Nutida Cordoba som under medeltiden var Europas främsta centrum för akademiska studier.

Under medeltiden influerades Europa i hög grad av den islamiska världen vilket ledde fram till renässansen och vetenskapliga revolutioner1.

Efter Koranens uppenbarelse intog många muslimska vetenskapsmän framträdande roller och städer som Baghdad, Damaskus, Kairo samt Córdoba blev viktiga centrum för vetenskapliga studier. Städerna blomstrade och vetenskapsmän gjorde enastående upptäckter inom både praktiska och teoretiska discipliner. I Europa var situationen den rakt motsatta där den mäktiga katolska kyrkan övertygat de kristna européerna om att muslimerna var djävulens folk vilket lät dem tro att de var muslimerna överlägsna. Därav drog Europa inte nytta av de vetenskapliga framsteg som den östliga grannen gjorde och kyrkan höll Europa kvar i den mörka medeltiden. Samtidigt blomstrade den islamiska civilisationen från Spanien i väst till Kina i öst.

Under korstågen var kontakten mellan muslimer och kristna begränsad och endast en liten mängd kunskap utbyttes. Det stora utbytet av idéer, som ledde fram till renässansen, skedde i det islamiska Spanien (Andalusien, al-ʼAndalus). Här utgjorde huvudstaden Córdoba ett centrum för lärande vartill studenter från hela Europa reste för att studera2. Biblioteket i Córdoba stoltserade med över 500 000 boktitlar3 vilket kan jämföras med det största europeiska biblioteket i S:t Gall som endast innehöll 36 titlar.

Likaså är strukturen för hur ett universitet är upprättat en islamiskt uppfinning4. De första universiteten byggdes i den islamiska världen under sent 600-tal och tidigt 700-tal medan de första universiteten i Europa först stod färdiga under 1300-talet. Den organisatoriska strukturen hade då direkt kopierats från den islamiska.

En sida ur Al-Khwārizmī’s al-Kitāb al-mukhtaṣar fī ḥisāb al-jabr wa-l-muqābala. (John L. Esposito)

I den matematiska skolan introducerades nollan (0) och decimalsystemet vilket utgjorde basen för en vetenskaplig revolution5. Det arabiska numeriska systemet kopierades också vilket gjorde beräkningar mycket enklare att utföra. Problem som tidigare tagit flera dagar att lösa kunde nu beräknas på ett fåtal minuter. Arbeten av Muḥammad ibn Mūsā al-Khwārizmī (780-850)6 översattes till latin. al-Khwārizmī, som i Europa kallats, Alghorismus, varifrån den matematiska termen algebra härstammar, upprättade även sindhind7 som var en sammanställning av astronomiska tabeller. Men framförallt lade han grunden för vad som senare utvecklades till algebra. Han genomförde även en stor mängd experiment, mätte höjden på jordens atmosfär och upptäckte principerna bakom förstoringsglaset. Många av hans böcker översattes till europeiska språk. Även arbeten av Alkirami inom trigonometri, varifrån sinus och cosinus härstammar, översattes till latin.

Framsteg gjordes även inom medicin där Muhammad ibn Zakariyā Rāzī (865-925) ses som en av de mest berömda läkarna i islams historia. Under denna tid hade varje större stad ett sjukhus. I Kairo huserades en inrättning med över 8000 bäddar där även studier i medicin bedrevs.8

Detta kunnande som Europa fick ta del av spelade en viktig roll för den vetenskapliga revolutionen. Även om många islamiska bidrag inte fått någon större berömmelse av eftervärlden utgjorde de likväl viktiga tillskott.

En intressant slutsats är att det islamiska samhället producerade denna stora mängd kunskap på grund av islam och inte trots islam.

Källa:
John L. Esposito. The Oxford History of Islam. Oxford University Press. ISBN 0195107993.

Fotnoter:
  1. http://en.wikipedia.org/wiki/Islamic_contributions_to_Medieval_Europe []
  2. http://en.wikipedia.org/wiki/Córdoba,_Andalusia []
  3. Ibid. []
  4. Nuria Sanz, Sjur Bergan. The heritage of European universities, Volume 548. Council of Europe. s. 28. []
  5. http://en.wikipedia.org/wiki/0_(number)#The_Arab_world []
  6. http://sv.wikipedia.org/wiki/Muhammad_ibn_Musa_al-Khwarizmi []
  7. http://en.wikipedia.org/wiki/Muḥammad_ibn_Mūsā_al-Khwārizmī#Trigonometry []
  8. http://www.irfi.org/articles/articles_1_50/islamic_hospital.htm []