Skip to main content

När är ramadan 2024? Ramadan i Sverige beräk­nas bör­ja måndag den 11 mars. Slut­giltigt besked läm­nas när månen har siktats.

De fles­ta som käm­par med sin vikt har kanske utöver andra metoder för vik­t­min­skn­ing exper­i­menter­at med någon form av fas­ta; som att bara äta frukt, bara dric­ka vat­ten, inte ha sock­er i mat­en eller den så kallade 5:2‑dieten då man fas­tar månda­gar och tors­da­gar. Men vad mån­ga finner märk­ligt, men sam­tidigt ock­så fascinerande, är att en hel nation, män som kvin­nor, gam­la som unga, rika som fat­ti­ga, går utan mat och dryck från gryn­ing till skymn­ing under en hel månad — ramadan. Vad är syftet med ? Är det inte svårt att fas­ta? Är det inte bara ett tillfälle då mus­limer vilar sig igenom dagar­na och frossar i mat under nät­ter­na? Vilken är den san­na innebör­den av ramadan?

Varför muslimer fastar i ramadan?

Ett mått av asketism är nöd­vändigt för att till ful­lo kun­na nju­ta av skör­den från sin­nenas över­flödi­ga intryck. Därmed är en viss åter­håll­samhet från det materiel­la som bal­anser­ar sin­nena och öpp­nar själen inför ett andligt liv nöd­vändigt. En sådan åter­håll­samhet är den fas­ta som är oblig­a­torisk för mus­limer under månaden ramadan. Under fas­tan rik­tas avhåll­samhet mot den sinnli­ga själen som Kora­nen kallar al-nafs al-ammarah. Under fas­tan tämjs den­na aspekt av själen genom en plan­er­ad efter­lev­nad av dessa strömningar inför Guds vil­ja. Här kan den sinnli­ga själens läng­tan gå obesvarad när den fas­tande påminns om att hans fas­ta är för Guds välbehag.

Det är där­för vik­tigt att en mus­lim inte bara avstår från mat och dryck utan även från andra sinnli­ga begär. Under fas­tan är de för­mån­er som tag­its för giv­na under resten av året en ni’mah eller gåva från himlen. Fas­tan blir en sköld av ren­het mot värld­sli­ga pas­sion­er när en mus­lim genom fas­tan väl­jer Guds sida över den mate­ri­al­is­tiska världen.

Fastan har funnits i de flesta religioner

På sven­s­ka bety­der “fas­ta” enligt Norstedts Ord “full­ständig avhåll­samhet från förtäring av föda”. Det­ta är en prax­is som återfinns i de fles­ta sto­ra värld­sre­li­gion­er. Bland hin­duer kallas fas­tan på san­skrit för upavāsa. From­ma hin­duer fas­tar vid speciel­la tillfällen som ett teck­en på respekt för deras per­son­li­ga gudar eller som bot­göring. Mån­ga indi­an­er fas­tar regel­bun­det eller vid speciel­la tillfällen som vid högtider. Under dessa dagar äter de inte alls eller äter de bara frukt eller enkel mat. [1]Saranam.com/Hindu Ency­clo­pe­dia. För judar är dagen yom kip­pur (“för­son­ings­da­gen”) den sista av de tio ångerda­gar­na i månaden tishri. Den­na dag är det för­b­judet att äta, dric­ka, tvät­ta, bära läder eller ha sex­uel­la rela­tion­er. Dessu­tom för­b­juds arbete på sam­ma sätt som under sab­bat­en. [2]Dic­tio­nary of World Reli­gions, s. 817. Enligt Toran fas­tade även Moses (över hon­om vare Guds frid):

Och han blev kvar där hos Her­ren i fyr­tio dagar och fyr­tio nät­ter, utan att äta och utan att dric­ka. [3]Andra Mose­bo­ken 34:28

För krist­na kato­lik­er är påsk den sto­ra faste­högti­den då Jesus (över hon­om vare Guds frid) sägs ha fas­tat fyr­tio dagar. Under det fjärde århun­dradet fas­tade man sex veck­or före påsk eller före den stil­la veck­an. Men under det sjunde århun­dradet fas­tade man istäl­let fyr­tio dagar. [4]Dic­tio­nary of World Reli­gions, s. 425.

