lag (de gnostiska, paulinska och pertinska, för att bara nämna några). Detta är anledningen till att många motsägelser, som ett rike av denna värld och ännu inte av denna värld, existerar.11

Vi vänder oss slutligen till Thomas Paine (1737-1809)12 som bekräftar vad som citerats hittills:

Hade det varit Jesu Kristus avsikt att upprätta ett ny religion13 hade han utan tvekan nedtecknat systemet själv eller sett till att det nedtecknats under hans livstid, men det finns inte något autentiskt offentliggörande i hans namn. De böcker som kallas det Nya Testamentet skrevs efter hans död.14

Förvanskning av buddhismens och hinduismens texter

Hur är det med buddismen och hinduismen?15 Har de skonats sina egna anhängares missnöje? Jawaharlal Nehru – den första premiärministern i det självständiga Indien (1947-1964) – tvivlade över hinduismens natur. I The Discovery of India säger han uppriktigt:

Hinduismen är som tro otydlig, amorf och fasetterad: allt för alla. Den är knappast möjlig att definiera eller ens definitivt avgöra om den är en religion i vanlig bemärkelse eller ej. I sin nuvarande form, och även i det förflutna, har den omfamnat många andra former av tro, från den högsta till den lägsta, på ett sätt som lett till många motsägelser.16

Swami D. Theertha sätter hinduismen under lupp:

Ärligt talat är det inte möjligt att definitivt säga vem som är hindu och vad hinduism är. Dessa frågor har många gånger beaktats av framstående forskare men hittills har inget tillfredsställande svar givits. Hinduismen består av alla former av religion som teism, ateism, polyteism och så vidare… Dess motsägelsefulla filosofier förbryllar gemene man17.

Liksom hinduismen har buddismen sina egna problem. Från början lärde buddismens grundare Gautama Buddha en form av religiositet som visade sig fientligt inställd både mot livet och den mänskliga naturen. Charles Seignobos (1854-1942) förklarar:

Att leva är att vara olycklig, lärde Buddha. Människan lider för att hon önskar vad denna värld har att erbjuda – ungdom, hälsa och liv – utan att kunna behålla dem. Allt liv är ett lidande och allt lidande föds ur åtrå. Att undertrycka lidande är nödvändigt för att utplåna begär och för att vinna över dem måste man ge upp önskan att leva, ”befria sig själv från törsten av att vara”. Den vise är den som kastar åt sidan allt som hör till detta liv… man måste successivt ge upp alla känslor, önskningar och tankar.18

Vetenskap och religion

Kristendomen har genom mänsklig påverkan ibland placerats i direkt opposition med faktiska observationer, vetenskapliga fakta och sunt förnuft. Historiker citerar ofta den italienske matematikern, astronomen och fysikern Galileo Galilei som orubbligt vidhöll Bibelns opålitlighet i vetenskapliga frågor19.

Den tyske fysikern och nobelpristagaren Max Planck hävdade en gång att ”det aldrig kan finnas någon verklig motsättning mellan religion och vetenskap.20 Läsaren bör uppmärksamma nyckelordet ”verklig” för utan det kan Plancks påstående lätt motsägas. En ”verklig” motsägelse kan endast uppstå mellan en falsk religion och äkta vetenskap eller vice versa. Ken Wilber (1949-) utvecklar tanken:

Det finns falsk pseudo-vetenskap lika mycket som det finns falsk pseudo-religion, och den enda verkliga striden står mellan äkta och falsk, inte mellan vetenskap och religion.21

Långt före Planck och Wilber belyste den islamiskt lärde Ibn Taimiyyah (1263-1328) omsorgsfullt problemet förnuft kontra religion i hans magnum opus Daru’ Tāruthil Aqli Wannāl (Att förhindra konflikter mellan förnuft och religion). Hans huvudsakliga argument var att om det råder en konflikt mellan religion och förnuft är antigen båda eller en av dem falsk. Han hävdade vidare att etablerad rationell eller empirisk kunskap och äkta religion aldrig motsäger sig varandra. Men om en konflikt uppstår mellan de båda är det vår förståelse som är [det verkliga] problemet22.

