Ingen fader eller moder har makt att tvinga deras son eller dotter att gifta sig mot hans eller hennes vilja.

När en kvinna beklagade sig inför profeten (över honom vare Guds frid och välsignelser) över att föräldrarna tvingat henne att gifta sig med en man hon inte ville gifta sig med, gav profeten henne möjligheten att häva det [äktenskapet].

Syftet med att vara målsman är inte att tvinga en dotter att gifta sig med någon hon inte vill gifta sig med.

En gång kom en kvinna och frågade profeten:

Guds sändebud! Min fader har gift bort mig med en kusin för att höja hans status men jag vill inte gifta mig med honom.

Profeten gav henne då möjligheten att annullera det [äktenskapet] men hon sade:

Jag har redan funnit mig i min faders beslut men jag ville att det skulle bli känt att kvinnor har något att säga i denna fråga.1

Ett barn måste vanligen lyda föräldrarna. Denna lydnad omfattar dock inte ett livslångt åtagande gentemot en oönskad make.

Och Gud vet bäst.

Fotnoter:
  1. Sunan al-Nasā’ī #3269, Sunan Ibn Mājah #1874, and Musnad Ahmad #25043 och autenticierad av Shu`ayb al-Arna`ūt et al i Tahqīq Musnad Ahmad 41/#493 []