I det Nya Tes­ta­mentet kan vi läsa att Jesus (över hon­om vare Guds frid) fas­tade på sam­ma sätt som Moses:

Under fyr­tio dagar och fyr­tio nät­ter åt han ingent­ing, och han blev till slut hun­grig. [5]Mat­teus 04:02 och Lukas 4:2

Utifrån den­na kon­text säger Gud i Koranen:

Troende! Det är en plikt för er att fas­ta, lik­som det var en plikt för dem som levde före er — kanske skall ni fruk­ta Gud. [6]Kora­nen 2:183

Även om fas­tan i de fles­ta reli­gion­er är en för­son­ingsrit har fas­tan i islam som främ­s­ta syfte att föra den troende när­mare Gud, såsom i den ovan näm­n­da versen. Då med­ve­tande om Gud är en förut­sät­tning för rät­tfärdighet är betonin­gen på fas­tan stor i islam. Det är allt­så inte förvå­nande att när pro­feten Muhammed (över hon­om vare Guds frid och väl­signelser) fick frå­gan: ”Vilken är den bäs­ta han­dlin­gen?” sva­rade: “Fas­tan, för det finns inget som den.[7]al-Nasa’i

Det finns lika mån­ga nivåer av fas­ta som det finns nivåer av att vara män­niska. En kor­rekt utförd fas­ta bör omfat­ta alla dimen­sion­er av män­sklig exis­tens för att ha den gudom­ligt avsed­da effekten.

Föl­jande är några av fas­tans vik­ti­gaste nivåer:

Den rituella nivån

Den­na nivå av fas­ta kräver att de grundläg­gande regler­na upp­fylls som att und­vi­ka mat, dryck och sex­uellt umgänge mel­lan gryn­ing och solnedgång under 29 eller 30 dagar var­je år under månaden ramadan. Vid den­na nivå gör man bara vad som krävs utan att läg­ga någon större vikt vid fas­tans andli­ga dimen­sion­er. Det­ta är den mest grundläg­gande nivån som måste upp­fyl­las men för att fas­tan skall ha en verk­lig inverkan på den fas­tande måste fler nivåer uppnås.

Den fysiska nivån

Ramadan - islams fastemånad

Det är rek­om­mender­at att bry­ta fas­tan med tre färs­ka dadlar.

Fas­ta på den fysiska nivån led­er till att den fas­tande kän­ner hunger och törst när han eller hon fas­tar så som Muhammed (över hon­om vare Guds rid och väl­signelser) gjorde. Pro­feten Muhammed brukade äta en myck­et lätt måltid före grynin­gen (suhūr) och en måt­tlig måltid för att bry­ta fas­tan vid solnedgån­gen (iftār). Han rap­porteras ha sagt:

Det värs­ta utrymme en män­niska kan fyl­la är magen. Några bitar mat för att hål­la en upprätt är till­räck­ligt. Men om begären övervin­ner; låt en då äta en tred­jedel, dric­ka en tred­jedel och läm­na en tred­jedel för att andas. [8]Ibn Majah

Pro­feten brukade bry­ta fas­tan med några färs­ka eller torkade dad­lar och ett glas vat­ten pre­cis före solnedgångs­bö­nen, ṣalāt al-maġrib [9]Abu Dawūd. Vid den­na nivå upplever den fas­tande hunger och törst och utveck­lar därmed sym­pa­ti för sväl­tande som törstar i andra delar av världen.