Upplysningstiden

I Väst menade man att uppdelningen mellan kristendom och vetenskap var nödvändig eftersom inga materiella eller vetenskapliga framsteg och inget intellektuellt välstånd hade varit möjligt med ett förvrängt och verklighetsfrånvänt trossystem23. Professor John Blackie berör några av de nedbrytande faktorerna i kristendomen: världslig avskildhet, långvarig meditation i ensamhet, stram avhållsamhet från världsliga njutningar och synen på det mänskliga livet som en förbannelse snarare än en välsignelse24. Murad Wilfried Hoffmann (1931-) talar om ”kyrkornas kvävande dogmatism och prästernas upplysningsfientlighet” som av sina samtida sågs som ”outbildade, intoleranta och despotiska smickrare.25

Upplysningsapostlar som David Hume, Immanuel Kant, Johann Wolfgang von Goethe och deras likar kan ha betraktat dragelsen mot en pseudoreligion, snarare än det rena förnuftet, som en form av högförräderi. Det var utifrån en sådan bestörtning som de gjorde uppror mot den institutionella kristendomen och förkastade treenigheten9. De var inte ateister utan hängivna deister med en stark tro på en enda, om än fristående och likgiltig gudom, som uppenbarar sig genom vetenskap och intellektuell reflektion26. För att låna Ken Wilbers begrepp kan pseudoreligion inte samstämma med genuin vetenskap eller vice versa. Den enda utvägen är att lämna pseudoelementen eller hålla de båda på betryggande avstånd.

Efter separationen – kapitalismens framträdande

Denna separation har dock inte kommit utan ett pris för när själen och kroppen kopplats isär har ett vitt dike grävts mellan det andliga och det materiella. Sekularism har tagit över och blivit den nya religionen, varefter en snabb våg av ”syntetiska religioner” har följt som kommunism, socialism, kapitalism, liberalism och demokrati. För att vara rättvis har dock dessa system utvecklas som reaktioner på befintliga problem. De är inte absolut onda och har tveklöst något att erbjuda men människan har, sliten och förvirrad av nya och motsägelsefulla ideologier, utvecklat ett försiktigt hållningssätt mot ”halvfabrikat” som å ena sidan är konstruktiva men som å andra sidan också är destruktiva. Alla av människan uppfunna system har sina egna kryphål och brister som oundvikligen följer som ett resultat av människans svagheter och brister. Ett system som inte kan upprätthålla den ”gyllene medelvägen” kommer antingen att förtrycka människan eller skämma bort henne. Ett exempel på det förstnämnda är kommunismen, och ett exempel på det sistnämnda är kapitalismen. I det kommunistiska systemet tynade människor bort i fattigdom och misär eller som Freidman säger, ”kommunismen var ett enastående system för att göra människor lika fattiga”. Inget system har klarat denna uppgift bättre än kommunismen.27 Socialismen var inte heller den mycket bättre. Framtvingandet av socialism i Ryssland resulterade i uppkomsten av livegenskap i en skrämmande takt.

Professor Vault skriver:

Drygt 90 procent av den ryska befolkningen var livegen med minimal personlig frihet och ett liv i fattigdom.28

Kapitalismen som skall vara lyckans och välståndets högborg har bara lagt sten på börda och visat sig vara ett förebud om många svåra belägenheter.29

Med ett materialistiskt ideal kan inte kapitalismen frambringa annat än ett andligt och moraliskt utarmat samhälle. Daniel Bell, sociolog vid Harvard University, har noterat att kapitalismen ”blir självdestruktiv när den förlorar sig i en desperat besatthet av vetenskapliga och ekonomiska framsteg. Vad som brukade vara grundläggande dygder som hårt arbete, lojalitet, sparsamhet, disciplin och strävan efter att lyckas har förvrängts och förgiftat systemet inifrån i form av konsumism, sexuell promiskuitet, jämlikhet, slacker-syndrom och liknande.30

Dr. Michael Parenti (1933-), en av Amerikas mest skarpsinniga politiska analytiker, analyserar kapitalismens problem utifrån flera infallsvinklar:

Det finns ingen social konstruktion som är mer omoralisk än ett stort kapitalistiskt företag. Det verkar utan skrupler och det försöker komma undan med allt vad det kan… Kapitalismen är ett system utan själ och humanitet. Det försöker reducera varje handling till en utifrån marknaden lönsam aktivitet. Det har ingen lojalitet mot demokrati, familjevärderingar, kultur, judisk-kristen etik, gemene man eller någon annan shibboleths som proklameras av dess förespråkare. Det har ingen lojalitet mot någon nation, dess enda lojalitet är mot sitt eget system för kapitalackumulation.31

Rötterna till dessa problem finns inplanterade i de kapitalistiska samhällenas infrastruktur. De ges stadig näring av en avsaknad av effektiv statlig kontroll. Dessa sjukdomar i kombination med en alltför väl tilltagen frihet given till allmänheten tillhandahåller en öppen arena för brott32, fattigdom och omoral33 att växa och frodas i.

Utan upprätthållandet av frihet som en del av denna så kallade framgång är kapitalismen nästan oförmögen att fungera utan demokrati. Demokrati kan i sin tur inte fungera utan den sekulära ideologin34 där religionen kedjats fast, försatts i karantän och reducerats till ett kanske timslångt besök i en kyrka, moské, synagoga eller helgedom. Under den kommunist-ateistiska regimen beskrevs religion som ett opium för folket, medan den under kapitalistisk-sekularism tillhör Gud utan att ha något att göra med Caesar.35

Sociologen dr. Jerry Jacobs förklarar det sistnämnda problemet:

Traditionella världsliga värden sekulariseras och rationaliseras alltmer i webersk36 mening. Konsekvenserna av denna rationaliseringsprocess är att traditionellt andligt orienterade värden i allt högre grad får stryka på foten för rationell kapitalism…37

Från ett amerikanskt perspektiv behandlas samma problem av professorerna Glenn och Stack utifrån en liknande infallsvinkel. De fördömer bittert den diskriminering som utövas mot religiösa personer enligt en så kallad amerikansk frihet:

Amerikansk demokrati som genom konstitutionen privilegierar sekularism ger katoliker i det offentliga ett starkt incitament att överge, relativisera eller tiga om deras moraliska övertygelser när dessa strider mot sekulära värderingar. Katoliker måste agera som – utan att nödvändigtvis vara – sekulärister. Detta gör det spirituellt och politiskt osäkert, för att inte säga omöjligt, för katoliker att vara demokrater i dagsläget.38

Karen Armstrong (1944-) har tillsammans med flera andra forskare bekräftat Ken Wilbers slutsats om konflikten mellan sekularism och religion, vilket visat på nödvändigheten av religionen i människans liv. År 1998 uppmärksammade prof. Robert W. Hefner sekuläristers rädsla inför en global religiös våg:

Det är inte förvånande att förespråkarna för konventionella sekuläriserings-teorier förbryllas över den senaste tidens uppsving av islam, hinduism och kristendom världen runt.39

Behovet av att anamma ett trossystem där kropp och själ samt förnuft och religion finner varandra har sysselsatt många framstående vetenskapsmän och tänkare. Albert Einstein vars fras ”vetenskap är inte komplett utan religion40 genljuder fortfarande i många akademiska kretsar. Och Thomas Carlyle (1795-1881) som varnade för att ”med våra vetenskaper och uppslagsverk är vi benägna att glömma det gudomliga i våra experiment.41 Den berömde tyske fysikern Max Planck tillfrågades en gång om han trodde ”att vetenskap kan vara ett substitut för religion” varpå han svarade att ”alla som på allvar deltagit i vetenskapligt arbete av något slag inser att över ingången till det vetenskapliga templets portar står det skrivet: Ni måste ha tro. Det är något som en vetenskapsman inte kan undvara.42

Källor:
Dr. Ash-Shehri, Abdullah S. The Only Way Out: www.islamhouse.com, 2014. Web. 7 apr 2014.
Muhammed Knut Bernström (2000), Koranens budskap. Simrishamn: Proprius