På den fysiska nivån påverkas de sub­stanser i hjär­nan (neu­ro­trans­mit­tor­er likt adren­a­lin och dopamin [10]http://sv.wikipedia.org/wiki/Signalsubstans) som över­för infor­ma­tion och ska­par känslor. Fas­tan stim­uler­ar endorfin-pro­duk­tio­nen (som är kop­plad till våra känslor för väl­befinnande och eufori) till att pro­duc­era mer endorfin­er [11]Endorfin är ett pep­tid­hor­mon (opi­oid­pep­tid) som krop­pen tillverkar själv av proo­p­i­ome­lanoko­rtin, och som lin­drar smär­ta. Hor­mon­et påverkar vår vil­ja att sova, äta och dric­ka. Endorfin … Fort­sätt läsa. Det­ta lik­nar effek­ten av motion, fast utan fysisk ansträngn­ing. Expert­er inom med­i­cin har ock­så upp­märk­sam­mat att fas­tan på oli­ka sätt kan ha en pos­i­tiv inverkan på den fysiska häl­san. Under fas­tan för­brukar krop­pen koles­terol som ofta lagras i blodsys­temet och kropps­fet­man. Genom fas­tan hålls krop­pen smärt och risken för hjär­tat­tack min­skar. Skill­naden mel­lan den rit­uel­la och den fysiska nivån är att den som bara fas­tar på rit­uell basis kan äta sto­ra måltider före och efter fas­tan och därmed inte kän­na hunger eller törst. Men om den fas­tande inte inför­li­var de andra nivåer­na kom­mer fas­tan enbart att vara fysiskt utmat­tande. Pro­feten Muhammed (må Guds frid och väl­signelser vara över hon­om) har sagt:

Möjli­gen är det så att den fas­tande inte kän­ner något annat än hunger och törst av fas­tan. [12]Ibn Majah

Sexualdriftnivån

I dessa tider när media oavbrutet anspelar på sex­u­alitet för att mark­nads­föra och säl­ja pro­duk­ter är för­må­gan att kon­trollera dessa begär en mer­it. Pro­feten Muhammed (må Guds frid och väl­signelser var över hon­om) sade:

Ung­do­mar! Den av er som kan gif­ta sig, låt hon­om göra det för det tyglar ögat och köns­driften. Den som inte kan gif­ta sig bör fas­ta då det är en sköld. [13]Sahih Al-Bukhari

Genom att begrän­sa sig till ett intimt umgänge som är tillåtet blir det lättare för den fas­tande att avhål­la sig från för­b­jud­na sex­uel­la han­dlin­gar utan­för fastan.

Den emotionella nivån

https://www.youtube.com/watch?v=WsX55Jyb7XA

Fas­tan bryts under böneu­trop i Mecka.

Fas­ta på den­na nivå innebär att man kon­troller­ar mån­ga av de neg­a­ti­va känslor som sjud­er i det inre. Ett exem­pel på det­ta är ils­ka som är ett myck­et destruk­tivt emo­tionellt till­stånd som fas­tan hjälper den troende att tygla. Pro­feten Muhammed sade:

När någon av er fas­tar bör han avstå från oanständi­ga han­dlin­gar och onödigt tal, och om någon till­ta­lar hon­om oanständigt eller sök­er dispyt skall han säga: ’Jag fas­tar.’ [14]Sahih Al-Bukhari

På den­na nivå måste alla neg­a­ti­va känslor und­vikas, exem­pelvis genom att avstå från opas­sande och heta diskus­sion­er, ty även när man har rätt är det bät­tre att ge upp och hål­la sin emo­tionel­la fas­ta intakt. Likaså däm­pas neg­a­ti­va känslor i form av svart­sju­ka, efter­som alla fas­tande reduc­eras till den min­s­ta gemen­sam­ma nämnaren av avhåll­samhet och ingen är över­lägsen någon annan i det­ta avseende.

Den psykologiska nivån

Den­na nivå hjälper den fas­tande att på ett psykiskt plan avstyra onda tankar och trä­nar hon­om eller henne till att i viss mån övervin­na snål­het och girighet. Pro­feten har sagt:

Gud har inget behov av någons hunger och törst om denne inte avhåller sig från att lju­ga och att hand­la utifrån lögn under fastan.

I den­na tid av omedel­bar till­fredsstäl­lelse, när sak­er och ting används för att upp­fyl­la män­nisko­rs behov och önskningar näs­tan så fort de har kom­mit över dem, är för­må­gan att kun­na för­drö­ja till­fredsstäl­lelse en vik­tig färdighet. Vad som upp­står mel­lan omedel­bar och för­dröjd till­fredsstäl­lelse är tålam­od. Under fas­tan lär den troende sig kon­sten att ha tålamod.

Utifrån ett psykol­o­giskt per­spek­tiv är det bra att vara lite avskild från det värld­sli­ga, även om det inte är fel att nju­ta av ett gott och rikt liv. Det är dock vik­tigt att kun­na lös­göra sig från det materiel­la så att det inte blir den vik­ti­gaste delen av ens liv. Fas­tan låter en övervin­na mån­ga av de beroen­den som har bliv­it en stor del av det mod­er­na livet. Mat ger för mån­ga män­niskor tröst och gläd­je och att kun­na skil­ja sig från den ger den fas­tande en psykol­o­gisk nyt­ta av att veta att de har en viss kontroll.

Den andliga nivån

För att upp­nå den­na nivå, den högs­ta och mest bety­dande grad av fas­ta och Guds-med­ve­tande, gjorde pro­feten Muhammed förnyan­det av avsik­ten till ett krav inför var­je fastedag. Han rap­porteras ha sagt:

Den som inte har avsikt att fas­ta före gryn­ings­bö­nen har inte fas­tat. [15]Abu Dawud

Daglig förnyelse av avsik­ten hjälper den troende att etablera en andlig grund­val av upprik­tighet som är vik­tig för att en inre ren­ing skall upp­nås. Upprik­tig fas­ta renar och gör bot för synd, som pro­feten Muhammed sade:

Den som fas­tar ramadan med en innerlig tro och sök­er Guds belön­ing kom­mer för­lå­tas för tidi­gare synder.

Han rap­porteras även ha sagt:

Från en ramadan till en annan sker för­son­ing för syn­der mel­lan dem.

Upprik­tig fas­ta för den troende när­mare Gud varigenom han eller hon får en speciell belön­ing. Pro­feten har informer­at om att det finns en port till Par­adis­et som kallas för rayyān som har reserver­ats för dem som fas­tar och han tillade:

När ramadan kom­mer öpp­nas Par­adis­ets por­tar. [16]Sahīh al-Bukhāri

Fas­tan sker i förs­ta hand mel­lan den fas­tande och Gud, då ingen annan kan se om en per­son fas­tar eller ej. På grund av den­na inti­ma aspekt av fas­tan berät­tar pro­feten att Gud sagt:

Adams ättlin­gars han­dlin­gar är för dem själ­va utom fas­tan. Den är enbart för Mig och enbart Jag kom­mer belö­na för den. [17]Sahih Mus­lim

I kom­bi­na­tion med de tidi­gare nivåer­na påverkas här den fas­tande på ett djupgående plan. Den åter­ställer, återup­pli­var och åter­ska­par den fas­tandes and­lighet och förän­drar radikalt hans eller hennes karak­tär. Dessa är de värde­ful­la resul­tat­en av ett förhöjt till­stånd av Guds-medvetande.

Eid al fitr

Under den förs­ta dagen i den påföl­jande månaden shawwāl firas eid al fitr. De som har fas­tat sam­las för en gemen­sam bön som hålls tidigt på mor­gonen, följt av fest och besök hos släk­tin­gar och vän­ner. Under den­na dag beta­las även zakāt al-fitr genom att en viss mängd bas­fö­da don­eras till de fat­ti­ga. Att fas­ta de båda högtids­da­gar­na eid al-fitr och eid al-adha är strikt förbjudet.

Fastedagar utanför ramadan

Det finns andra dagar under året som det är rek­om­mender­at att fas­ta. Mus­limer upp­muntras att fas­ta sex dagar i shawwāl, månaden efter ramadan; månda­gar och tors­da­gar; samt den nionde och tionde, eller tionde och elfte i månaden muhar­ram, årets förs­ta månad. Den tionde dagen som kallas ashūrah fas­tar även judar (yom kip­pur).

Även om fas­ta i sig upp­muntras är kon­stant fas­ta lik­som celi­bat och full­ständig reträtt från det värld­sli­ga livet inte något som islam rekommenderar.