Fotnoter:
  1. Boodin, John E. (1915) The Function of Religion. The Biblical World, Vol. 46, No 2, (Aug), s. 71-72, The University of Chicago Press. []
  2. Medel, Stewart (1913) The Future of Religion. Harvard Theological Review, Vol. 6, nr 3, (jul), s. 326, Cambridge University Press. []
  3. Gellner, Ernest (1992) Postmodernism, Reason and Religion, Routledge, London & New York, s. 5, 18. []
  4. Leuba, James H. (1950) The Reformation of the Churches, Boston, s. 3. []
  5. Dirks, Jerald F. (2001) Korset & The Crescent, Amana publikationer, USA, s. 48. []
  6. Bucaille, Maurice, Bibeln Koranen och vetenskap, Översatt av Alastair D. Pannell, Kazi Publications, Lahore, s. 44. []
  7. Ibid: s. 108. []
  8. Watham, Arthur E. (1910) The Bible in the New Light, Biblical World Journal, Vol. 36, nr 1, s. 49. []
  9. Ibid. [] []
  10. G.H. Richardson (1916) The Value of Biblical Archaeology, Biblical World Journal, Vol.48, 1 Nej, s. 17. []
  11. Guthrie, GD (1997) The Wisdom Tree: A Journey to the Heart of God, Ocean Tree Books, s. 101. []
  12. Thomas Paine, född 29 januari 1737 i Thetford i Norfolk i östra England, död 8 juni 1809 på 59 Grove Street i Greenwich Village i New York, brittisk-amerikansk radikal skriftställare, en av förgrundsgestalterna vid USA:s frigörelse från Storbritannien och franska revolutionen. []
  13. Jesus etablerade inte en ny religion vilket bekräftas i Matteus (5:17): ”Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna, jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla dem.” (Bibeln, Folkbibeln). []
  14. Paine, Thomas (1984) The Age of Reason, Prometheus Books, s. 25. []
  15. Enligt engelska-historikern Arnold Toynbee är buddism och hinduism en ”metamorfos av filosofier till religioner”, och saknar således gudomliga ursprung som islam, kristendom och judendom (Se Toynbee, Arnold (1956) An Historian’s Approach to Religion, s. 122). []
  16. Nehru, Jawaharlal (1983) The Discovery of India, New Delhi, s. 75. []
  17. Theertha, Swami D. (1992) The Discovery of India, Madras, s.178. []
  18. Seignobos, Charles (1906) History of Ancient Civilization, Translated by Arthur Wilde, New York, (edit.) s. 59. []
  19. Se Western Civilization Since 1600, Birdsall S. Vault, s. 60, McGraw-Hill‟s College Review Books. []
  20. Planck, Max (2001) The Mystery of Being. I Wilber, Ken (red.)Quantum Questions: Mystical Writings of the World’s Greatest Physicists, s.161, Shambhala, Boston & London. []
  21. Wilber, Ken (2001) Of Shadows and Symbols. In Wilber, K. (Ed.)Quantum Questions: Mystical Writings of the World’s Greatest Physicists, s. 20, Shambhala, Boston & London. []
  22. Ibn-Taimiyyah, Ahmed (2008) Dar’u Taaruthil Aqli Wannaql, (edit) Mohammad Rashaad Salim. Publicerad av Darul-Fadheelah, Saudiarabien. []
  23. Ta som exempel läran som arvssynden. Flera religionskritiker (Ellison, et al: 2009) har berättat om några av dess negativa konsekvenser, såsom (a) urholkning av positiva psykologiska resurser som självkänsla och självbehärskning, (b) främjande av negativa känslor som skuld och skam och (c) avledning av energi och uppmärksamhet från konstruktiva ansträngningar på personlig förändring och tillväxt. (Se Ellison, CG et al. (2009) Blessed Assurance: Religion, Anxiety, and Tranquility among US Adults. Social Science Research, 38: 664). []
  24. Blackie, John S. (1878) The Natural History of Atheism, New York, s.130, 133. []
  25. Hoffmann, M. (2001) Religion on the Rise, s. 12. Arnold Toynbee tillskriver i hans Study of History schismen inom kristenhetens sociala gemenskap till en djupare själslig splittring. Utifrån Gilberts satanism och ”The New World Order” föreslår Toynbee att en av de viktigaste källorna till denna splittring är den tron på att världen är ond medan godhet och sanning är förföljda rebeller. När människor förutsätts kämpa mot denna världsordning och sig själva är sannolikheten stor att de efter en tid kommer att ge upp eller splittras i fraktioner med olika uppfattningar om vilka värderingar som bör råda i fråga om världsuppfattning och människans roll i världen (Toynbee, A. (1946) En studie av historia, Oxford University Press, s.432-433). []