Vetenskap som talar för fasta

Även om den huvud­sak­li­ga anled­nin­gen till att mus­limer fas­tar är rent religiös kan det även finnas häl­somäs­si­ga förde­lar. Forskare har stud­er­at fas­tans inverkan på krop­pen och fun­nit att intaget av mat ökar krop­pens ämne­som­sät­tning. Efter fas­tan kan ämne­som­sät­tnin­gen bli så myck­et som 22 pro­cent lägre än det nor­mala. Forskn­ing har ock­så visat att krop­pen efter lång fas­ta ten­der­ar att anpas­sa sig genom att sän­ka graden av metab­o­lism. Efter fas­tan bör man där­för bör­ja äta successivt.

I några studi­er som utförts på fas­tande mus­limer kon­stat­er­ades att det upp­kom en liten vik­t­min­skn­ing både för män och kvin­nor sam­tidigt som deras blod­sock­er­nivåer ökade markant.

En annan studie utförd för unge­fär ett decen­ni­um sedan i Iran visade att spo­radisk avhåll­samhet från mat och dryck under cir­ka 17 tim­mar om dagen i 30 dagar inte förän­drade de man­li­ga kön­shormon­er­na, HPTA (hypota­la­mus-hypo­fys-tyreoidea-axeln) eller per­ifer metab­o­lism av sköld­körtel­hor­mon. Eventuel­la förän­dringar åter­gick till det nor­mala fyra veck­or efter fastan.

Dr. Jalila El Ati och hennes medar­betare under­sök­te [18]Ökad fet­tför­brän­ning under ramadan hos friska kvin­nor: en adap­tiv mekanism för under­håll av kroppsvikt. Am. J. Clin. Nutri. augusti 1995 de möjli­ga effek­ter­na av fas­tans antropometriska och metabo­la vari­abler hos friska mus­lim­s­ka kvin­nor i Tunisien. De fann att det tota­la dagli­ga energi­in­taget var oförän­drat medan de kval­i­ta­ti­va delar­na av näringsäm­ne­na påverkades markant och att varken kroppsvikt eller kroppssam­man­sät­tning förändrades.

I icke-mus­lim­s­ka län­der bör läkare, särskilt hus­läkare och invärtesmed­i­c­inare, vara med­vet­na om förän­dringar av glukos och biliru­bin under fastan.

Fasta i ramadan kan ge ett längre liv

Studi­er på försöks­d­jur har visat att ett begrän­sat kalori­in­tag ökar livs­läng­den, sak­tar in tak­ten på funk­tionell ned­bry­t­ning och min­skar förekom­sten av ålder­sre­lat­er­ade sjuk­do­mar. Mekanis­men som styr effek­ten av kalorimäng­den är okänd men data tyder likväl på att cel­lulära funk­tion­er förän­dras på ett sådant sätt att destruk­ti­va bipro­duk­ter från ämne­som­sät­tnin­gen reduc­eras samt att försvars- eller repa­ra­tionssys­tem för­bät­tras av den­na näringsmäs­si­ga manip­u­la­tion. Studi­er på djur och män­niskor tyder på poten­tiel­la förde­lar med diet­mod­i­fier­ing, motion, antiox­i­dan­ter, hor­mon­er och deprenyl.

Fasta i ramadan under amning

Effek­ter­na av fas­ta och förhöj­da vär­den av insulin och glukos på mäng­den mjölk och mjölkens sam­man­sät­tning har stud­er­ats med glukosclampteknik bland helt eller delvis ammande kvin­nor (som inte pro­duc­er­ar mer än 200 ml mjölk per dag). Mjölkvoly­men, glukoskon­cen­tra­tio­nen, den tota­la fet­thal­ten och utsön­drin­gen av lak­tos takt påverkades inte. Slut­sat­sen är att pro­duk­tio­nen av bröst­mjölk är isol­er­ad från de home­o­sta­tiska mekanis­mer som regler­ar glukos­me­tab­o­lis­men i resten av kroppen.

I en studie där man under­sök­te effek­ter­na av en kort­varig fas­ta (72 tim­mar) på kvin­nors repro­duk­ti­va hor­monut­sön­dring och men­stru­a­tions­funk­tion drogs slut­sat­sen att trots djupgående metabo­la förän­dringar, en 72-tim­mars fas­ta under fol­likelfasen, inte påverkar men­stru­a­tion­scykeln för kvin­nor med nor­mala cykler.

Fasta i ramadan och tillfrisknande

Studi­er pågår för att behand­la all­varli­ga sjuk­do­mar som oste­o­reuma­toid artrit och ast­ma där fas­ta används under en kort tid av några dagar till med­i­cin­skt över­vakad fas­ta med bara vat­ten under 30 dagar för att hjäl­pa krop­pen att läka sig själv. Det är känt att både barn och djur som en naturlig reak­tion har en ovil­ja inför att äta när de är sju­ka. Den som är svårt sjuk har ingen aptit utan äter bara vid upp­man­ing. Den svårt sjuke kän­ner ingen hunger efter­som mat vid svår sjuk­dom går emot krop­pens naturli­ga svar. Krop­pen försök­er alltid läka sig själv. När patien­ten vilar och endast kon­sumer­ar vat­ten läk­er krop­pen sig själv och fas­tan under­lät­tar processen. Man kan bli beroen­de­fri från kaffe, rökn­ing, salta eller söta livsmedel genom fas­ta, efter­som fas­tan ren­sar smak­lökar­na och häl­sosam mat bör­jar sma­ka bät­tre igen. Men insulin­beroende dia­betik­er bör inte fas­ta efter­som ketos hos patien­ter med insulin­beroende inte kan bry­ta ner keton­er och använ­da dem som bränsle. Friska män­niskor använ­der keton­er (bipro­duk­ter av fet­tom­sät­tnin­gen) för att upprät­thål­la energiförsör­jnin­gen. För att spara på glyko­gen­re­ser­ven begrän­sas glukos till det cen­trala nervsys­temet, främst hjär­nan. Istäl­let för att ta glukos från hjär­nan bör­jar krop­pen bry­ta ner fettsy­ror i fettväv­nad­er. Per­son­er med icke-insulin­beroende dia­betes (majoriteten av dia­betes­pa­tien­ter) kan för­bät­tra häl­san genom fasta.

Fas­tan hjälper mot hjärt-kärl­sjuk­do­mar, artrit, ast­ma, icke-insulin­beroende dia­betes, magsår och matsmält­ning­sprob­lem, lupus och hud­prob­lem (cys­tor, tumör­er, och njursten). Fas­tan kan även ha en pos­i­tiv inverkan vid rökavvän­jn­ing samt vid fetma.

Fas­tan under ramadan orsakar inga neg­a­ti­va med­i­cin­s­ka effek­ter men kan däre­mot ha viss pos­i­tiv inverkan på vikt och lipid metabolism.

Fot­not­er:

Fot­not­er:
1 Saranam.com/Hindu Ency­clo­pe­dia.
2 Dic­tio­nary of World Reli­gions, s. 817.
3 Andra Mose­bo­ken 34:28
4 Dic­tio­nary of World Reli­gions, s. 425.
5 Mat­teus 04:02 och Lukas 4:2
6 Kora­nen 2:183
7 al-Nasa’i
8 Ibn Majah
9 Abu Dawūd
10 http://sv.wikipedia.org/wiki/Signalsubstans
11 Endorfin är ett pep­tid­hor­mon (opi­oid­pep­tid) som krop­pen tillverkar själv av proo­p­i­ome­lanoko­rtin, och som lin­drar smär­ta. Hor­mon­et påverkar vår vil­ja att sova, äta och dric­ka. Endorfin utsön­dras bland annat vid skratt, stress, motion, men även av sex och förälskelse.
12 Ibn Majah
13 Sahih Al-Bukhari
14 Sahih Al-Bukhari
15 Abu Dawud
16 Sahīh al-Bukhāri
17 Sahih Mus­lim
18 Ökad fet­tför­brän­ning under ramadan hos friska kvin­nor: en adap­tiv mekanism för under­håll av kroppsvikt. Am. J. Clin. Nutri. augusti 1995
Prof. Ibrahim Bijli Syed

Prof. Ibrahim Bijli Syed

Ibrahim Bijli Syed är en amerikansk radiolog och tidigare presidenten för Islamic Research Foundation International. Han föddes i Bellary, Karnataka. 1972 erhöll han en doktorsexamen inom radiologi från Johns Hopkins University. Han är den första indier någonsin med en doktorsexamen i nukleär medicin från Johns Hopkins University.