  26. Ibid. Thomas Paines monolog kan användas för att sammanfatta deistens katekes. Paine bekänner: ”Jag tror på en Gud och inget mer, och jag hoppas på lycka bortom detta liv. Jag tror på jämlikhet människor emellan, och jag tror att religiösa plikter består i att bringa rättvisa, kärleksfull barmhärtighet och att sträva efter att göra medmänniskor glada… Jag tror inte på bekännelsen som i den judiska kyrkan, den romerska kyrkan, den grekiska kyrkan, den turkiska kyrkan, den protestantiska kyrkan, inte någon kyrka som jag känner till. Min egen uppfattning är min egen kyrka” (Paine, T. (1984) The Age of Reason, Prometheus Books, s. 7-8). []
  27. Freidman Thomas L. (2006) The World Is Flat: A Brief History of the Twenty-First Century, Farrar, Straus och Giroux, s. 51. []
  28. Vault, Birdsall S. (1990) Western Civilization Since 1600. McGraw-Hill ”s College Review Books, s.166. []
  29. Kapitalismens sammanbrott i Argentina (2002) är dödsstöten för kapitalism i liknande kapitalistiska länder. Cubas premiärminister Fidel Castro sade: ”Detta system (kapitalismen) kan inte fortleva och om det inte kan fortleva kommer det att kollapsa.” (Al-Hayat Newspaper, s. 8, utgåva 14.215, 8 Feb 2002). Ett tecken på detta är de senaste årens (2008-2009) ekonomiska kriser. []
  30. Hoffmann, M. (2001) Religion on the Rise, s. 89. []
  31. Parenti, M. (1998) America Besieged, City Lights, s. 41, 84, 85. []
  32. År 1993 mördades fler än 23 000 individer i USA. Är detta ett krig? (Källa: Justitiedepartementet, Federal Bureau of Investigation, Uniform Crime Reports for USA, 1997) []
  33. Dr. James Bringham, konsult i genitourinär medicin vid Guy’s och S:t Thomas’s Hospital i London, rapporterar att skolungdomar kastade kondomer i klassrummet vid fem års ålder. (The Guardian, den 27:e februari, 2002). []
  34. Joseph Schumpeter, en inflytelserik ekonom och samhällsvetare, säger entydigt i Capitalism, Socialism, and Democracy (1942): ”Historien bekräftar tydligt… [att]… den moderna demokratin reste sig tillsammans med kapitalismen, och i orsakssamband med den… den moderna demokratin är en produkt av den kapitalistiska processen.” (Almond, Gabriel A. (1991) Capitalism and Democracy, Journal of Political Science and Politics, vol. 24, nr 3. (September), s. 468). []
  35. Se: Matteus: 22:21, King James Version. []
  36. Efter Max Weber, den tyske ekonomen och sociologen. Han sammankopplade kapitalismens uppgång med den religiösa önskan att ”finna ett tecken på förutbestämd frälsning i världslig framgång”. (Se Oxford Dictionary of Philosophy, Simon Blackburn, Oxford University Press, 1996, s. 398 []
  37. Jacobs, Jerry (1971) From Sacred to Secular: The Rationalization of Christian Theology. Journal for the Scientific Study of Religion, vol. 10, nr 1, (våren), s. 8. []
  38. Novak, Michael (2000) Democracy Unsafe, Compared to What? The Totalitarian Impulse of Contemporary Liberals. The Review of Politics, Vol. 62, nr 1, Christianity and Politics: Millennial Issue II. (vinter) s. 31. []
  39. Robert W. Hefner (1998) Multiple Modernities: Christianity, Islam, and Hinduism in a Globalizing Age. Annual Review of Anthropology, Vol. 27, s. 89-90. []
  40. Science, Philosophy and Religion: a Symposium, 1941. []
  41. The Hero as Prophet, Mahomet: Islam, a lecture delivered on Friday 8th May 1840. []
  42. Planck, Max (2001) The Mystery of Being. I Wilber, Ken (red.)Quantum Questions: Mystical Writings of the World’s Greatest Physicists, s.162, Shambhala, Boston & London. []